My OperaFett
Wednesday, October 24, 2007 3:40:46 PM
Vi behöver fett av rätt sort dels som energikälla och dels för att kroppen ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer. Samt för att vi ska få i oss de livsnödvändiga fettsyrorna linol (omega 6) och linolensyra (omega 3). Fett är det mest energirika näringsämnet och ger mer än dubbelt så mycket energi per gram som protein och kolhydrater.
Fett är uppbyggt av olika fettsyror; mättade och omättade. De omättade kan i sin tur delas upp i enkelomättade och fleromättade fettsyror.
Mättat fett finns framför allt i animaliska livsmedel som mejeriprodukter som mjölk, smör, grädde och ost. Finns även i feta charkvaror.
Enkelomättat fett finns i mandel, nötter, raps och olivolja. Samt flytande margariner.
Fleromättat fett finns i fisk (lax och strömming), solrosolja, majsolja, rapsolja och bordsmargariner.
Mättat fett ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar och vi ska äta mindra av det och mer att de omättade fetterna. Det har visat sig att omega 3 fettsyror har gynnsamma effekter på blodets riglyceridhalt och tycks kunna minska risken för hjärt och kärlsjukdomar. Omega 3 finns i feta fiskar som lax men även i linfröolja och i mindre mängd i rapsolja. Det enkelomättade fettet är det fett som är hälsosammast att använda i matlagning (till upphettning).
Ät så här!
70-90 g fett per dag = 30% av energiintaget räcker för en vuxen man/kvinna med stillasittande arbete och begränsad fysisk aktivitet. Bara 10% av fettet ska vara mättat.
Glass och grädde? Nej, hoppa över det.
För små barn rekommenderas standardmjölk, därefter lättmjölk.
En dryg fjärdedel av fettet i kosten kommer från matfetter och oljor, en femtedel från ost, grädde och mjölk. En femtedel från kött och köttprodukter, samt en femtedel från kaffebröd, godis och glass.
Härdat fett och transfetter
I vissa livsmedel används härdade fetter som råvaror. Vid härdning av vegetabiliska eller animaliska fetter och oljor omvandlas omättade fettsyror delvis till mättade och transfettsyror. Fettet får då en hårdare konsistens och blir mer hållbart. Transfettsyror bildas även naturligt i våmmen hos idisslare och i små mängder i mjölkfett och kroppsfett hos ko, får och get. Pommes frites, kondisbitar, kakor och snacks är exempel på livsmedel som kan innehålla transfetter.
Mättat fett höjer transfettet halten av det onda LDL-kolestrolet i blodet och minskar halten av det goda HDL.kolestrolet. Det ökar i sin tur risken för hjärt och kärlsjukdomar. Enligt vetenskapliga studier som finns verkar det som om transfett kan öka risken för hjärt och kärlsjukdom mer än motsvarande mängd mättat fett.
De flesta svenskar äter ca 2 gram transfetter per dag. Det är den mängd som WHO anser att man högst bör äta varje dag. Däremot äter vi mellan 30 till 40 gram mättat fett varje dag, vilket är 10 till 15 gram mer än det rekommenderade intaget per dag. Även om transfett är farligare än mättat fett så har det mättade fettet en mycket större betydelse för hälsan, eftersom vi äter så mycket mer av det. För den som vill äta hälsosamt är det bra att äta mindre av både trans och mättat fett.
Hur vet man att maten innehåller transfetter?
Enligt de föreskrifter som finns ska det framgå i ingrediensförteckningen om en produkt innehåller härdat fett. Däremot finns det inget krav på att tillverkaren måste ange om fettet är delvis härdat eller fullhärdat. Beteckningen delvis härdat fett innebär att det kan ingå transfetter av varierande mängd. Fullhärdat fett, det vill säga fett som härdats fullt ut, innehåller inte transfett.
Kolestrol
räknas också till fetterna. Kolestrol finns i stort sett bara i animaliska livsmedel men bildas också i vår kropp. Kolestrol är nödvändigt för bildning av gallsyror. Kroppens egen produktion av kolestrol är förhållandevis stor, drygt ett gram per dag. Detta är två till tre gånger mer än vad kosten normalt ger.
Fett är uppbyggt av olika fettsyror; mättade och omättade. De omättade kan i sin tur delas upp i enkelomättade och fleromättade fettsyror.
Mättat fett finns framför allt i animaliska livsmedel som mejeriprodukter som mjölk, smör, grädde och ost. Finns även i feta charkvaror.
Enkelomättat fett finns i mandel, nötter, raps och olivolja. Samt flytande margariner.
Fleromättat fett finns i fisk (lax och strömming), solrosolja, majsolja, rapsolja och bordsmargariner.
Mättat fett ökar risken för hjärt och kärlsjukdomar och vi ska äta mindra av det och mer att de omättade fetterna. Det har visat sig att omega 3 fettsyror har gynnsamma effekter på blodets riglyceridhalt och tycks kunna minska risken för hjärt och kärlsjukdomar. Omega 3 finns i feta fiskar som lax men även i linfröolja och i mindre mängd i rapsolja. Det enkelomättade fettet är det fett som är hälsosammast att använda i matlagning (till upphettning).
Ät så här!
70-90 g fett per dag = 30% av energiintaget räcker för en vuxen man/kvinna med stillasittande arbete och begränsad fysisk aktivitet. Bara 10% av fettet ska vara mättat.
Glass och grädde? Nej, hoppa över det.
För små barn rekommenderas standardmjölk, därefter lättmjölk.
En dryg fjärdedel av fettet i kosten kommer från matfetter och oljor, en femtedel från ost, grädde och mjölk. En femtedel från kött och köttprodukter, samt en femtedel från kaffebröd, godis och glass.
Härdat fett och transfetter
I vissa livsmedel används härdade fetter som råvaror. Vid härdning av vegetabiliska eller animaliska fetter och oljor omvandlas omättade fettsyror delvis till mättade och transfettsyror. Fettet får då en hårdare konsistens och blir mer hållbart. Transfettsyror bildas även naturligt i våmmen hos idisslare och i små mängder i mjölkfett och kroppsfett hos ko, får och get. Pommes frites, kondisbitar, kakor och snacks är exempel på livsmedel som kan innehålla transfetter.
Mättat fett höjer transfettet halten av det onda LDL-kolestrolet i blodet och minskar halten av det goda HDL.kolestrolet. Det ökar i sin tur risken för hjärt och kärlsjukdomar. Enligt vetenskapliga studier som finns verkar det som om transfett kan öka risken för hjärt och kärlsjukdom mer än motsvarande mängd mättat fett.
De flesta svenskar äter ca 2 gram transfetter per dag. Det är den mängd som WHO anser att man högst bör äta varje dag. Däremot äter vi mellan 30 till 40 gram mättat fett varje dag, vilket är 10 till 15 gram mer än det rekommenderade intaget per dag. Även om transfett är farligare än mättat fett så har det mättade fettet en mycket större betydelse för hälsan, eftersom vi äter så mycket mer av det. För den som vill äta hälsosamt är det bra att äta mindre av både trans och mättat fett.
Hur vet man att maten innehåller transfetter?
Enligt de föreskrifter som finns ska det framgå i ingrediensförteckningen om en produkt innehåller härdat fett. Däremot finns det inget krav på att tillverkaren måste ange om fettet är delvis härdat eller fullhärdat. Beteckningen delvis härdat fett innebär att det kan ingå transfetter av varierande mängd. Fullhärdat fett, det vill säga fett som härdats fullt ut, innehåller inte transfett.
Kolestrol
räknas också till fetterna. Kolestrol finns i stort sett bara i animaliska livsmedel men bildas också i vår kropp. Kolestrol är nödvändigt för bildning av gallsyror. Kroppens egen produktion av kolestrol är förhållandevis stor, drygt ett gram per dag. Detta är två till tre gånger mer än vad kosten normalt ger.
