Andy

Jag ska försöka hålla mig till saken denna gång, men kommer nog att beröra vissa fall som jag anser är av relevans för att underbygga mina påståenden. Låt oss börja med lagiskheten.
Lagiskhet är ju som regel knutet till något negativt, och de flesta förbinder det med en religiös människa som lever sitt religiösa liv utifrån regler och tvång. De flesta medlemmarna i trosrörelsen menar ju att den beskrivelsen inte passar på den kristendom som de representerar, för de är ju "karismatiska troende som tror på både helande och ekonomiskt överflöd". På tal om ekonomiskt överflöd så är det intressant att märka att otroligt många ”trosfolk” lever ett liv i ekonomisk bundenhet och har inte det så bra som man kanske skulle tro att de borde ha med tanke på den dynamiska undervisningen om överflöd. Det flödar nog ja, men det största flödet är in i församlingen och jag känner många människor som lever sina liv på lögner om att de ska bli välsignade om de bara ger sitt tionde, för de vill ju inte stjäla ifrån Herren! Vilken Herre talar vi egentligen om här? Herren Gud? JHVE?
Eller kan det måhända vara snack om herren med liten h, dvs huvudpastorn i församlingen? Jag påstår inget, men har registrerat en hel del under de år som jag har varit en del av trosrörelsen, och att en stor del av församlingsmedlemmarnas pengar går till höga löner till dessa predikanter är otvivelaktigt. Vi kan återkomma till bla tiondegivande en annan gång, men kan konstatera att tiondegivande inte har något med den kristna församlingenen att göra!

Ulf Ekmans lagiskhet.
Jag har i de tidigare artiklarna kommit med ett påstående som jag nu vill försöka belysa genom att visa till enkla exempel.
Predikar Ulf Ekman lag eller evangelium, eller är det en blandning av de båda. Kan man blanda Lagen med evangeliet (och nåden), och vad blir resultatet av det i så fall? Se på dessa exempel som är hämtade från några av Ekmans predikningar och lägg speciellt märke till hur han använder ordet måste!

För den troende är Gud den yttersta auktoriteten. Eftersom Gud har talat genom Skriften, blir det den kristnes främsta mål att söka Gud och lyssna till Skriften ”Du måste böja ditt hjärta inför Guds ord.” ”Dina tankar måste ha ett inflöde från rätt håll. Därför måste du lyssna på Guds ord” ”vi måste ta tankebyggnader till fånga och lägga dem under Kristi lydnad (2 Kor 10:5). Det viktiga för dig och mig måste vara att det blir som Gud har tänkt,” ”Vill man komma till Gud måste man göra det på hans sätt” ”Du måste ha en hunger efter mer av Gud”
Ett äkta kristet liv kännetecknas av korset. Vägen till att finna sitt liv är att mista det för Jesu skull. ”Vi måste först låta Jesus tala... då måste du ta dig tid att lyssna till Jesus och ge honom utrymme. ” ”Du måste böja dig för Jesus, be enträget och gå med Jesus.” ”Och vill man uppleva och erfara de välsignelser som Bibeln talar om, hela fullheten i det nya förbundet i Jesus Kristus, måste man vara överlåten åt Jesus.”

Från "Allt förmår den som tror!" - Samlade predikningar av Ulf Ekman. Livets Ords förlag 2001

Listan kan göras mycket längre, men den som har följt Ulf Ekman under de år som han har varit verksam känner nog igen delar av det som jag försöker visa till här.
Trosrörelsens kristendom handlar i stora drag om vad du måste göra för Gud och väldigt lite om vad Jesus redan har gjort för dig. Att det kristna livet inte är utan en del vilkor vet jag, men det är stor skillnad på vilkor som handlar om hjärtats överlåtelse och det faktum att Ekmans förkunnelse innehåller så otroligt mycket krav till de troende att många upplever att möta väggen i sina ansträngningar att behaga både Gud och ”hans hantlangare”. Den Ekmanske teologin upplevs som omöjlig att behaga för många, och som indoktrinerad Livets Ordare önskar man ju att leva sitt liv enligt den lära som förkunnas. Det tragiska är de som helt enkelt blir psykiskt sjuka av dessa krav, men de ignoreras som ”speciella fall” av ledningen. Man har flera gånger uttalat att ”självklart finns det en del udda och sjuka människor som kommer hit, men det är ju bara naturligt när vi snackar om 3000 personer.”(fritt efter div. citat) Man frånskriver sig allt ansvar, och de människor som står fram och berättar om hur de har upplevt att både undervisning och mänsklig behandling har varit destruktiv blir snabbt och effektivt neutraliserade av Livets Ords ledning. Nyligen uttalade man tydligen att antalet kritikere har minskat, och att man såg positivt på detta. Inka skrev tidigare om det och påpekade att det inte stämde. Antalet röster har kanske minskat pga den belastning som många upplever i förbindelse med att säga ifrån, men antalet skadelidande är troligtvis lika många.

Personligen så är jag övertygad om att det är den farliga blandningen av just evangelium (Nåden) och lag ("Låden". Mitt eget ord...) som ligger till grund för att man kan använda sig av makt mot andra människor. Det kallas ”kärlek” men i verkligheten är det inget annat än maktmissbruk och kontroll. Jag har själv suttit i samtal med en del av dessa ledare och de flesta hade blivit förundrade över den frimodighet som de visade med tanke på att de faktiskt blandade sig in i människors privatliv.
Detta har jag i och för sig skrivit nog om tidigare, så jag återgår till teologin.

Nyligen besökte jag Levende Ord under ett möte med Robert Ekh. Orsaken till att jag återvände dit var inte för att söka om en förnyelse av mitt medlemsskap, men helt enkelt för att hälsa på min vän Robert! Det var faktiskt en intressant upplevelse med tanke på att jag tidigare i veckan var oönskad på både ett församlingsmöte (skrev om det tidigare) och också ett möte mellan ”nådesfolket” och ledningen i Levende Ord. Det andra mötet (som egentligen var det första) var ett möte där man skulle diskutera bla "nåd kontra lag", men också en del av det som skiljer oss från varandra i flera "trosrörelsefrågor". Jag var ju inte en registrerad medlem så därför var jag inte kvalificerad till att tala med bröderna om teologiska frågor...
Anyway; Robert predikade om frukt i vårt liv och jag måste säga att det var en intressant predikan på många sätt. ”Varför bär du inte frukt, varför bär du inte mer frukt?” osv. Under predikan ställde han många frågor och jag hade verkligen lust att räcka upp handen för att ge ett svar till honom! Mycket i hans predikan handlade om vad VI MÅSTE göra för att Gud ska välsigna oss, för att Gud ska ge oss frukt i våra liv, och överhuvudtaget få något från Gud alls! Fokuset var på DIG! Här var det inte talan om vad Jesus redan har gjort, men att DU är producenten av frukten och tydligen inte Jesus. Glöm att du ska memorera Ps 23 och tro att allt kommer av sig själv! Här är det inga fina sjöar och gröna ängar, men det är stenhårt arbete som gäller.
Är det konstigt att många möter väggen när de utsätts för den här typen av undervisning under flera år?

Om jag nu får lov att presentera vad jag själv tror angående frukt i ens liv så att det inte uppstår några oklarheter. Jag tror på att vi som Jesustroende människor ska bära frukt, men i motsättning till bla Livets Ord så tror jag inte att det är DU som ska se till att frukten produceras. Som en kristen person tackar jag Jesus för att han gav sitt liv för att syndare som jag kunde bli frälst. Jag är evigt tacksam för att han tog itu med syndaproblemet en gång för alla, och när jag syndar så vet jag att han också tok den synden på sig, och tackar honom för det. Det betyder inte att jag önskar att synda, men att jag inte behöver fokusera på just synden i mitt liv. Nu skulle detta inte handla om synd, men om frukten i våra liv! Många upplever hur de i Livets Ordsystemet blir en produktionsmedarbetare i ett ”företag” vars mål sägs vara att föra människor till Jesus. Frågan är om det stämmer överens med verkligheten, eller om denna produktionsläran egentligen har ett helt annat syfte? Om du minns från de små exemplen som jag visade till från Ulf Ekmans predikningar så handlade det i stor grad om vad DU MÅSTE göra för att det "löpande bandet från Gud" skulle fungera, och som vi också kunde få en förståelse av så handlade det om DIN insats som produktionsmedarbetare.

Sanningens evangelium?
Vad sker om arbetaren inte klarar av detta längre och börjar innse att han inte kan behaga varken Gud eller predikanter genom att följa deras olika direktiver för succé? Vad händer med arbetaren i en eventuell process där han helt enkelt upplever att dessa principer inte fungerar, och att han kollapsar? Något av det första som sker med honom är att han kommer att plågas av dåligt samvete som kommer att gnaga sönder hans innersta till de grader. Om han har tillbringat större delen av sitt liv i denna produktionsmiljö så kommer han till en början att tro att det är något grundläggande fel med honom som gör att han inte är lika produktiv både i det privata livet och också i församlingslivet. Kanske han efter en stund bokar ett samtal med en av pastorerna för att be om hjälp för att ta tillbaka kontrollen i sitt känsloliv, för han önskar ju att han ska vara en välsignad produkstionsarbetare i den starka kedja som denna livsstil representerar! Som ordspråket säger; "Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk", och det sista man vill betecknas som är svag! Produktionen tillåter inga svagheter som kan riskera att man inte når sina mål, och om det visar sig att man efter flera samtal inte kan uppnå en gemensam förståelse för vart problemet ligger, nämligen hos DIG, så kan det betyda att denna arbetaren inte längre är önskad som en del av detta progressiva team! Om han efter alla dessa samtal har fått upp ögonen för att den här kristendomen inte är representativ med den bibel som han läser så måste han fatta ett beslut på egen hand, och det är inte helt enkelt att göra i en värld där man har fått serverat sanningen med stor S under så många år. Trots detta har han under sin depressiva period nått en punkt i sitt kristna liv där hans hjärtas innersta rop äntligen får gehör!
Han bestämmer sig för att låta Jesus älska honom som den han är, för det var ju med det som utgångspunkt att han överlät sitt liv till Jesus när han blev frälst. Han erkänner att han under en period har funderat på varför han blev godtagen som den person han var då, men hur allt förändrade sig senare. Han skulle formas så att han blev Kristuslik, "det gamla livet måste dö", sa de. Resultatet blev att hela hans personlighet dog ut och han blev en robot i en produktion där man eftersträvade att bli så lik den förkunnelse som var den till tider gällande. Livet med Gud blev inte det liv som han hoppades på, för det handlade bara om krav, krav och åter krav. Blev han inte välsignad enligt vad läran lovade, ja då var det alltid honom det var något fel på! ”Har du gett ditt tionde och dina heliga gåvor?” frågade de honom. Blev han inte helad så hade han för liten tro. Alltid var det honom det var något fel på, för undervisningen var ju det "rena och klara Guds ord" så då måste det ju betyda att han inte var en god nog troende i och med att det inte fungerade för honom...

Är det så enkelt som det i den värld som kallas trosrörelsen? Om undervisningen inte visar sig hålla vad den lovar så är det alltså mottagaren det är något fel med och inte undervisningen och förmedlarna det är fel på? De signaler som dessa predikanter ger ut tyder på att det är DU som är problemet om det skulle visa sig att du inte bär frukt och om du upplever att det inte fungerar. Många berättar om sina upplevelser från flera års lagtung undervisning om hur det lägger ett ok på människor.
Jag har mött flera av dessa som har varit djupt förtvivlade över vad de har varit med om, och något som överaskande många också berättar är att de skulle önska att de kunde trycka på en knapp som det står ”delete” på. De berättar om hur de känner att de har blivit frånstulna alla dessa år som de har varit djupt inne i den här typen av församlingar och undervisning, och om hur de nu använder enormt mycket energi och tid på att destabilisera sig till ett normalt liv igen. Undertecknade ställer sig också bakom dessa uttalanden och jag måste faktiskt säga att jag menar att det som trosrörelsen representerar är destruktivt helt enkelt!

Avslutningsvis vill jag säga att om du upplever att dessa historier är relevanta, och om du önskar att hitta tillbaka till den Jesus som du först lärde att känna så går det faktiskt!
Du kan vara trygg på att Jesus fortfarande älskar dig som den du är, och att det är HAN som formar dig till att bli mer lik honom, inte DU. Låt dig älskas av honom och älska honom tillbaka, så kommer du att uppleva hur det som verkade svårt och nästan omöjligt plötsligt känns enkelt igen! Jesus är enkel, men människor har en benägenhet att göra honom komplicerad och omöjlig at behaga, och trosrörelsen har absolut bidragit till att upprätthålla den bilden som många har av kristenlivet. Ge honom ditt hjärta och din kärlek. Det är en mycket bra start på ett nytt och sundare kristenliv! Under våren ska jag försöka skriva lite om det livet som finns i Jesus när du väljer att ha din fokus på honom och vad han har gjort. Du är inte producenten, Jesus är det!
Lär dig att vila i honom och lita på att han håller sitt ord utan dina egna ansträngningar.

”Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra.”
Jesus Kristus ca 32 e.Kr

Nådesförkunnelse läser du på www.jesuskirken.org!

Besök också Sjur Jansens blogg som handlar om församlingsstrukturer och ikke-hierarki.