Andy

Sund exegetik¹ eller tradition?
Detta tema omhandlar en hel del bibelord, och på trots av att temat i sig själv inte är svårt att hitta ett bibliskt svar på är studierna tidskrävande, och man behöver ofta göra en historisk grammatisk analys av texten. I tillägg är det en fördel att man känner till typologi² som en teologisk tolkningsnyckel. Sund exegetik och typologi är därför en hermeneutisk³ nödvändighet när man ska försöka hitta svaret på frågan; ”Är Israel Guds utvalda folk?” Det som kommer att framläggas här baseras inte på en viss politisk filosofi, men utifrån en granskning av vad Bibeln – Guds ofelbara Ord, lär om temat.

När vi ser Kristus tas slöjan bort.
En av de viktigaste hermeneutiske nycklarna en kristen har, är att läsa Bibeln i ljuset av Kristus. Bibeln berättar i 2 Kor 3:14-16 att ;”Än i dag finns samma slöja kvar när gamla förbundets skrifter föreläses, och den tas inte bort, först i Kristus försvinner den. Ja, än i dag ligger en slöja kvar över deras hjärtan när Mose föreläses. Men närhelst någon omvänder sig till Herren, tas slöjan bort.”
Med andra ord betyder det att judedomen inte ser Sanningen för att de inte läser Moses i ljuset av Kristus. Också vi kristna behöver läsa Moses i ljuset av Kristus för att förstå vad Moses egentligen säger. Som vi kan se utifrån 2 Kor 3:14-16 så verkar det som detta har varit ett 2000 år gammalt problem...

Allt i GT är skuggor av verkligheten; Kristus.
Hebr. 10:1 berättar något intressant! ”Lagen innehåller endast en skugga av det goda som kommer och inte tingen i deras verkliga gestalt.” Historierna i GT är faktiska historiska händelser och allt i GT är korrekt och sant. Däremot är det så att dessa faktiska händelserna är skuggor på något större, och i teologin kallas detta typologi. Några exempel är den upphöjda ormen i öknen som är en typologi på Jesus (Joh 3:14). Klippan Moses slog på var också en typologi på Jesus (1 Kor 10:4). Påsklammet som blev slaktat av judarna varje år den 14 Nisan var också en typologi på Jesus (1 Kor 5:7) Andra ting som NT förklarar angående GT är bland annat:

• Mesisas, inte det fysiska Israel, är Abrahams ätt. - 1 Mos 12:7 versus Gal 3:16
  
• Messias, inte det fysiska Israel, är Guds Son – Hos 11:1-3 versus Matt 2:13-15, 2 Mos 4:22 versus Joh 3:16
  
• Messias, inte det fysiska Israel, är Herrens lidande tjänare – Jesaja 42 & 53
  

Vi måste därför läsa GT i ljuset av Kristus, för allt handlar egentligen om Jesus!
Det är alltså inte de sk. ersättningsteologerna som har upptäckt att bibelvers omhandlande Israel egentligen INTE talar om staten Israel, men om Kristus! Det är Bibeln själv som säger detta.
Låt oss nu se på Jesu egna ord. i Luk 24:44-45 säger Han: ”Och han sade till dem: "Detta är vad jag sade till er, medan jag ännu var hos er: Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, hos profeterna och i psalmerna." Sedan öppnade han deras sinnen, så att de förstod Skrifterna.”
För att förstå Skrifterna är det alltså nödvändigt att förstå att de talade om Kristus. I Luk 24:27 bekräftar Jesus denna exegetiska tolkningsnyckeln genom det som står skrivet om Honom; ”Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna.” Jesus är nämligen Ordet, (Joh 1:1) och det är bara när vi ser Honom i Ordet slöjan tas bort och den fulla sanningen och uppenbarelsen kommer oss till del när vi läser Moses. (2 Kor 3:14-16)

Guds löften har fått sitt ja och amen i Kristus – inte i staten Israel.
Om det skulle vara sant det Bibeln lär, att GT helt enkelt pekar på Jesus i alla GT´s böcker, ja då förstår vi också att alla löften som gavs till staten Israel nu som typologi blir uppfyllt i Kristus, skuggbildens egentliga verklighet enligt Hebreerbrevet 10. Fram till Kristus var det vissa profetior och löften som uppfylldes ”där och då”, men när Kristus kom hade ätten löftet gällde kommit. (Gal 3:19) 2 Kor 1:20 säger; ”Ty alla Guds löften har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom honom sitt amen, för att Gud skall bli ärad genom oss.” Alla GT´s löften pekar alltså på Jesus. Inte bara det, men de UPPFYLLDES i honom! Kristus är faktiskt den som ”fullbordar syn och profetia,” som profeten Daniel skriver så träffande i sin bemärkningsvärda profetia i Daniel 9:24-27.

Ett exempel.
Låt oss nu ta ett exempel på att det är Kristus och inte staten Israel som uppfyller Guds löften. Det finns otroligt många exempel, men låt oss se på detta att Gud lovade staten Israel ett landområde. Många har helt från zionismens start genom Theodor Herzl och hans bok ”Der Judenstaat” (1896), kämpat för att judarna skulle få sitt eget land (som jag också håller med om till 110%).
Denna tanke kallas politisk zionisme.
Religiös zionisme baserar sig däremot på att Gud har gett staten Israel ett land, och låt oss se vad Bibeln säger i 1 Mos 12:7: ”Och HERREN uppenbarade sig för Abram och sade: "Åt dina efterkommande skall jag ge detta land." Vid första ögonkast verkar det som Gud lovade judarna ett land, ett land de skulle ha för evigt. Paulus höll med om att judarna skulle ha ett land, men att man måste inse att löftet EGENTLIGEN inte gällde staten Israel, men Kristus. I Gal 3:16 säger Paulus; ”Nu gavs löftena åt Abraham och hans avkomma. Det heter inte: "och åt dina avkomlingar", som när man talar om många, utan som när det talas om en enda: och åt din avkomling som är Kristus.” Ha Aretz (hebreiska för Landet) är alltså en typologi för jorden.
Poängen med löftet var alltså att Kristus och Hans efterföljare skulle ärva jorden, och detta var för evigt. (Matt 5:5, Ps 37:11, Upp 21, Jes 60:21)
Paulus bekräftar denna tolkning genom att själv hävda i Rom 4:13 att: ”Det var inte genom lagen som Abraham och hans efterkommande fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro.” Här byter Paulus ut det grekiska ordet ”Ge” (land) med ordet ”Kosmos” (världen).

Detta var Guds egentliga mening, och Gal 3:29 ger oss fullt ljus över saken i det vi läser ; ”Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet.” Guds poäng med profetian var alltså inte "jordstycket", men att Kristus skulle äga hela jorden. Låt oss läsa hur genialt Hebr. 11:8-16 förklarar att det är ”Kosmos” och inte ”jordstycket” som var Guds poäng:

”I tron lydde Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma. I tron levde han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte. Ty han väntade på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat. Genom tron fick också Sara kraft att bli mor för en avkomma fast hon var överårig. Hon litade på honom som hade gett löftet. Därför fick också en enda man barn, talrika som stjärnorna på himlen och oräkneliga som sandkornen på havets strand, detta trots att han var så gott som död. I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. De som talar så visar därmed att de söker ett hemland. Om de hade menat det land som de gått ut ifrån, hade de tillfälle att vända tillbaka dit. Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför blygs inte Gud för att kallas deras Gud, ty han har ställt i ordning en stad åt dem.”

Med andra ord; Om man inte läser Moses i ljuset av Kristus, ja då är det en slöja som är över oss så att vi inte förstår vad Skrifterna egentligen säger. (2 Kor 3:14-16 och Luk 24-25)

Till slut några frågor till eftertanke.

• Om GT´s profetior inte uppfylls i Jesus, hur många ”egendomsfolk” har då Gud? (2 Mos 19:6 versus 1 Petr. 2:9)
  
• Om GT´s profetior inte uppfylls i Jesus, vem är då Israels Konung idag? (2 Krön 7:18, Hes. 37:25 versus Joh 18:36 & Luk 1:32)
  
• Om GT´s profetior inte uppfylls i Jesus, när ska då staten Israel visa Guds härlighet och leda hedningar till Gud? (Jesaja 49:3-6 versus Apg 13:37 & Apg 26:22-23)
  

¹. Förklaring eller utläggning av en text
². Läran om överensstämmelser mellan Gamla och Nya Testamentet
³. Läran om tolkning och förståelse av diskurser.



Andakter läser du hos Disiplene (Lärjungarna)