I går tog vi med oss Emelie och Expo och gick en långpromenad. Det var nästan sol och det var skönt att "bara" gå för ovanlighetens skull. Innan hundarna fick springa lösa och leka som de gör på bilden nedan så övade vi. Flickorna skulle gå lösa med mig utan att springa fram till Expo som också var lös. När vi gått så en stund fick de springa tillsammans och sträcka ut. Efter att ha gått genom hagarna så kom vi ner till stranden och bryggan där Iris trillade i vattnet häromdagen. Det var andra hundar där när vi kom fast längre bort och jag lät Lina ha koppel en stund innan de hade gått. Iris fick vara lös och klarade sig fint även om hon var vääldigt nyfiken och ville springa fram. Men så är hon nyfiken på allt. Som t ex en boj i vattnet. Hon badar ju inte lika gärna som i somras men temperaturen verkar inte störa henne så mycket. Hon gick i även då det inte fanns något speciellt att titta på eller hämta, hon verkar bara vilja vara i vattnet.
Vi stannade på stranden en rätt lång stund eftersom vi var själva där innan vi gick vidare genom skogen och tillbaka till var vi kom ifrån. Iris fick gå lös nästan hela tiden och hon var duktig. Däremot håller hon sig gärna en bra bit före hela tiden, jag måste gå ut och träna bara med henne om så att jag får bort det.

Tillbaka på BK så konstaterade jag besviket att några var på planen redan men sen visade det sig att det var dobermannvännerna Ammi och Camilla som var där för att träna. Så då tog vi andra änden av planen där jag tränade mest agility med Iris, slalom, hinder och tunnel. Vi körde på alla 12 slalompinnarna och det går bra om jag är på hennes högra sida men inte vänstra. Öva mer på det! Körde lite lydnad med både Iris och Lina också innan vi packade in oss i min bil igen och åkte hemåt. En skön promenad!

Jag tog fler bilder och de finns här.

Det var meningen att jag skulle gå upp kl 8, åka till klubben och möta upp med Camilla för att spåra. Efter det skulle jag åka hem, ta det lite lugnt och sen åka till jobbet och husse skulle vara hemma med hundarna. Fel, fel, fel.

Dels sov jag lite längre än vad som var lämpligt och hann inte äta frukost innan det var dags att åka, dels ringde husse redan innan jag hunnit starta bilen och sa att han blivit utkallad på jobb. Först fick jag lite panik men sen rngde jag till jobbet och frågade om jag kunde komma lite senare och vi räknade ut att om allt klaffade så skulle hundarna behöva vara ensamma i fem timmar.

Susade iväg till klubben, mötte upp med en Camilla med begynnande präktig huvudvärk (stackaren!) så det blev ingen hundträning. Lina och Iris ställde upp och lekte med Tyson så att han skulle vara rastad och rusad i alla fall innan de begav sig hemåt igen.

Kvar var vi och nu gällde det maximal rastning så länge som möjligt så att hundarna skulle vara trötta sen när det var dags att åka hem. Började knata och tog med lite godis, några spårpinnar och några snitslar i fickan. Vi gick genom tomma (ko?)hagar där det tog en stund innan Iris som sprang lös fattade att hon inte skulle smaka på varje hög hon hittade. Till slut var vi överens; bajs är dåligt.

Satte Iris ner och så gick jag och Lina runt lite i det höga gräset och släppte 4 spårpinnar lite här och var. Sen kommenderade jag Iris leta och det gjorde hon. 3 spårpinnar kom hon in med i flygande fläng och hon hade inte några problem med att lämna av en och börja leta efter nästa. Den fjärde och sista var klurig och vi fick gå en liten sväng, komma tillbaka och skicka en sista gång för att få med oss den hem också.

Eftersom vi gick innanför stängsel lät jag Lina springa lite lös också men jag var väldigt pass på att hundarna följde med mig. Jag vill inte veta av några "Nu får vi psykbryt och gör som vi vill"-rusningar.

När vi lämnade hagarna gick vi ner mot vattnet och ner till badplatsen. Iris blev glad vid anblicken av vatten och sprang ner och plaskade lite vid stranden. För ren miljötränings skull så gick vi ut på bryggan också. Lina var skeptisk, Iris var lycklig! ^{Bryggan, vattnet, stranden.} Eftersom jag ritat en bild på bryggan så kan ni kanske gissa vad som hände... Jag hann bara tänka "hoppas att Iris inte trillar i vattnet" så hörde jag ljudet av tassar som försöker panikpromsa på hal brygga följt av ett plums bakom min rygg. Har markerat med rött kryss var hon föll i på både djupt och gissningsvis kallt vatten.

Som tur är så badade hon ju från hala klippor i somras så Iris är van vid att det inte alltid går att komma upp precis där man vill och att man ibland måste lyssna på mattes röst då hon alltid vet var det går att ta sig upp. Följaktligen så testade hon systematiskt om bryggan var lika hög överallt. Det var den. Det var därför bara att lägga sig ner på mage på bryggan, locka på henne, sträcka ner handen och greppa tag i halsbandet och dra rakt upp. Iris var otroligt medgörlig och så fort tassarna var i höjd med bryggkanten så hjälpte hon själv genom att häva sig upp på bryggan. Bra teamwork, jag hoppas att vi aldrig behöver öva på det igen.

Efter det tog vi vägen genom skogen längs vattnet tills vi kom till nästa badplats. Iris vill helst hålla sig 10-15 meter framför mig hela tiden och det gillar jag inte. Däremot är hon duktig och håller koll bakåt. Vi lämnade strandkanten, gick över ett stort fält och sen skogsstigen tillbaka till klubben. Nu hade vi varit ute i tre timmar och Iris hade varit lös nästan hela tiden så när som på när vi korsade en parkering och bilväg samt då vi mötte folk med hund. Bra sugen på att åka hem var jag men istället gick vi bort och körde lite inkallningar, några agilityhinder och hopp i närmare en timme.

När fyra timmar hade gått hade vi hoppat, sprungit, gått, klättrat strosat och tränat. Jag var svettig på ryggen och lerig från tårna upp till hårfästet, samma med hundarna, frukosten min fick bli en kebab som jag köpte på hemvägen. Snabb dusch, ombyte, iväg till jobbet. Det är skönt att vet att hundarna varit ute så länge när man lämnar dem, då vet man att till och med Iris kommer att sova som en klubbad säl mer eller mindre hela tiden.

Väl på jobbet pratade mina kollegor om att jag är en sån som alltid är hungrig och kan äta vad som helst utan att gå upp i vikt. Jag svarade sanningsenligt att jag ju är ute rätt mycket med hundarna men jag undrar om de någonsin kommer att förstå?

Mötte en väldigt trevlig människa jag inte sett på länge för någon vecka sedan. Personen i fråga har också hund, boxer och samtalet kom naturligt att handa en del om hund. Visade sig att min vän behövt ta bort hundar pga av spondylos och när jag googlade lite så insåg jag att det är ett rätt stort problem hos just boxer.

En röntgenstudie av ryggen på 283 boxerhundar visade att över 70 proc. hade tecken på spondylos.

Ovanstående citat och hela texten den är hämtad från går att läsa här, i en liten SKK artikel om Spondylos.

En ny hund var i alla fall införskaffad och den var en import. Jag undrade varför personen fallit för en utländsk hund och det visade sig att det var en svensk tik som parats utomlands eftersom man inte får para C-höfter i Sverige vilket tiken då visade sig ha.

Rent spontant undrar jag hur rasen boxer mår egentligen och uttrycket "bajsavel" poppar plötsligt upp igen och känns rätt så passande. Så otroligt sorgligt att en så härlig ras som boxer också har problem med hälsan! Finns det överhuvudtaget några friska raser undrar jag?

Jag beställde lite halsband från ett företag som heter PAW of Sweden för några dagar sedan och i går landade de i brevlådan! Iris var snäll nog att sitta still och posera i dem i dag så att jag kan visa; Till vänster; "Halsband med ringar" i färg koppar. Halsbandet i mitten och till höger kallas "Halsband stoppers" i färgerna cerise och orange men de finns i många fina färger. De sistnämnda är alltså som vanliga dressyrlänkar fast med små reglerbara stoppluttar som hindrar strypet från att strypa hur hårt som helst. De kostade dessutom bara 70 respektive 75 kronor styck de små färgklickarna!

Jag tycker att såna vanliga svarta är så trista och så gillar jag att det är lätt att se på färgen vilken hund som är vilken. Jag och dem vi brukar träffa ofta ser ju skillnad men med olika färger blir det lätt(are) att skilja hundarna åt även för den ovana. Om inte annat så behövde jag lite färg i det gråa novembervädret!

Nu har Iris röjt runt i skogen och gjort sitt MH! Istället för att jag sitter och berättar hur det gick och inte så har jag laddad upp filmer på youtube och lagt upp här på bloggen.

Kontakt och Lek

Förföljande, Gripande, Aktivitet

Avståndslek och Överrasknng

Ljudkänslighet


Spöken

I slutet på spökfilmen ser man hur orienterare ett av sex kommer springandes genom skogen. Hade varit intressant om de hade kommit på rad några minuter tidigare... Eftersom jag bråkat med Youtube så länge så startade jag om datorn i dag och gjorde om och laddade upp och då föll ju textremsorna bort.
Lek och Skott

Iris som drar som en gnu i kopplet och kommer undan med det hela MH:t visar här första och enda gången att hon faktiskt vet vad man ska göra när man dragit i kopplet; Tillbaka till mattes vänstra sida! Den biten kan jag se på hur många gånger som helst, hehe!

Visst är Iris tidigt ute och rätt spökig just nu men de bitarna som jag är nöjd med är jag jättenöjd med och det som gick sämre, dvs den sociala biten känner jag mig trygg med att det blir bättre med tiden och nu vet jag att jag kan lägga lite extra krut på det också. För Iris är en översocial och glad hund så jag är inte så orolig för det alls faktiskt. Iris har varit skum mot främlingar nu ett tag och jag hade kunnat vara taktisk och vänta till i vår med att ta ut henne och hunnit få bort den osäkerheten men det ville jag inte.

Iris tar otroligt kort tid på sig att nosa av och sen lägga bakom sig. Det syns knappt på några ställen att hon är framme och nosar men när hon gjort det är hon klar. Själv var jag otroligt nervös och spänd fram till dumpen, sen efter det var det bara kul. Jag är övertygad om att Iris kände av det men jag vill inte gå in och börja påstå att resultatet skulle vara missvisande eller så. Detta var dagsformen och jag ville ta ut henne "rå".

Några släktingar till myopera-hundarna gjorde sitt MH samma dag, kolla här.