Energi
Friday, October 17, 2008 6:34:57 AM
Mat kan lagas på olika sätt. Man kan använda vattenkokare för att koka tevatten, men även till pastan. Mikron är ett energisnålt sätt att laga mat i, men jag tror att näringen försvinner i upphettningen och det är inget alternativ för mig. Däremot använder jag lock på kastrullerna. Då kan jag spara upp till 70% av energianvändningen och jag lagar gärna allt i en gryta. När jag använder ugnen så passar jag på att göra fler saker. Stänger av plattan någon minut innan maten är färdig för att använda eftervärmen.
Jag källsorterar så klart. Det vi har mest av är hård och mjukplast. Alla produkter vi köper är antingen i hård eller mjukplast, kartong förekommer också i mjölktetror med mera. Våra matrester innehåller energi som vi tar hand om, kan användas för att pruducera metangas eller brännas för att ge energi. Kan även komposteras så att näringsämnena återanvänds.
Jag brukar också se till att vi äter upp maten, rester är ingen hit hos oss. En del rester måste jag kasta som potatisskal och liknande. All mat som vi inte äter upp blir en miljöpåverkan i onödan. Att äta upp i stället för att kasta den är ett klokt klimatval och dessutom mycket ekonomiskt! Jag blir illa berörd när ICA kastar bananer där skalen är lite bruna. Dessa bananer skulle kunna ge många barn/gamla ett bra mellanmål. Men det kastas och jag tycker det är slöseri. Anna Skipper i Du är vad du äter, kastar mycket mat, allt som innehåller socker. I programmet lagar dom vad deltagaren har ätit under en vecka. Det är ofta hamburgare och pommes frites, potatismos och korv. Detta slänger dom upp på tallrikar och dukningen är under all kritik. Maten ser oaptitlig ut. Men det är meningen för deltagaren ska börja äta nyttig Skipper mat. Om deltagaren röker så slänger hon fimpar över all mat. Då kan ingen äta den! Annars är det mat för många. Alla människor kan inte välja och vraka. Den maten skulle mätta många magar, hemlösa eller de som inte
har så mycket pengar. Men när fimparna ligger där går ju inte maten att äta. Jag pratade med en som har varit med i programmet, hon sa att Skipper inte kastade den sockerratade maten. Det fick deltagaren göra själv, eller ge den till grannen som inte har det så fett enligt SkaraBert.
Man kan också få maten hemkörd. Köper man för över 300kr är det gratis hos en del affärer, annars är kostnaden 50kr. Först ska maten köras till affären, mjölken körs från Tyskland till Sverige och sen kostar mjölken ca 7kr. Den svenska mjölken körs till Tyskland för dom betalr 50öre mer per liter. Jag försöker att köpa närproducerade varor. Ibland måste jag välja ekologiskt eller närproducerat. Ibland får jag båda och då är jag extra glad. Vad jag ville komma fram till var att det blir många utsläpp i naturen för att jag ska ha tillgång till tysk mjölk. Väninnan och jag tar bilen och så storhandlar vi. Först samåker vi i stället för att jag ska ta min bil och hon sin till samma affär. Det blir inga extraturer eftersom vi samåker. Överallt påverkar jord och skogsbruk miljön. När jag pantar flaskor kan jag gynna Vi-skogen och Kooperation Utan Gränser. Vi-skogen är en insamlingsstiftelse som hjälper bönderna i Afrika att få bättre kunskaper om trädplantering och samplantering av grödor och träd. Varje år odlas över 10 miljoner träd. Det ger inte bara bättre liv för bönderna, det är också bra för klimatet. Kooperationen Utan Gränser är en biståndsorganisation som ger fattiga bönder verktyg att skapa en bättre tillvaro genom att bruka jorden på ett klokt sätt. All verksamhet i samhället måste bidra med att minska utsläppen, vi måste hjälpa naturen.
Ekologisk produktion och klimatpåverkan är mycket fördelaktigt för flera av jordbrukets egna miljömål. Ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv. Ekologisk mat är ett bra val. Vid odling av spannmål används mindre energi och har den fördelen att det inte används konstgödsel som kräver energi. Det ekologiska lantbruket får djur gå ute i större utsträckning, vilket ger större utsläpp av växthusgaser, men ger ett öppet landskap.
Jag källsorterar så klart. Det vi har mest av är hård och mjukplast. Alla produkter vi köper är antingen i hård eller mjukplast, kartong förekommer också i mjölktetror med mera. Våra matrester innehåller energi som vi tar hand om, kan användas för att pruducera metangas eller brännas för att ge energi. Kan även komposteras så att näringsämnena återanvänds.
Jag brukar också se till att vi äter upp maten, rester är ingen hit hos oss. En del rester måste jag kasta som potatisskal och liknande. All mat som vi inte äter upp blir en miljöpåverkan i onödan. Att äta upp i stället för att kasta den är ett klokt klimatval och dessutom mycket ekonomiskt! Jag blir illa berörd när ICA kastar bananer där skalen är lite bruna. Dessa bananer skulle kunna ge många barn/gamla ett bra mellanmål. Men det kastas och jag tycker det är slöseri. Anna Skipper i Du är vad du äter, kastar mycket mat, allt som innehåller socker. I programmet lagar dom vad deltagaren har ätit under en vecka. Det är ofta hamburgare och pommes frites, potatismos och korv. Detta slänger dom upp på tallrikar och dukningen är under all kritik. Maten ser oaptitlig ut. Men det är meningen för deltagaren ska börja äta nyttig Skipper mat. Om deltagaren röker så slänger hon fimpar över all mat. Då kan ingen äta den! Annars är det mat för många. Alla människor kan inte välja och vraka. Den maten skulle mätta många magar, hemlösa eller de som inte
har så mycket pengar. Men när fimparna ligger där går ju inte maten att äta. Jag pratade med en som har varit med i programmet, hon sa att Skipper inte kastade den sockerratade maten. Det fick deltagaren göra själv, eller ge den till grannen som inte har det så fett enligt SkaraBert.
Man kan också få maten hemkörd. Köper man för över 300kr är det gratis hos en del affärer, annars är kostnaden 50kr. Först ska maten köras till affären, mjölken körs från Tyskland till Sverige och sen kostar mjölken ca 7kr. Den svenska mjölken körs till Tyskland för dom betalr 50öre mer per liter. Jag försöker att köpa närproducerade varor. Ibland måste jag välja ekologiskt eller närproducerat. Ibland får jag båda och då är jag extra glad. Vad jag ville komma fram till var att det blir många utsläpp i naturen för att jag ska ha tillgång till tysk mjölk. Väninnan och jag tar bilen och så storhandlar vi. Först samåker vi i stället för att jag ska ta min bil och hon sin till samma affär. Det blir inga extraturer eftersom vi samåker. Överallt påverkar jord och skogsbruk miljön. När jag pantar flaskor kan jag gynna Vi-skogen och Kooperation Utan Gränser. Vi-skogen är en insamlingsstiftelse som hjälper bönderna i Afrika att få bättre kunskaper om trädplantering och samplantering av grödor och träd. Varje år odlas över 10 miljoner träd. Det ger inte bara bättre liv för bönderna, det är också bra för klimatet. Kooperationen Utan Gränser är en biståndsorganisation som ger fattiga bönder verktyg att skapa en bättre tillvaro genom att bruka jorden på ett klokt sätt. All verksamhet i samhället måste bidra med att minska utsläppen, vi måste hjälpa naturen.
Ekologisk produktion och klimatpåverkan är mycket fördelaktigt för flera av jordbrukets egna miljömål. Ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv. Ekologisk mat är ett bra val. Vid odling av spannmål används mindre energi och har den fördelen att det inte används konstgödsel som kräver energi. Det ekologiska lantbruket får djur gå ute i större utsträckning, vilket ger större utsläpp av växthusgaser, men ger ett öppet landskap.







