Skip navigation.

Tack Henrik och Therese!

, ,

Jag älskar mitt jobb och den mesta av tiden är det nästan bara roligt på jobbet. Men så ibland kommer det dagar då livet visar sig från sin mest orättvisa sida och då kan det vara riktigt jobbigt. Hade det inte varit för mina fantastiska arbetskamrater så vet jag inte hur jag hade fixat de dagarna och nätterna.

Jag har många gånger tagit speciellt Iris till hjälp för att få barnen att tänka på annat vid jobbiga nålstick eller lite extratunga dagar. Barn som gillar hundar lyssnar gärna på historier om dobermannvalpen Iris som vill bada badkar med alla gummiankorna och blåser bubblor under vattenytan i sin jakt på badkarsproppen. Alla barn gillar ju inte hundar och då får man ta till andra knep och nu senast har jag fått hjälp från en annan dobermannägare.

Därför vill jag passa på att tacka New York Rangers-målvakten Henrik Lundqvist och hans supersnygga flickvän Therese Andersson för att de tagit sig tid och har hjälpt mig att sprida glädje hos de små hockeystjärnorna som hamnar hos oss på Astrid Lindgrens Barnsjukhus! Ni är bäst, TACK!Bilden på Henrik och Nova kommer från tidningen Scanoramas februarinummer 2008 och är tagen av Andreas Lundberg.
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter

Kallt hällregn, asfaltsläggare och lite dans

, , ,

Det snöade när vi vaknade men någon gång under dagen slutade det se ut som snöflingor och övergick till kalla regndroppar. Konstant nederbörd och en eller två plusgrader, vem fasen känner sig sugen på att göra hundiga saker utomhus då? Näe, det där med "inget dåligt väder och kläder" bla bla brydde vi oss inte om i dag.

Husse åkte någon gång mitt på dagen och kommer hem i morgon så jag och flickorna klarar oss själva. Strax efter att han hade åkt insåg jag att hundarna behövde motion vare sig jag ville det eller ej. Så i dag syndade vi, vi åkte till rastgården och där släppte jag bägge hundarna och sa "varsågod". Iris trodde mig inte ens först utan stod kvar och inväntade ytterligare ett varsågod innan hon drog som ett streck efter Lina. Utan att gå in på detaljer så tog de utan problem igen två månaders träning utan någon eller väldigt lite lek tillsammans. Det var som om bägge var galna och ett tag trodde jag att de skulle börja slåss men det var bara en massa ljud. (Lina och Iris har faktiskt aldrig varit osams mer än de 2 sekunderna det tar för den ena att säga till den andra att "Det där benet är mitt, stick!") Själv gick jag med händerna i inborrade jackfickorna och tog bara fram en hand för att dela ut godis till dem när jag tränade lite inkallningar.

På vägen hem från rastgården stannade jag och köpte lite nya krukväxter och hyrde tre filmer. Två blöta hundar hinner ånga igen insidan på en bil rätt fort...

Nu på kvällen har de provat sina nya reflexvästar. Köpte dem i går på clas ohlson för att jag råkade gå förbi hyllan och de kostade 29 kr styck. Tog storlek extra large eftersom jag gjort lite felköp tidigare och med en liten justering i halsen så blev det rätt bra. De ser ut som två vägarbetare som är ute och går!

Här kommer vi, finns det någon asfalt att lägga här i närheten?

Lina är den sura asfaltsläggaren närmast kameran. Hon kan verkligen se surast ut i Sverige min hund även om hon inte är det!

Annars har jag och Iris haft en tillsammans-kväll. När jag vek tvätt och la in i skåpet kom Iris med sin pipis och ville lägga in den också. När jag planterade den nya krukisarna var hon med och smakade på jorden och var allmänt behjälplig. När jag tittade på en av filmerna låg hon och sov vid mina fötter. När jag lagade mat så följde hon noga med i varje rörelse med nosen över diskbänkskanten. När jag åt popcorn och läste min mail ville hon vara i mitt knä och också äta popcorn. När jag uppdaterade mina Spotify-spellistor på mostplayed.se och körde mina bästa discodanssteg så ville Iris också dansa. (Ett tips till er med Spotify, klicka på loggan!) Efter att ha rivit mig lagom mycket på axlarna så hämtade hon pipisen och sprang runt mina ben istället. Det finns tydligen två varianter av Iris-dans.

Hon har följt mig som en skugga och såna här dagar när det är så mörkt och kallt ute och man är ensam hemma då är det riktigt mysigt att ha en liten kompis som vill vara med hela tiden!
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter

Oroliga tankar och bajs

,

Som hundägare i allmänhet och dobermannägare i synnerhet så går jag ibland runt och oroar mig. "Tänk om alla är rädda för mina hundar?" eller "Tänk om Lina skäller på den där hunden nu, kommer alla att tro att hon är farlig då?" Särskilt om vi är på stan eller bland mycket folk kan sådana tankar poppa upp i skallen. Mitt mognare och mer stabila jag inser att jag ska sluta oroa mig över saker jag i alla fall inte kan göra något åt.

Men så finns det en sak till jag oroar mig för; Hundbajset. Allt hundbajs som inte plockats upp av lata hundägare i en radie av hundra meter (minst!) från huset där vi bor, jag känner samma "Tänk om någon tror att det där är mina och hundar och jag som lämnat där?" varje gång. Spelar ingen roll om högen är liten eller stor, det kan ju ha stått en tant i något fönster som trodde sig se att min hund just kom därifrån och sen ser en hög med bajs där!

Kan ju säga att jag alltid plockar upp efter hundarna om vi inte befinner oss i skogen eller där ingen människa går. Men här där jag bor så är det långt till sådana ställen och därför plockar jag upp om hundarna så kliver in i gräs som når mig till midjan så jag knappt hittar bajset efteråt.

Jag har levt på hoppet att jag nu bott här så länge att alla tanter i alla fönster har fattat att jag är en hundägare som plockar upp efter mig men ändå har jag inte riktigt kunnat sluta oroa mig.

Lina och jag hade varit på promenad och på vägen tillbaka hem så mötte vi farbrorn som sköter rabatterna och sopar, fixar, donar här i föreningen. Jag brukar säga hej när jag ser honom och det gör jag ju rätt ofta eftersom jag är ute med hundarna och han är ute och fixar. Jag hälsade som vanligt och följande konversation utspelade sig;

-Är det din hund? (Har han guldfiskminne eller, vi ses ju fasen jämt och ständigt!?)
-Ja, det är min hund.
-Är det här från din hund? sa han då och pekade på en hög på gräset där han krattade.
-Nej, jag plockar alltid upp efter mina hundar! svarade jag så fort och så överdrivet att jag lät precis så skyldig som jag bävat att folk ska tro att jag är.
-Ok, för jag är trött på att plocka upp sånt här, sa han.

Men faaasen också! Om han tror att jag inte plockar upp då tror ju säkert ALLA det! Oh no!!

Gick med tunga steg mot porten och grävde i fickan efter nyckeln till dörren. Där låg det nya 50-packet med rosa bajspåsar som jag hade köpt samma dag. Ville nästan vända och springa tillbaka och trycka upp dem under näsan på honom bara för att visa att jag minsann hade 52 bajspåsar i fickan jag!

Nu när oron har fått vatten på sin kvarn så kan ni räkna med att jag ska hålla koll och stå i fönstret och vara bajspolis så fort jag ser skymten av en hund här i kvarteret! Ve den som åter sin jack russel bajsa utanför mitt hus utan att plocka upp på min fönstervakt!
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter

Vovvar på stan

, , ,

Jag och Emelie hade bestämt att vi skulle ses i dag. Bägge kände vi att vi vill ha ett break från spår, skog och BK så vi bestämde att vi skulle gå på stan i stället. Pratade lite med Camilla på msn innan jag skulle åka, frågade om hon skulle med och vips var vi tre som skulle ses!

Jag tror att jag har rätt när jag säger att Tyson gjorde debut i att åka kommunalt. Dvs att han premiäråkte tunnelbanan! Inga konstigheter, han tyckte mest att det var lite trist att behöva sitta still (men han satt still!) och därför pep han lite på vägen in. Bytte tunnelbana på T-centralen och sen hoppade vi av vid S:t Eriksplan där vi mötte Emelie och Expo i rastgården i Vasaparken. Efter att hundarna fått springa några minuter innanför gunnebostängslet gick vi genom Vasaparken, följde Odengatan bort till Sveavägen där vi svängde ner med stop på Åhléns. Camilla köpte en grej och under tiden kunde jag konstatera att inte mindre än sju hundar var där samtidigt våra inkluderat. Efter det fortsatte vi Sveavägen ända ner till Hamngatan där vi gick in på Gallerian eftersom mattarna började bli lite hungriga. Hundarna vilade fint fastknutna vid varsin barstol under tiden. Iris försökte resa sig för att leka med både Tyson och Expo vid några tillfällen men i det stora hela så tog hon det lika lugnt som killarna och låg och slappade fint på golvet! Efter mat/fika-stoppet gick vi vidare bort till Norrmalmstog, Biblioteksgatan upp till Stureplan där Camilla och Tyson vek av hemåt.

Emelie och jag fortsatte sen Kungsgatan upp bort till Drottninggatan och gick den ner till stora Åhléns. Där skiljdes vi och jag och Iris åkte til Gärdet där hon och jag stannade och gick en sväng.

Det har hänt mycket i Iris knopp och kropp den senaste tiden och jag blev lite pirrig när det visade sig att Gärdet inte var tomt som jag faktiskt hade hoppats på. Det var bara att se det hela som en lite svårare övning än jag hade tänkt. Ett misslyckande för mig skulle ju innebära att Iris inte kom på inkallning när vi mötte andra hundar och det värsta som kunde hända var att hon då skulle börja leka med en annan hund, dvs värt risken. Det visade sig att Iris studsade fram över Gärdet på sina bästa studs men hon stannade hela tiden och kollade var jag var och studsade ofta tillbaka till mig. När vi sen närmade oss de första hundarna så kollade hon noga och följde med intresse men sprang inte fram.

Precis innan vi skulle vända och gå tillbaka så mötte vi en häst. Jag kopplade Iris så den fick rida förbi, sen släppte jag Iris igen och vi vände och gick efter. Plötsligt kom en schäfer springandes vare sig jag ville det eller ej och jag fick chans att verkligen kolla inkallningen. Iris sprang schäfern till mötes de sista metrarna, jag ropade, hon kom! Visserligen hade hon då schäfern hack i häl men då sa Iris till den att sticka till sin husse istället och schäfern drog. Schäfern kom in för ett andra varv, jag ropade och Iris följde med mig. (Schäfern såg att Iris inte var på g så den gav upp). Jösses så glad jag var, Iris hade världens roligaste matte och vi lekte mycket, mycket!

Efter det kom det fler hundar på väldigt nära håll. Iris tog sats och sprang mot en labbe, jag ropade och Iris vände bara några meter från hunden. Yes, yes, yes! Lina och Iris har knappt fått leka med varandra ute den senaste tiden (rätt länge nu faktiskt) och ibland undrar jag vad jag håller på med med alla inkallningar och tjat. Detta var den bästa betalningen på länge, matte är bäst!

Den allra bästaste grejjen var dock när en kråka (eller motsv) kom lågflygandes in för landning från vänster och flög både töntigt nära och töntigt lågt. Iris satte efter direkt och jag förbannade alla världens flygfän samtidigt som jag ropade på henne. Iris släppte fjäderhuliganen och kom tillbaka till mig! Sådant kan göra vilken matte som helst lipfärdig av lycka!

Vi åkte hemifrån vid kl 11 och var hemma igen kl 16, nu sover Iris gott kan jag lova!
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter

Iris letar efter lilla benet i köket

Jag är en matte med dålig karaktär. Nu när det är höstigt, grått och blåsigt ute så vill jag inte gå ut! I dag tänkte jag först åka ut till klubben men sen tog den dåliga karaktären över och vi rörde oss inte ur fläcken. När det dåliga samvetet, som brukar ligga tätt efter den dåliga karaktären, hann ifatt mig så la jag ett spår här hemma. Rätt genom parken och upp i lilla skogen. Efter att ha lagt spåret övertalade jag husse att ta ena hunden och så gick vi vår lilla vanliga sväng runt kvarteret.

Efter kvartersrundan så fick Iris gå sitt spår som hade legat i 30 minuter eller så bara. Iris spårade men hon gjorde andra saker också. Till slut blev jag sur och sa "SPÅÅÅÅR!!" med arg röst, då passade det plötsligt att lyda och hon satte nosen i backen och gjorde bara det. Jag hade gått över lite berghällar och hon gick nästan exakt i mina spår, hurra! Hade lagt ut fyra proffspinnar och för första gången hade någon tagit den sista. Så jag stod och var förvirrad ett bra tag innan jag fattade att det blir inget mer nu och kastade bollen till henne som belöning. Iris var duktig men det blev konstigt kan man säga.

När vi gick hemåt så kopplade jag loss henne och körde fritt följ med lite vändningar och så fram till vår dörr. Promenad, spår och lydnad, 3 in 1.

Väl inne fick jag ett ryck och ville gömma lilla hundens ben. (Som i benet från Iris lilla mjukishund) Husse har nämligen berättat hur han har börjat gömma det på svårare ställen och Iris har hittat det ändå. Tvungen att prova!

Jag förklarar lite mer ingående nu så att alla är med på vad som händer här; Eftersom vi använder hela lägenheten att gömma i så ville jag slippa filma för att kunna vara med och kolla när hon letade. Oftast brukar det innebära att jag står i hallen och kikar därifrån. Husse satt med sin dator vid köksbordet så därför satte jag videokameran i händerna på honom och gömde lilla benet i ett köksskåp. Jag har bara gömt benet där hon har kunnat ta den själv så jag ville se hur hon skulle göra när hon hittade (om hon hittade!).

Iris letar helt självständigt än så länge och jag säger bara "leta" som startkommando, efter det pratar jag inte mer med henne. Däremot är det inte ovanligt att jag pratar med husse under tiden, det hör man även på filmen. Iris ska inte bry sig om det och gör det inte heller.

Hela söket tog många långa minuter och för att inte man ska somna av tristess så har jag klippt ihop de bitarna där hon hon befinner sig i köket och dessutom speedat upp filmen tills det ögonblick hon får lilla benet i nosen och det som händer sedan.

Att Iris går ut ur köket efter att hon fattat att "här är det" beror på att Lina skällde på något så hon går ut för att kolla vad men ångrar sig och kommer tillbaka istället. Bra störning! Med lite mer träning på burkbanan och fortsatt ökad svårighetsgrad på rumssöket så tror jag snart att jag kan börja lära in ett ämne istället!

Tittade in på uppfödar-Evas blogg i dag och blev så glad när jag hittade bilder på Iris "rosa" syster! Henne har jag inte sett på jättelänge och på bilderna ser hon så fin ut!

Det verkar som om hon har det bra hos sin nya matte och hennes nya namn är Linis. Hoppas att vi får chans att träffas!
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter

MT och Mimmi Pigg

, ,

I går var jag och Iris uppe med tuppen. Vi skulle åka ut och kolla på dagens MT ute på SDK Stockholms LO:s område. Längs vägen plockade vi upp Emelie och Expo, Expo var förste reserv att få vara med om någon hund skulle få förhinder.

Den första hunden för dagen missade vi med flit då jag ville träna med Iris och ha henne ute vid de första skotten innan hon skulle vara i bilen en lång stund. Både träning och skott gick bra och sen följde jag och Emelie med ut när det var dags för Kanonen. Det gick bra för Kanonen och hans bröder, extrakul var att Tessan med Kinge hade tagit sig tid att ta sig hela vägen upp från Skåne för att delta och de fick även dagens högsta poäng. Grattis till K-bröderna och alla andra hundar som fick titeln KORAD!

Tyvärr fick inte Expo chansen i dag då alla hundar var på plats men han blev i alla fall exteriörbedömd av Thord Byström och det gick ju bra! En sak avbockad på väg för att få titeln Korad! Det är uppdaterat med bilder och lista över vilka hundar som deltog under dagen här.

Sen var det till att åka direkt hem, kasta av mig hundkläderna och hoppa in i duschen för att göra mig klar för kvällens födelsedagskalas/maskerad. Jag ville helst vara herr Musse Pigg men hans flickvän Mimmi var allt som fanns i min storlek. Och det var alltså inte öronen som Iris blev så arg över häromdagen, det var den på prov ditsminkade nosen! I dag gick det i alla fall bra att matte hade en svart nos och precis innan jag skulle gå fick Iris vara med och posera i de extra paret musöron jag hade. Hon ville hellre tugga på öronen och sen försökte hon pussa bort mina morrhår den lilla huliganen.
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter

Det brinner i utställningsknuten

,

Jag har inte anmält Iris till HUND2009. Jag har inte ens bestämt om jag ska anmäla henne. Det börjar ju bli hög tid och dags att bestämma sig eftersom sista anmälningsdagen är den 2 november!

Grejjen är att jag inte tänker ställa henne själv eftersom jag vill sitta och ta det lugnt och fota. Och jag kan inte riktigt finna någon mening i att hon ska ställas heller. Men ändå känns det dumt att åka dit utan att ställa henne. Får fundera i helgen helt enkelt.

Spårade i dag med Iris. Hon lämnade 4 apporter och en slutpinne till mig. Det är väldigt kul att spåra med henne! Kan man vänta tills hon kan ställas i bruksklass och börja ställa ut då först?
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter

Dragkamp om kampstocken.

, ,

Träffade Emelie och Expo i dag. Möttes lite senare än vanligt eftersom jag var tvungen att åka in till stan och fixa en Halloween/kalas-utstyrsel till mig själv innan. En upplevelse att åka till Buttericks tre dagar innan Halloween samtidigt som det är höstlov för skolbarnen. Jag var nere i källaren och provade lite och ut ur butiken kom jag med något som får duga så här nära inpå.

Mötte faktiskt Emelie och Expo på T-centralen när jag skulle åka hemåt, en lyckad, oplanerad slump. Hemma bytte jag till fjällrävenbrallan (för det måste man ha när man tränar hund) och min hundjacka och sen åkte vi till BK.

Hade med mig kampstocken eftersom Expo mer eller mindre aldrig sett en sådan innan och ska ut på MT så snart som möjligt. Kan ju vara bra att ha nosat på den innan i alla fall. Inga problem med det kan jag säga. Den stora överraskningen var att Lina kände sig kampsugen i dag och inte bara vågade/ville hålla i andra änden, hon höll kvar också! Expo och Lina med varsin ände, lägg märke till en viss skillnad i bett/grepp! Lina lägger på en tass för att få lite mer tyngd i en förhoppning att få övertaget Sedan la hon sig ner! Lilla gumman, Expo var snäll mot henne och stod mest still så hon fick tro att hon också kunde.
Vi testade om vi kunde få till samma sak mellan Iris och Expo men det gick inte. Iris körde lite mer "RÖR MIN KAMPSTOCK AND DIE EXPO!"-stilen.

Lina var inte bara annorlunda som ville ha dragkamp om kampsaker, hon ville träna agility och leka med andra leksaker som belöning också. Stort kors i taket! Sen körde jag ju inte lika mycket eller alla hinder med henne men ändå.

Iris fick testa på att köra A-hindret för första gången i dag. I vanlig ordning tyckte hon att hindret skulle tas snabbt och helst med ett enda stort jätteskutt, vi har lite att träna på där att det ska stannas i slutet innan man far vidare. Vill att hon ska sätta sig någon sekund med rumpan i slutet av hindret för att inte börja tjuva och hoppa från toppen. Viktigt och helt klart något jag fått med mig från min personliga agility-läromästare Fredrika.

Efter det följde E och E med hem till oss och var här i några timmar. Då fick hundarna öva på att passivt vila tillsammans. Det klarade de bra.

När de hade åkt hem kunde jag inte låta bli att prova min inhandlade Buttericks-kostym samt att jag sminkade dit en sak i ansiktet. När jag kom ut och Iris fick se mig så rusade hon upp från sängen där hon låg och skällde järnet! Jag var tvungen att böja mig ner och låta henne nosa av mitt asikte. Det var INTE ok att spöka ut sig utan att hon hade koll kan man säga. Kan ju tyvärr inte avslöja mer om själva "förklädnaden" men det ska bli otroligt roligt att få visa er vad det var som triggade igång Iris så. Plus att det verkligen fick mig att undra vad hon kommer att ha att säga spökena på MH:t!
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter

Springa uppför backen och nosträning utan kaos

,

Hade jag inte haft hundarna så hade jag inte gått utanför dörren i dag. Nu var jag tvungen att gå ut i det gråa vädret och fick mig en rejäl promenad istället. Först gick vi i skogen och sen gick vi upp för Ekholmsnäsbacken.
Bilden till vänster är tagen i februari förra året då Lina och jag knatade upp. Då låg gräset i backen platt, nu var det som en djungel med högt gräs. Iris gick lös och sprang upp och ner, fram och tillbaka hela tiden. Lina fick gå i koppel och tog det rätt lugnt, tills hon såg två rådjur(!) längre upp i backen och plötsligt väldigt gärna ville springa upp för backen! Iris fattade inget men blev väldigt upprymd av att Lina plötsligt fick sån fart.

Väl uppe beundrade vi Globen och Kaknästornet på långt avstånd en stund innan vi gick ner igen. Iris tog sats och skuttade rakt in i en nyponrosbuske! Lutningen gjorde ju att hon inte fick stopp på sig själv när hon kände alla taggarna och hon hamnade verkligen långt in i busken stackaren! Det tog ett tag att komma ur busken och för säkerhets skull sprang hon hela vägen upp igen och stod där och spanade noga innan hon sen försiktigt började gå nedåt. Efter några sekunder utan otäcka buskar med taggar i vägen så studsade hon på som vanligt igen. Både hundarna och jag var blöta och leriga efter vår utflykt, Iris blödde dessutom på nosen och jag fick plocka bort rätt många taggar ur hennes päls.

Väl hemma trodde jag att hundarna skulle lägga sig och sova men tydligen fanns det lite energi kvar i batterierna för då skulle det krokodilas. Det var först när jag la mig i soffan och tittade på en tecknad film som Iris kom och la sig och sov vid mina fötter.

Eftersom jag nu har satt ben på burkbanan så premiärtestade jag och Iris den nu ikväll. Målet var att få henne att förstå att hon skulle nosa på alla burkarna och inte tjänade något på att försöka riva hela banan, försöka bita i burkarna eller ställa till allmänt kaos helt enkelt.

Nu på kvällen har vi tränat inomhus. Även denna bild är gammal, numera är hunden inte så där hel längre... Hunden är död kan man säga men Iris tycker fortfarande om det lilla liket.

Vi brukar gömma hundens vänsterben i lägenheten så Iris får leta efter det. (Hon börjar bli riktigt bra på det också kan jag meddela!) Därför tog jag en liten tygbit från benet och la i en burk. Rätt fort fattade Iris att det låg något hon kände igen i en av burkarna och började krafsa frentetiskt. När det inte hjälpte så tittade hon på mig och testade med något som brukar fungera i hennes fall; lägga sig ner. Pang poff en liggmarkering och efter det gjorde hon rätt varje gång! Då gick jag och hämtade videokameran direkt. Extra tydligt blir det när tygbiten ligger i första burken.

Mina mål med övningen gick rätt mycket över förväntan kan man säga och mina glada hurra klipptes bort då de inte gjorde sig bra på film, men beröm och belöning fick hon!
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter

Några MT och premiär som spårläggare

,

I går var jag och tittade på MT ute på SDKs område, det var Briardklubben som ordnade och sju dobermann hade också fått plats. Jag hann bara se tre av dem innan jag var tvungen att åka för att jag skulle jobba tyvärr. Men jag hann se;
  • Beckers Incredible Igor
  • Beckers Invicible Ilo
  • Krutow di Altobello
Lagt två bilder på varandra för att ni ska se hur snygg fart Beckers Incredible Igor tog från husse för att sedan springa rakt förbi Viktoria och kampstocken! Såg kul ut! Han drog och räknade in övrig flock i publiken istället. Eftersom han hade ett sånt behov av att hålla koll på hela sin flock så bestämdes det att alla fyra som var där skulle springa till skogs förbi alla pappisarna på figurraden. Här är det Krutow di Altobello som efter att ha stått färdig att springa i väg sen tyckte att de där pappisarna var ena mystiska typer och var tvungen att morra på dem en stund innan han tog sig förbi och vidare till matte som satt gömd.

Men det var i går. I dag gick jag och Iris upp tidigt (igen) och åkte ut till skogen då jag skulle göra debut som tävlingsspårläggare. När jag var färdig med mitt spår så körde jag sökövningar med Iris längs vägen, det är kul då hon börjar bli riktigt bra. Sen gick vi en promenad längs vägen, jag vågade inte låta henne stampa ut så mycket i terrängen då jag inte visste hur många andra spår som låg i närheten av mitt. Efter någon timme kom de som skulle tävla och då visade det sig att herr Krutow di Altobello med matte dök upp igen. De skulle gå spår nummer elva och jag hade lagt spår nummer tolv, det hade varit otroligt roligt om de hade fått gå mitt spår. Då hade Krut fått lukta efter dobermanntikmattespår. Istället kollade jag på hur de knatade iväg i bra fart i sitt spår och jag hann knäppa en bild innan det var dags att gå bort och skicka iväg "mitt" ekipage. Krut och matte i början på spåret
Det var kul att vara spårläggare och ännu roligare blev det när hunden jag la spåret åt kom in på 15 minuter med alla 8 apporterna! En bra målbild att ha med sig till Iris eventuella framtida spårdebut i lägre.

Efter att vi var klara vid spåret så åkte vi till klubben där jag kollade lite på lydnaden. Tyvärr var det bara en av dagens tävlande dobermann som var med på lydnaden men den var jätteduktig! En tik från San Kreal som jag missade namnet på och kan ha missat några moment också eftersom jag var där med galningen Iris. Iris ville nämligen åt alla håll och helst upp på Camilla samtidigt.

Men till och med hon var stundtals lugn och kollade lite på lydnaden hon med...
Bloggtoppen.se Husdjur Top Djur & husdjur bloggar online counter