Thursday, 5. November 2009, 10:40:11
OJOJOJOJ!!!
Jag och Anima har precis kommit hem från en något längre "relationsförstärkarpromenad"

Jag hade henne i lina, coh vi hittade på massa kuligheter.
Steg 1 sker i Vanjas huvud, måste ändra inställning. Det senaste när Anima hittat på allt fler tokigheter, så har det byggts på och jag blivit allt grinigare

Då är det ju dömt att misslyckas. Så nu är Vanliga Vänliga Vanja tillbaka, även om lilLfisen hittar på bus!!!
Det räcker ju inte att vara och hitta på kul om det inte är helhjärtat!!!
En bit in på promenaden går vi på en äng och Anima blir plötsligt mycket nosig, men jag reagerar inte så mycket på det.
I kanten av ängen finns ett grankvistscamoflerat jakttorn.
När vi var där för 2 veckor sedan låg de massa äpplen en bit ifrån. Då gick vi åt ett annat håll, även då det inte satt några jägare i tornet. Men idag var alla typer av spår borta, plus att jag inte hört några skott på en hel vecka, så jag tyckte att vi kunde gå där.
Vill lägga till att här jag bor, så står det jakttorn lite varstans, och det går inte undvika dem helt när man är på promenad.
Plötsligt ramlar jag nästan över ett STORT ÄLGSKINN, plus ett halvt ben!!!!
Bläää va äckligt!!!

Anima höll fötstås inte alls med mig
(Jag tog bilden idag, en dag senare, och då hade nån snott benet

)
Tro sjutton att hon vart sjukt nosig det senaste när det visar sig ligger kadaver i skogen!! Är det ens lagligt att lämna det så???
Vi traskar vidare, Anima försöker lura mig till att följa med tillbaka till skinnet, men jag är tacksam för att jag har linan. Men jag vet ju hur länge denna minnesbilden kommer finnas kvar!
INTE NOG MED DETTA!!!
Vi kommer hem och får av oss ytterkläderna. Jag skyndar till datorn i vardagsrummet, för jag vill ju så gärna berätta för er om mitt fynd!
Då hoppar hjärtat upp i halsgropen!
DET STÅR TVÅ ÄLGAR MITT PÅ TOMTEN!!!!!!

En mamma älg, och en bebis älg.
Springer och hämtar kameran, och lyckas mellan korta andetag ta några bilder genom fönstret, tills jag kommer på att jag faktiskt kan gå ut på verandan.
Bilden är tyvärr suddig, eftersom jag nu är alldeles darrig av upphetsning. ANima likaså, hon blev smärre galen när jag gick ut för att fotografera... Älgarna tyckte väl att de inte fick någon lugn och ro på vår tomt, så de klapade vidare ut i skogen.
Jag är faktiskt lite rädd för älgar



