Jag har fått en hel del frågor om myggen, men jag kan säga att vi hade inga mygg!
Det kan ju vara bra mycket mygg däruppe, så vi hade laddat upp med myggolja, myggspiraler, mygghattar, myggjackor m.m.. Men det kom inte ens till användning. Och det var underbart att slippa alla fästingar!!

Den här dagen skulle vi till Berlevåg, på andra sidan Varangerhalvön.Det är en liten kommun med ca 1 100 invånare. Ska man ta sig dit med bil, så får man först köra över kalfjället (ca 13 mil)och man möts av en sådan här skylt. (denna är tagen när vi kör hem, men det finns en likadan i andra riktningen också)

Den avser alltså vintertid.
Det stormar så på kalfjället och vägen blåser igen med snö, så man får alltså bara köra vissa tider på vintern och då i kolonn efter plogbilar. Vi såg plogbilarna och de var enorma.

Annars är det vanligaste att man tar sig till och från Berlevåg med Hurtigrutten som stannar varje dag, eller med flyg via deras kortbaneflygplats med tre avgångar/ankomster per dag till Kirkenes och Tromsö.

Men vägen är facinerande om man gillar kalfjäll och älvar/sjöar. Det gör jag.




Och renar. (jag kollar fortfarande efter renar i vägkanten när jag kör)


Sedan stannade vi i Berlevåg en stund.
Ett gulligt och väldigt "levande" litet fiskesamhälle vid Barents Hav.

Men stormarna är givetvis hårda och de har fått bygga pirer av tetrapoder - fyrarmade 15 tons betong-kolosser som är sammanfogade enligt ett särskilt system. De har fått klara av våghöjder på nästan 10 m.(9,8 m)



Men idag var vi inte riktigt på humör att "vandra runt" till fots. (våra kroppar var litet möra) så efter ett kort stopp körde vi runt med bilen och tittade istället.
Tanken var att vi skulle upp på en fjällstopp, men när vi såg den vände vi ..

Men nu var vi fikasugna, så vi begav oss hemåt igen och bestämde oss för att stanna på någon fin plats. Efter ett tag fick vi syn på den perfekta fikaplatsen - stranden!
Totalt öde, och allt vi såg var några renar som bökade runt vid havskanten. Här kunde hundarna få rusa av sig i sanden, och vi kunde få njuta i solen. Bad är tyvärr inte att tänka på i ishavet..
Vi tog med oss fika och varsinn stol och satte oss på stranden.
Så vackert!!





Här följer några filmer.
Stranden:


Renar givetvis:




Cobran roade sig med att smyga på Heinz, om och om igen.



Sedan blev det sandbrottning för hela slanten ...







Och lite dragkamp.



Efter ett bra tag beslöt vi oss för att lämna "paradiset" och åka vidare.
Men först ville Cobra fiska öringar. Hon är tokig i att jaga fisk i vattnet, och hade nog kunnat stå här i timmar.


På vägen passerade vi (och stannade vid) flera vackra platser.





Väl hemma igen kom Atle (pappas kusins man) och skar en torkad fisk mitt itu som hundarna fick dela på. Det måste ha smakart underbart, för oj, vad de åt!
Som ni ser på Heinz halva del så var nog fisken ganska stor när den hängdes på tork.


Jag och Atle diskuterar något.


Medans hundarna valde fisk så nöjde jag och Jenny oss med grillad korv och några öl.
Inte helt fel det heller!


Nästa dag var sista dagen innan hemfärd.
Då var vi ju tvugna att göra något som jag lovat både min far och en av mina söner. Nämligen att fiska öring i Meskelv!
Det skulle dessutom trötta ut hundarna (inför den långa resan hem) eftersom vi skulle vandra en bit igen alltså.

Fortsättning följer....