Gick Jehova emot sin egen lag?
Sunday, 11. November 2007, 21:25:35
I dagens korta artikel vill jag peka på en del ting i Bibeln jag finner intressant, och personligen menar jag att det som framlägges visar något mycket intressant. I och med att så få kommenterat Israelfrågorna, räknar jag med att de flesta menar att detta är så uppenbart i Skriften.
Med ett snitt på 200 hits varje dag ser det m.a.o. ut som många ser att frågan om Israel och judarna som Guds egendomsfolk inte är så uppenbar som traditionen lärt oss, och det är glädjande att det finns människor som kan se på dessa frågor utan att ha traditionens glasögon på sig.
Frågan som jag hoppas besvara idag är alltså: Gick Jehova emot sin egen lag, och vilken slutsats kan vi i så fall dra utifrån detta?
Med ett snitt på 200 hits varje dag ser det m.a.o. ut som många ser att frågan om Israel och judarna som Guds egendomsfolk inte är så uppenbar som traditionen lärt oss, och det är glädjande att det finns människor som kan se på dessa frågor utan att ha traditionens glasögon på sig.
Frågan som jag hoppas besvara idag är alltså: Gick Jehova emot sin egen lag, och vilken slutsats kan vi i så fall dra utifrån detta?
Ganska länge nu har det pågått en debatt i Skandinavien huruvida den mosaiska lagen – Torah fortfarande gäller, och speciellt religiösa grupperingar i Sverige har granskats av både den kristna tidningen Dagen, men också av andra kristna profiler. (Ganska lustigt egentligen, för den Messianska Föreningen gör ju bara som Lagen säger, och flera av deras kritiker menar ju själva att Lagen gäller...) Nu har debatten Sverige primärt inte gällt Lagen – Torah, men det judiska i sin helhet. Personligen menar jag att det är en aning svårt att skilja lagen och det judiska från varandra, men då hoppas jag de flesta förstår att jag nu talar om judedomen som religion. Vi kristna kan vara tacksam till Israel och det judiska folket för mycket, men måste skilja på det och evangeliets verklighet i Kristus, och min övertygelse är att Lag och evangelium inte passar samman.För att detta inte ska bli en långdryg utläggning om Lag och evangelium, går jag nu vidare med artikelns huvudfråga, och vi läser i först i Matt 5:18, för det är en vers jag fått refererad många gånger under debatten om Lagen: ”Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett.” Nu är det min fulla övertygelse att när Jesus uppgav andan på Golgata i år 33 e.Kr, och uttalade att det var fullbordat, ja då hade allt skett! (jmfr Matt 5:18) Med utgångspunkt i att allt Lagen och profeterna talade om Jesus/Israel blev uppfyllt i Honom, kan man faktiskt påstå att Matt 5:18 är uppfyllt, och då är jag inte längre den "minste" i Guds rike när jag påstår detta. (Jmfr Matt 5:19. Fick denna vers mot mig av en kommentator) När det är sagt måste vi komma ihåg vad Jesus lärde om kärleksbudet, för det att påstå att Lagen har upphört är inte det samma som laglöshet. Vi är kallade till ett heligt liv i och med Kristus, men skillnaden på Lag och evangelium är att det är Kristus i oss som helgar, inte bud och regler.
Låt oss nu läsa i Apg 11:4-10: ”Petrus förklarade då steg för steg vad som hade hänt: "Jag befann mig i staden Joppe, och medan jag bad kom jag i hänryckning och fick se en syn. Något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner från himlen och kom till mig. När jag noga såg efter, fick jag se jordens fyrfotadjur, både vilda och tama, och kräldjur och himlens fåglar. Jag hörde också en röst som sade till mig: Stig upp, Petrus, slakta och ät! Jag svarade: Nej, nej, Herre! Något oheligt eller orent har aldrig kommit i min mun. För andra gången talade en röst från himlen*: Vad Gud har förklarat för rent skall inte du anse vara orent. Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen.” (*Den grekiska översättningen Nestle Arland säger att andra gången Gud talade, gjorde Han det med starkare/kraftigare röst/befallning) Frågan jag nu vill att du ska ställa dig är: Vad skedde egentligen på taket i Joppe?Petrus bad, fick en syn där en röst från himlen bad honom bryta mot Lagens bestämmelser som sa att en jude inte fick äta dessa orena djur!
Låt oss se på avsnittet i Moseboken där Lagen om rena och orena djur nämns: ”Och HERREN talade till Mose och Aron. Han sade: Säg till Israels barn: Detta är de djur som ni får äta bland alla fyrfotadjur på jorden: Alla de djur som har helt kluvna klövar och som idisslar får ni äta. Men av de djur som idisslar och av dem som har kluvna klövar skall ni inte äta dessa: kamelen, ty den idisslar visserligen men har inte kluvna klövar. Den skall vara oren för er; klippgrävlingen, ty den idisslar visserligen men har inte kluvna klövar. Den skall vara oren för er; haren, ty den idisslar visserligen men har inte kluvna klövar. Den skall vara oren för er; svinet, ty det har visserligen klövar som är helt kluvna, men det idisslar inte. Det skall vara orent för er. Köttet av dessa djur skall ni inte äta, och ni skall inte heller röra vid deras döda kroppar. De skall vara orena för er.”
Med andra ord talade rösten från himlen om för Petrus att han skulle bryta mot den judiska Lagen (Torah), och för han som jude var detta också otänkbart. Därför protesterade han kraftigt mot befallningen från himlen, för han visste att Lagen talade om att man skulle hålla ALLT som stod skrivet i Guds Lag, annars skulle man komma under förbannelse. (5 Mos 27:1 & 26 samt Gal 3:10) Saken är den att Petrus inte hade förstått att det var nya regler nu, också för han som jude, och det var detta Gud ville visa honom.
För mig är detta ett bevis för att Gud talade om för Petrus att Lagens tid var över, för om vi ska utgå från argumentationen som säger att Lagen INTE upphörde på Golgata, ja då går Gud faktiskt mot sin egen Lag!
En del människor i Skandinavien påstår att det inte handlar om Torah när NT talar om att lagen upphört, men om den muntliga lagen, den som fäderna genom traditioner tillagt Torah.
Det stämmer inte med den undervisning Paulus har om detta, för när han undervisar om Lagen i Galaterbrevet är det inte den mutliga lagen han talar om , men om TORAH!
Om rösten från himlen var Gud, talade Han då emot sin egen Lag, och vad sade Lagen om detta i så fall? Vilken konsekvens får det om Gud talar om att Lagen inte gäller? Är det då rätt att hårdnackat påstå: ”Jovisst gäller Lagen! Matt 5:17-78 är tydlig på detta, och jorden kommer att förgås innan Lagen slutar gälla!”?
Tänk lite på dessa bibelord innan du svarar, för när detta gick upp för mig var det som om Gud talade. Jag vill avsluta med Paulus ord i Gal 4:21-31, och studera det noga:”Driv ut slavinnan och hennes son. Ty hennes son skall inte ärva tillsammans med den fria hustruns son. Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.”
WIDGETIZE
eagleview # 11. November 2007, 21:49
Den som tier samtykker heter det, men jeg tror ikke det gjelder blogg verdenen. Jeg Leser det du skriver,men kommer ikke til å kommentere så ofte.
Ha en fin uke
Anita
eagleview
Anonymous # 12. November 2007, 00:21
Det verkar som just verserna omkring Matteus 5:17-19 ständigt kommer fram när man talar om nåd. Har skrivit lite på http://busy-being-born.blogspot.com/ med bl a en "messian", och den versen kom liksom upp direkt, dessutom var det en 13-årig tjej på ungdomssamlingen som berättade att hon hade läst det. Just orden "innan himmel och jord förgår" kan jag tycka vara extra knepiga och även då versen efter som du tar upp. Tror att det är oerhört viktigt att verkligen få pejl på de verserna, så om du vill får du gärna förklara lite mer djupgående där.
Kan ju bara säga det att i ljuset av Paulus undervisning där han gång på gång säger att vi är fria från lagen/inte står under lagen, så verkar det väldigt knepigt att tolka den versen som att vi skulle stå under lagen, jag menar Bibeln undervisar väl inte emot sig själv, och Paulus var väl ingen villolärare!?
Haggaj # 12. November 2007, 12:33
Det finns en fråga som jag tror fortfarande är obesvarad i detta ämne. Och det är om Gud aktivt har förstockat Israel, skall han inte då också vara aktiv för att de skall bli frälsta?
Jag menar att om Gud medvetet hat gjort det svårare för Israel så att evangeliet "studsat ut" till oss hedningar, skall då inte Israel få lite medveten hjälp för att hitta rätt?
//Haggaj
heavensbliss # 12. November 2007, 15:53
Får jag kommentera lite det du frågar Andy om...? Så får Andy ge sina "two cents"
Nej, jag tror inte att vår Fars och Guds syfte var att evangeliet skulle nås oss, p g a judarnas förstockelse. Hans syfte med hela frälsningen, var att nå ALLA SINA FÖRLORADE BARN, och uppta oss igen,som sina äkta barn, genom Jesus, vår frälsnings hövding! Ef 1:3-6.
Det var därför Jesus sändes. Allt handlar om barnaskapet som vi alla föll ut ifrån, och judarna hade ju det barnaskapet...i köttet, som skulle vara det folk genom vilket ALLA människor skulle föras tillbaka till Gud genom. Hela frälsningen handlar ju om vår Fars handlande, att föra ALLA sina förlorade barn till frälsning, från lag till nåd (genom tro på Jesus), från kött till ande, från slaveri till sonskap. Allt handlade om att föra varenda människa HEM. Evangeliet har inte "studsat" ut till oss därför, utan var menat för vartenda barn på den här jorden, allt genom judarna...och JESUS.
När det står såna saker i bibeln, där Herren verkar stå som en aktiv deltagare i skeenden, så går det inte tolka det bokstavligt. Det står i GT om en "ond ande från Herren" som störde Saul, där Davids skönsång, och harpspel lindrade plågan, som man inte kan tolka bokstavligt naturligtvis. Herren har inga onda andar i sin tjänst, men vi ger dom tillåtelse att verka, p g a vår egen synd, men det är aldrig någonsin vår Guds aktiva handling.
När det sägs att Herren "förhärdar" hjärtan, så är det nog likadant...Herren förhärdar inga hjärtan, (han kan inte göra någon människa hård) men vi står emot honom, och orsakar denna förhärdning av oss själva(och fienden som skyndar till). Demoniska täckelser är det.
(2 Kor 4:3,4)
Vår fria vilja ger oss ansvaret just att välja. Juden som greken. Varför skulle Gud förhärda juden, som utan Jesus, därmed går förlorad när han dör? Den fria gåvan i Jesus Kristus är hans utsträckta händer till en förlorad mänsklighet. Han vill inte att någon enda människa ska gå förlorad. Han ÄR kärlek, och kan helt enkelt inte vara aktiv i en sån ond handling som orsakar människors eviga död.
Vår Gud är alltigenom GOD, och BARA GOD!
Andy Glandy # 12. November 2007, 17:38
Ha en fin uke du også! "Den som tier samtykker." Nja, jeg vet ikke jeg... Kanskje temaet Israel er litt vanskelig siden det er så få svar?
Markus;
Välkommen till bloggen!
Paulus var ingen villolärare, för det var ju faktiskt Kristus som själv undervisade honom (Apg 26:29 & även 2 Kor 12:1-6 & Ef 3:8-11 - kan förklara det sista bibelordet om ngn inte förstår det i denna sammanhang) Hjälpte detta dig på något sätt, eller ska vi ta upp dessa frågor i en egen artikel där vi utdjupar ännu mer?
Haggaj;
Gud hindrade inte judarna/Israel aktivt så att de inte såg, men bekräftade det Israel redan bestämt sig för. Ett exempel på en liknande situation är historien om Farao. Det står att Gud förhärdade hans hjärta, medan verkligheten var att Gud bekräftade/grundfäste det Farao redan bestämt sig för. Farao fick ingen speciell välvilja från Gud, heller inte Judas Iskariot, även om han var förutbestämd att gå förlorad. Israel kommer heller inte få någon "special treatment", men självklart kommer Guds Ande påverka alla människor på lik linje att ta emot Jesus som sin frälsare, för det ÄR den ENDA vägen! Kanske vi skulle dyka ned lite mer i denna fråga, eller räcker det med det som står i artikel 1-6 om Israel?
*EDIT* Ser att Nilla skriver ungefär det samma...
Stig Åke Gerdvall # 12. November 2007, 20:58
Personligen tror jag på en Gud som inte ändrar sig från tid till annan. Det han sagt gäller tills himmel och jord förgås. Förklaringen på Matt. 5:17 finns i vers 19, men det svaret gillar ni inte.
Om Yeshua och Mose haft er teologi, så hade det troligen blivit slagsmål på förklaringsberget. Men jag kan ge goda nyheter: Mose och Yeshua är bästa vänner, de skall också komponera en sång tillsammans, enligt vad Johannes skriver angående sin uppenbarelse.
Jag förstår er så väl, jag har också varit rädd för den juuudiska laaagen, hu så hemskt, ända tills jag blev befriad från den rädslan av Guds Ande. Den som inte tror att Guds torá (intruktion) är andlig och något man blir välsignad av om man lyder dess bud, så läs Psalm 119. Men den har ni väl också försett med bäst-före-datum.
Var välsignade!
SÅ
Anonymous # 12. November 2007, 22:48
Hei Stig Åke,
tolkningen av vår teologi i tegneserien som du viser til bygger på en misforståelse som vi hele tiden blir møtt med. Poenget er ikke lovløshet eler avgudsdyrkelse, men utifra hvilken kilde vi blir helliggjort og istandsatt. For helliggjørelse er fortsatt målet - og moseloven (i seg selv) er hellig, rettferdig og god (Rom. 7:12). Gud har heller ikke endret seg som du sier - men han er en paktsgud og paktene som Gud opererer innenfor har endret seg. Vi lever ikke lengre i den gamle pakt, men i den nye (Hebr. 8:6-13/9:15-17). Gud har altså endret betingelsene. Problemet med loven er at synden tok anledning av den og vekket begjæret i menneskene (Rom. 7:8) - den ble maktesløs og klarte ikke å fullføre det oppdrag den var satt til (Rom. 8:3). Guds geniale løsning på syndeproblemet er den nye skapningen i oss som ikke kan synde. Med den har vi en indre drivkraft som drar oss i en annen retning enn den vi vandret i før. Nå har vi lyst til å gjøre det Gud ønsker - vi har fått den indre drivkraften som vi trenger - det er ikke av tvang. Loven er derfor opphevet - den er ikke lengre nødvendig. Contemporary English version sier i Rom. 10:4: But Christ makes the Law no longer necessary... Salme 119 har helt rett i at den som følger loven blir velsignet - men utifra hvilken drivkraft? Min egen (da mislykkes jeg) eller Guds (da lykkes jeg)...
Matt. 5:17-20 sier at loven ikke ville bli opphevet uten at Jesus først hadde oppfylt den. Det ser du om du ser på vers 18. Først måtte alt skje. Du viser til vers 19, men Jesus refser dem som forsøker å oppheve budene mens de enda gjaldt. Blant annet refser Jesus enkelte jøder hardt i Matt. 15:4-9. De forandret på budene som Gud hadde gitt. I vers 20 sier Jesus at vår rettferdighet må langt overgå de skriftlærdes og fariseernes. Det er ikke mulig uten at vi får Jesu rettferdighet.
Dersom loven fortsatt gjelder, hvordan forklarer du da disse skriftstedene:
For Kristus er lovens ende og mål, så hver den som tror, skal bli rettferdig for Gud. (Rom. 10:4)
Men nå er vi løst fra loven, vi er døde fra det som bandt oss. Derfor tjener vi Gud i et nytt liv i Ånden, og ikke i det gamle, etter bokstaven. (Rom. 7:6)
For det var ikke ved loven Abraham og hans ætt fikk løftet om å arve verden, men ved den rettferdighet en får ved tro. Er det de som holder seg til loven, som er arvinger, da er jo troen meningsløs og løftet opphevet. (Rom. 10:13-14)
For han er vår fred, han som gjorde de to til ett og rev ned den muren som skilte, fiendskapet. Ved sin kropp har han opphevet loven med dens bud og forskrifter. Slik stiftet han fred da han av de to skapte ett nytt menneske i seg. (Ef. 2:14-15)
Selv dødens tjeneste, som bygde på bokstaver hogd i stein, var likevel omgitt av en slik herlighet og glans at israelittene ikke klarte å se på ansiktet til Moses. Så klart strålte det, enda glansen tok slutt. Hvor mye klarere stråler da ikke glansen fra Åndens tjeneste? For hadde den tjeneste som fører til fordømmelse, en herlig glans, så må den tjeneste som fører til rettferdighet, stråle med en enda rikere glans. (2. Kor. 3:7-9)
Hva så? Skal vi synde, fordi vi ikke er under loven, men under nåden? Slett ikke! (Rom. 6:15)
Jeg er jo ved loven død for loven, så jeg kan leve for Gud. (Gal. 2:19)
Men Kristus kjøpte oss fri fra lovens forbannelse da han kom under forbannelse for vår skyld. For det står skrevet: Forbannet er hver den som henger på et tre. Slik skulle Abrahams velsignelse komme til folkeslagene i Kristus Jesus, så vi ved troen skulle få Ånden som det var gitt løfte om. (Gal. 3:13-14)
Før troen kom, var vi i varetekt under loven, innestengt helt til den tro som skulle komme, ble åpenbart. Slik var loven vår vokter til Kristus kom, for at vi skulle bli erklært rettferdige ved tro. Men nå når troen er kommet, er vi ikke lenger under vokteren. (Gal. 3:23-25)
Det finnes flere eksempler i Bibelen på at loven ikke lengre gjelder. Men det begynner å bli liten plass nå... Nådeforkynnelsen preker ikke imot god moral eller god kristen livsførsel. Den sier bare at ytre krav ikke klarer å forvandle oss - en indre forvandling må til. Fordi Guds kjærlighet er utøst i våre hjerter kan vi elske vår neste (Joh. 15:12/17) og dermed oppfyller vi hele loven.
Gud velsigne deg Stig Åke ;-)
Din bror i Herren, Peter...
eagleview # 13. November 2007, 12:07
ja, jeg vet at jeg ikke klarer å kommunisere så bra,men når jeg leser det du skriver så har jeg noen spørsmål, men du trenger ikke svare på dem.
1; hvilken NY skapning har du som IKKE kan synde ? jeg skjønner at du ikke har lyst til å synde, men at du ikke kan ,det tviler jeg på, siden vi alle har fri vilje ennå.Selv velger jeg ofte å synde, selv om jeg egentlig ikke vil.Blir ofte irritert på barna feks, noe som er det samme som om jeg skulle ha drept dem ifølge Guds standard.
2: hvilken helliggjørelse snakker du om- og hvorfor er det målet ?
Hvilket mål leder det til ?
For meg høres det ut som at du/dere ikke har funnet nåden i Kristus, men fremdeles( ved et annet virkemiddel) forsøker å nå opp til Gud ved ytre gjerninger. Guds løsning på problemet var TILGIVELSEN for vår synd. Han har da ikke gitt oss en løsning der vi skal helliggjøre oss selv- har Han vel ? om så var så er vi ille ute alle sammen om vi sier vi lever etter moseloven eller kristi lov, for da er fremdeles "JEG" i sentrum. Hvilken helliggjørelse klarte røveren på korset å utrette ?
Han ble frelst ved å erkjenne at Han fikk som fortjent.Han erkjente at Han var en lovbryter- og det var nok for Gud til å tilgi ham hans synd.Det var nok for Gud til at han kunne stå for Guds trone og se Guds ansikt- det samme er nok for oss.Jesus oppfylte Guds lov, vi kan ikke oppfylle noen lov- kan vi vel ? Hvorfor skulle vi når den allerede er oppfylt ? Loven ligger i hjertet ja, men DEN kan ikke frelse noen, eller sørge for at du elsker noen slik Jesus elsket deg.Loven er like maktesløs nå som den alltid har vært.
At vi som mennesker blir forvandlet etter en tid sammen med Jesus er selvklart, men ikke fordi vi prøver på det, nei! men fordi vi er så opptatt av vår nye Herre at det skjer noe med oss- noe som vi selv ikke kan se, men som andre utenfor oss legger merke til. Jeg prøvde selv i min ungdom å "helliggjøre " meg, men jo mer jeg fokuserte på det, desto fjernere ble målet. Da jeg istedet ble "forelsket" i Jesus, ble Han MÅLET for min oppmerksomhet og helligjørelse fokuset forsvant.
Nå har jeg sikkert misforstått deg ,og ANDY har sikkert lyst til å kalle meg et eller annet, selv om han har en ny skapning i seg som ikke kan synde
men jeg skriver ikke for at dere skal være enige, men for å gi videre det jeg selv har til noen der ute som kanskje trenger det.
Anita
Eagleview
Anonymous # 13. November 2007, 13:26
Hei Anita,
Andy har ikke lyst til å kalle deg noe som helst - han er en fin fyr - du må ikke være sinna på han ;-)
Når jeg leser det du skriver, så ser jeg at vi er nokså enige. Tror kanskje jeg ordlegger meg litt teit?
1. Det som er den nye skapningen, er min ånd som er født på ny. Og den kan ikke synde (1. Joh. 3:9). Derfor drar den meg i riktig retning ;-) Vi har en fri vilje - helt enig. Derfor om jeg f.eks. lyver, så har jeg jo syndet. Hadde ikke vårt forgjengelige menneske kunne syndet, så hadde vi jo heller ikke trengt noen helliggjørelse.
2. Ordet målet er egentlig galt brukt. Det høres ut som om det var det eneste som gjaldt. Om det er et mål med stor M så er det å bli kjent med Jesus, vår kjære frelser.
Når jeg bruker Kristi lov, så er det ikke en lov som jeg må utføre i egne gjerninger. Det er betegnelsen på dobbeltbudet, som heller ikke er et bud i ordets rette forstand. Årsaken til at jeg i det hele og det store kan elske min neste som meg selv er at Guds kjærlighet er utøst i mitt hjerte. Gjennom dette oppfyller vi hele loven og alt er av Gud. Hvis det er noe vi forkynner, så er det å fokusere på JESUS. Vi skal ikke ha vårt fokus på helliggjørelse, men på Kristus. Det er han som virker i oss - og det er han som gjør det. Ytre/egne gjerninger duger ikke. Der er jeg helt enig med deg.
Jeg snakker ikke om helliggjørelse for å bli frelst, men et verk som starter når vi blir frelst. Loven kunne ikke frelse oss, og den kan heller ikke hjelpe oss i vandringen med Gud.
Grunnen til at jeg tar opp dette med helliggjørelse er at det ofte blir brukt som et argument mot nådeforkynnelsen. Kan man gjøre hva man vil da, blir det spurt. Poenget er jo at vi ikke har en lov som vi må følge enten vi vil eller ikke (som feks Norges lover), men en indre drivkraft med del i guddommelig natur som gjør dette for oss. Ellers er jeg ikke spesielt opptatt av helliggjørelse. Det er ikke noe vi kan prestere i egen kraft uansett.
Stay blessed ;-)
Peter
eagleview # 13. November 2007, 15:54
Takk for litt oppklaring
Er med på det meste av det du skriver og alt annet er ikke verdt å gå noe lenger med nå- Ha en Velsignet uke!!
anita
Haggaj # 13. November 2007, 18:06
Om Ni inte anser Gud aktivt förstockat Israel - så är det naturligtvis helt i sin ordning att också tro att de inte heller blir hjälpta på traven till tron.
Själv har jag inte helt kunnat bortse från att det kan finnas något mer i just den frågan. Men det är inget vi behöver ta upp här och nu.
Andy Glandy # 13. November 2007, 20:38
Tack för linken. Jag läste den och log en smula...
Peter gav dig ett bra svar jag ställer mig bakom, och jag hoppas du förstår norska. Om det skulle vara något du inte förstår så kan jag översätta. Jag är trots allt svensk...
"Bäst före datum"... Ja, det kan man nästan säga!
Anita;
Trist at du tror at jeg vil kalle deg for et eller annet stygt, for det er ikke sant! Jag etterlyste en dypere argumentasjon som tok utgangspunkt i bibelen tidligere, men det innebærer ikke at jeg tenker ondt om deg!
Stay blessed!
Peter;
Følger interessert med i det du skriver, og er glad for å ha deg som gjest her! Du har svart så bra til de fleste, at jeg ikke sier noe mer!
Nilla;
Jag svarar till dig här. Bra att du gillar det svenska språket, em kanske du skulle lärt dig lite norska också...
Haggaj;
Jag diskuterar gärna denna fråga vidare, men kunde du kanske uddjupa din tankegång med lite bibleord? Det hade underlättat betydligt!
Anonymous # 13. November 2007, 21:08
När det gäller om Gud kan förstocka så tror jag att Paulus trodde på detta eftersom han citerar Jes.29:10.
Men förstockelsen är inte total och inte heller evig. Gud förstockade också faraos hjärta så att han fick visa sin makt över de Egyptiska avgudarna. Jag tänker så här: Gud står utanför tiden så han är i förfluten, nuet och i framtiden samtidigt. Han kanske vet hur vi kommer att handla, fast han inte styr våra handlingar. Man tangerar då frågan om predistination. Jag tror inte på den, utan vi har fått en fri vilja. Tanken svindlar lätt när man börjar tänka så här, men jag tycker inte att vi har rätt att ifrågasätta bibelns klara ord. Står det i Jesaja att Gud har förstockat Israels folk, så har han det. Det är vårt förstånd som inte kan greppa hela Guds plan och det bör göra oss ödmjuka.
Anonymous # 13. November 2007, 21:34
Jo, jag förstår norska mycket bra. Jag har lyssnat på många norska predikningar. Ja, Rev. Twisttruth är naturligtvis en kartoon som stöder den messianska tron, men den är onekligen fyndig, men lite arrogant mot dom som tror som vi. Jag bloggar mer än jag har tid till, men jag skall återkomma till er mina "laglösa" vänner.
Ett litet tips när det gäller den lärde juden "rav Shaul", är att observera att han är den ende i bibeln som använder uttryck som "stå under lagen" och "laggärningar". (Det är i stort sett bara hans texter ni tar upp, tänk på att det finns en varning att missförstå honom fråm Petrus). Dessa uttryck beskriver helt riktigt något negativt. Att "stå under lagen" är motsatsen till att ha lagen i sitt hjärta.
(Torá betyder INTE lag, men det finns lagar i torá. Torá betyder INSTRUKTION elller UNDERVISNING). Laggärningar är att tro att man kan lyda Guds intruktion för att bli frälst. Ni blandar ihop laglydnad med lagiskhet. Om jag kör på höger sida på vägen, är jag inte lagisk. Jag är laglydig.
Gud vill att vi skall lyda hans instruktioner eftersom han genom Anden skrivit dem på våra hjärtan och gett oss sin Ande så att vi får kraft till det. Lagen har olika uppgifter beroende på i vilken situation som människan befinner sig. Luther betonar bara en sida av lagen, att det överbevisar om synd, vilket är rätt för den ofrälstes situation. Men när vi blivit rättfärdiga av tro på Yeshuas verk, så får lagen en helgande uppgift. Helgelse är något obegripligt för de flesta, men helgelse betyder att bli avskild. Från vadå? Från det som representerar denna världen och dess begär och att leva ett liv som skiljer oss från övriga människor.
Jer. 31:31 är kanske den tydligaste profetian om det nya (förnyade) förbundet. Det nya förbundet innebär inte att lagen tas bort, utan att den flyttas in i hjärtat, men det är samma lag som läggs i hjärtat. Felet fanns inte i Guds intruktioner (lagen), utan hos människohjärtat. Därför gör Gud ett hjärtbyte, han tar inte ett "lagbyte". Det finns inga profetior om att Guds lag skall göras ogiltig eller bytas mot någon annan lag.
Det var inte meningen att jag skulle skriva så här mycket, men det gick snabbt.
Var välsignade kära bloggare!
Andy Glandy # 13. November 2007, 21:37
Jag skulle precis logga av när jag läste din kommentar, så jag får återkomma till dig i morgon! Ska upp tidigt för att jobba...
Var välsignad du också!