Saturday, May 2, 2009 11:11:43 PM
Det är dags att börja om och detta gäller även bloggen. Så det blir en ny adress som gäller hädanefter. Den är inte riktigt klar ännu men det får ni ha överseende med. Hoppas dock att den kommer bli lika välbesökt som denna har varit. Denna har nämligen haft 17576 st besökare sedan den allra första tanken i mars 2007. Inte dåligt. Men som sagt, nu är det dags för nya tag. Förbereder inför starten mot nya mål. Nya visioner. Vi får se vart det hela leder. Livet har bara börjat.
Den nya adressen blir nu istället: viccipicci.blogg.se
Inte lika krångligt namn som denna va?
Den här bloggen och alla bilder kommer fortfarande finnas kvar men kommer inte uppdateras längre. Dessutom så har alla inlägg, som jag tycker är värda att spara, flyttats till den nya bloggen och ligger under kategorin tänkvärt.
Friday, April 10, 2009 4:52:19 PM
Smakar på ordet "singel", men det smakar inte riktigt lika bra som ordet "pojkvän" gjorde den 14:e september 2007. Men vissa saker kanske man måste lära sig tycka om helt enkelt. Det är väl ingen som tycker om att vara helt ensam utan att dela saker med någon och att känna närhet. Men man kan inte stanna bara för sakens skull av rädsla för vad som händer efter.
Ibland så säger det bara stopp. Det tar slut. Pirrandet, spänningen och kanske även kärleken? Man måste vara två i ett förhållande för att det ska fungera. Vilja lika mycket. Våga kämpa. Ta sig igenom varje steg, varje kris och förstå att saker och ting ändras. Fast förhoppningsvis till det bättre i längen. Växa tillsammans och inte ifrån varandra.
Tänker tillbaka på alla fina stunder vi har haft. Allt som varit. Allt som kunde ha blivit. Allt som nu känns förlorat. 3 ½ år har vi känt varandra. Haft daglig kontakt. Klart man blir beroende, men det blev nog för mycket. Att gå från ett distansförhållande till sambo var nog inte det smartaste så här i efterhand. Inte för mig. Att vara självständig. Att tycka om att bara vara själv. Det är så otroligt viktigt. Mer än man tror. Det är dock en egenskap jag har förlorat för längesedan. Att flytta hemifrån, börja om helt på nytt var något av det bästa jag gjort men det hade sina nackdelar också. Det fanns alltid någon där, någon att vara med, någon att prata med. Vad det än var. Sedan flyttade man hem. Blev sambo. Då vändes allt det man vant sig vid upp och ner. Trodde det skulle vara som innan, eller till och med bättre, men det var inte riktigt så lätt. Det där perfekta livet man drömt om och alla förväntningar och längtan man byggt upp under distansen gjorde det hela svårare.
Hade jag kunnat vrida tillbaka tiden hade jag nog gjort vissa saker annorlunda. Skulle ha lärt känna mig själv och få tillbaka min självständighet innan jag började dela precis allt med någon annan. Allt gick nog bara för snabbt. Synd att man måste lära sig av sina misstag för att förstå. För att inse. Känns som om jag förlorat mycket i onödan. Fast är väl ingen idé att vara bitter för det nu. Livet är inte alltid så lätt.
Kommer i alla fall sakna honom. Sakna det vi haft. Alla stunder. Kommer sakna alla de där småsakerna. Vet inte alls vad som kommer hända nu. Vet inte ens hur det känns. Kommer ta tid att vänja sig. Finns så mycket minnen. Så mycket saker man gått igenom. Fast egentligen skulle det ha skett en stor förändring redan vid första misstaget. Vid första sveket. Kanske inte lika radikalt som detta men ändå, redan då borde man förstått att något var fel och att något behövde göras.
Han kommer trots allt alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Känns som om jag förlorat min bästa vän. Vi kanske gled isär. Båda behöver i alla fall ta tag i sina liv. Så det är dags att lägga all energi på mig själv. Koncentrera mig på vad jag vill och vem jag är. Skönt att slippa bry mig om någon annan. Få slippa den där klumpen i magen och att vara orolig och ledsen.
Får helt enkelt se vad som händer i framtiden. Vart allt detta leder.
"You can't control the thoughts in your head sometimes. And you can't control who you love. It's a strange feeling, loving someone. It can be so sad sometimes. Even sadder than death, I think. Love is something we'll never really understand. We can open our eyes to death, and feel that it's real. We can watch it happen right in front of us, and we can accept it, even though it isn't always easy. But love isn't like that. Love makes us weak and desperate. Love kills parts of us we never knew we had."
Monday, April 6, 2009 6:53:00 PM
Picking up the pieces
Of the wreck you went and left
And I'm dealing with dilemmas
In my now so stressful life
And I'm drinking stronger spirits
I made my home here on the floor
And I'm losing all ambition and goals
I'm going all out
I'm thinking you're just as bad
No sleeping at night
But I'm going from bar to bar
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind
Oh remember at 16
Oh the crazy drunken night we had
When i kissed you in the hallway
Then i took you straight to bed
Two years on
And I'm still that same boy i was
No sleeping at night
But I'm going from bar to bar
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind oh
No sleeping at night
But I'm going from bar to bar
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind oh
You might blame it on me
But you insisted that we fall
Wiped your hands of me
And said you needed more, more, more
I'm not sleeping at night
But I'm going from bar to bar
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind oh
I'm not sleeping at night
But I'm going from bar to bar
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind
Why can't we just rewind oh
Wo woah woah woah
Wo woah woah woah
Wo wo woah
Can't we just rewind
Sunday, March 15, 2009 9:40:34 PM
Vaknade tidigt, eller ja tidigt för att vara jag i alla fall, och upptäckte att solen hade kommit för att hälsa på en stund. Så då får man passa på att ta vara på dagen. Var ute med Vincent i nästan två timmar. Gick till Oset och den svängen. En aning blött och lerigt men det gjorde inget så länge som solen lyste. Vincent tyckte det var skönt att komma ut. Det är dagar som dessa som jag tycker om. När jag är glad och lugn och Vincent beter sig alldeles klockrent och lyssnar och är allmänt söt. Det gillar jag. Dessutom så fyller han hela 8 år idag så han förtjänade att vara ute och ha skoj.
Igår var det personalfest hos Jenny som sedan ledde till utgång på Björnstugan. Undrar hur folket mår idag? Bilderna från kvällen kan ni se här. Vet inte riktigt om man vågar lägga ut filmen också. Hehe.
Friday, March 6, 2009 9:18:16 PM
Född 1989-08-22 kl. 11:27. Precis på gränsen mellan Lejon och Jungfru. Så läser ibland båda horoskopen. Fast väljer oftast lejon.
"Det är först när man älskar sig själv som man kan älska andra"
Datum: Ca. 22 juli-21 augusti
Plats i zodiaken: Femte tecknet
Planet: Solen
Element: Eld
Kvalitet: Fast
Passar bäst ihop med: Väduren och Skytten
Bra egenskaper: Snäll, generös, glad och trevlig
Dåliga egenskaper: För snäll, konflikträdd och dåligt tålamod. Vill alltid stå i centrum och har en tendens att slösa lite för mycket med sina pengar.
Intressen: Shopping, fotografering, data, inredning och att umgås.
Favoritfärg: Blå och svart
Sammanfattat lite om det jag faktiskt tycker stämmer in. Långt ifrån allt i boken, "Sjärntecknen talar om vem du är - Lejon", som stämmer men mycket. Tycker det är lite läskigt. Inbillar man sig? Eller är det verkligen så? Ligger ju som sagt på gränsen, kanske borde läsa om Jungfrun så har jag ett komplett lexikon om mig själv. Varför jag är som jag är. Varför jag gör som jag gör. Intressant. Nu har jag något att skylla på.
Ett Lejon vill alltid stå i centrum (Njae, beror väl på hur man ser det) och har ett starkt behov av erkännande och beröm. Hon tycker om att organisera allt, med förtjusning även andras liv. Den som är född i detta tecken är hederlig, hjälpsam, varm och romantisk, och har många vänner.
En person i Lejonets tecken ser faktiskt ut som ett sådant kattdjur även till utseendet. Hon går rak i ryggen och med en stolt värdighet (Haha, eller inte!),och hon har ofta en ljus man av hår (Aha, därför jag tycker om att vara blond?)
Hon älskar beröm och smicker, och detta är också hennes akilleshäl (Vid närmare eftertanke är det nog ganska sant). En komplimang kan få det vildaste och argaste Lejon att helt komma av sig, vare sig komplimangen gäller klädseln, något hon utfört eller ett personlighetsdrag. Därför går det relativt lätt att manipulera ett Lejon.
Hjärtat är antingen urstarkt på Lejonet, eller också har hon ett försvagat sådant. Andra krämpor kan vara smärtor i ryggen och axlarna, ryggradsproblem, skador i ben och vrister genom olyckshändelser, ont i halsen samt problem med fortplantningsorganen. Vanligen återhämtar de sig snabbt, och största faran för Lejonet är nog att hon inte har lust att stanna i sjukbädden utan hoppar upp för tidigt. Att vara sjuk och svag är verkligen inte en roll Lejonet trivs i.
Beröm och uppskattning är det som Lejonet lever av, det är som om hon utvinner styrka ur applåderna, och en partner behöver snabbt lära sig att hantera den teknikern i relationen. Med lite smicker kan man hantera Lejonet när hon är som mest envis. Tänk på att det är en härskare du har att göra med, och som sådan vill hon hela tiden höra att hon är älskad. (Härskare vette sjutton men uppskattning är ju trevligt, hehe.) Om Lejonet inte får kärlek, blir hon vilsen och misstänksam och börjar tycka synd om sig själv. Ett avvisat Lejon är en trist uppenbarelse. Om kärleken saknas i hennes liv kommer hon att tyna bort, så viktig är den. Och då pratar vi om att få kärlek, för Lejonet har ett outsläckligt behov av kärlek och uppskattning. Hon behöver det för att själv kunna ge kärlek.
Men ett förhållande med ett Lejon är inte det enklaste. Det gäller att förstå hennes språk, och veta hur den här katten gillar att bli kliad. Hon kan lätt bli bortskämt, och hon är väldigt svartsjuk. Den man som hon har "fångat" tillhör nu henne med kropp, själ och sinne. Lejonets partner behöver lära sig att balansera hennes eldiga entusiasm med sitt lugna förnuft, och hennes irrationella stolthet med sin stabilitet.
Lejon har ofta vänner i Vattumannen, hon tycker om att de är intellektuella och stimulerande. (Känner jag någon vattuman?.) Skorpionen är ett annat tecken hon går bra ihop med. Här kan man verkligen tala om klubben för inbördes beundran. (Aha! Känner ju många skorpioner! Där ser man.) Men två Lejon brukar inte fungera, de konkurrerar från första början med varandra, och beslutar sig ofta i all vänskaplighet för att gå skilda vägar. (Känner inga lejon, längre.. Hehe.) Väduren och Lejonet kan ha väldigt roligt ihop - det slår verkligen gnistor om dem - men tyvärr har båda tendens att dominera, vilket inte fungerar så bra. (Haha, Systeryster!) Skytten och Lejonet är nog de som kommer bäst överens. De har samma härliga entusiasm och optimism, och Skytten är faktiskt den enda som kan retas med ett Lejon, för han gör det så lättsamt och vänligt att Lejonet tål det. (Känner ingen skytt heller va?)
Innanför det stolta, självständiga Lejonhjärtat darrar en rädd liten figur som är i stort behov av andras uppskattning och beröm för att leva.
För att uppnå genuin förståelse för andra, behöver Lejonet utveckla sitt eget inre jag, lära känna sig själv och uppskatta den hon är. Ju mer kunskap och insikt hon får om sig själv, desto mindre angelägen blir hon att imponera på andra. Det fria Lejonet kan öppna sitt hjärta för hela mänskligheten och älska med hela sin varelse.
Saturday, February 28, 2009 12:14:07 AM
Nu kom vändningen. Den efterlängtade vändningen. Efter månader av mörker, besvikelser och fattigdom så vänder allt helt plötsligt. Samtidigt som den efterlängtade solen börjar titta fram så börjar även lösningar på olika saker dyka upp runt varje hörn.
Det bästa just nu är att vi ska flytta. Igen. Från en tvåa på 70m2 för 6449kr till en trea på 45m2 för 4266kr. Stor skillnad. Fast jag kan bara se fördelar. Visst, den är mycket mindre men just nu har vi det ändå alldeles för stort och det känns bara kalt och kallt och så ekar det överallt. Det är en fin lägenhet, men utseende kommer man inte långt med vad det än handlar om. Den nya lägenheten har en annan charm och känns lagomt liten. Liten och mysig. Hemtrevlig och inbjudande. Vet att det kommer bli bra med tanke på att syster yster bor i en likadan lägenhet. Den är fin och det kommer våran också bli. Att vi hittade denna och dessutom fick den är helt otroligt känns det som. Sedan att både tv och bredband 100mbit ingår i hyran känns jätte konstigt eftersom ingenting ingår i den vi bor i nu. Fast det slutar inte där. Inte nog med allt detta så fanns det även garage ledigt vilket gör att Jesper kan sova lugnt på nätterna. Allt känns overkligt.
Jag behöver verkligen alla pengar jag kan få nu när jag börjat pendla till Karlskoga igen. Både pendlandet och hundvakten känns i plånboken. Så längtar tills vi flyttar.
Det som kvarstår nu är att vi ska bli av med våran gamla lägenhet innan 1 april så vi slipper dubbelhyra. Någon som är sugen?
En och annan övrig ljuspunkt har dykt upp också. Känns verkligen som om turen är på våran sida just nu. Hoppas att det håller i sig, behöver verkligen det här efter allt som varit. För när allt går bra. När man får ihop lite extra pengar. När man känner sig omtyckt. När solen tittar fram. Det är i alla fall då jag blir glad. Jag har varit så arg, ledsen, besviken och nere så otroligt länge. Fast nu känner jag mig faktiskt lycklig igen. Känner verkligen att allt kommer ordna sig. Hoppas verkligen det.
För övrigt så väntar jag med spänning på min nya mobil. Jag kommer alltid tycka att min nuvarande mobil är den bästa som uppfunnits och att det är helt oroligt att den hållt i 3½ år samt badat i älven utan att fungera sämre. Men som allt annat så går utverkligen framåt och ibland vill man bara göra en förändring och förnya sig lite. Dessutom byter jag till abonnemang och räknar med att spara en hel del pengar på detta sätt också.
Saturday, February 14, 2009 2:04:16 PM
Tänk alla dessa saker som man ibland säger i ren frustration, ilska, sorg, besvikelse eller ånger. Saker man bara slänger ur sig. Utan att mena. Som sårar. Utan att tänka sig för. Varför? Eller andra saker som man istället lovar. Sånt man säger för att göra allt bra. För att må bättre. För att inge hopp. Hopp om förändring. Saker som sedan glöms bort. Bara tomma ord. Onödigt. Meningslöst.
"De mjuka, sköra kronbladen kan liknas vid livets vackra stunder. De där stunderna man bara vill njuta av, få beröra försiktigt så de inte förstörs. Som man vill hålla kvar vid men som tyvärr efter ett tag vissnar och faller ner mot avgrunden. Då är det bara minnet av dess mjukhet och det vackra som man har kvar." (Citerat ur rosor.)
Amor vincit omnia? 
Monday, February 2, 2009 4:10:59 PM
Hundmänniska som jag faktiskt är så stödjer jag självklart namninsamlingen för att göra hundrastning/passning till en hushållsnära tjänst. Vincent får rastning och passning av ett företag anslutet till Rasta hunden ibland när jag jobbar. Det är ett måste men det känns i plånboken.
Skriv på listan här du också.
Sunday, February 1, 2009 8:50:37 PM
För någon vecka sedan så hände en liten olycka i vårat kök. I micron rättare sagt. Det blev en smärre brand. Bolmade ut gul rök som sedan satt kvar i lägenheten i flera dagar, nu är lukten mest koncentrerad till micron och skåpet över. Förstår varför det står på förpackningen att en vuxen alltid ska övervaka.
Hade ni gissat på popcorn? För det är vad det ska förställa.. Avspolade i slasken.
1 2 3 4 5 ... 16 Next »
My Opera
