Eftersom Iris nu är som en liten sjörövare så har jag fått vara en stenhård matte den senaste tiden. Och då menar jag inte fysiskt hård som i att jag släpper stenar i skallen på henne utan hård som i sträng och allt sker enligt mina regler hela tiden. Jag går konstant och är beredd på att Iris ska reagera på nåt (den som träffar henne vet vad jag menar då hon reagerar på allt och det går fort) och se till att ligga före henne.

På varje promenad så koppeltränar vi och jag tillåter inte att hon drar alls. Lina drabbas ju också på köpet och hon går nu som ett ljus bredvid mig i kopplet när jag går med bägge. I förrgår gick jag en promenad på ungefär en timme där jag sista halvan av promenaden satte ner mina tummar i bakfickorna för att jag direkt skulle känna om någon av hundarna drog det minsta. Det gör nämligen väldigt ont om hunden drar till och man har fingret fast i fickan! Det gick hur bra som helst men det känns som att Iris glömt för varje gång vi ska gå ut.

I dag la jag en liten leksak som vi hade tränat med längst upp i en bokhylla. Iris såg att jag la den där och för några veckor sedan hade hon inte brytt sig mer men vem tror ni försökte klättra upp i bokhyllan en stund senare?!

Eftersom hon har visat tendenser att kolla det som är intressant först och komma på inkallning sen så har jag tagit bort all lek med andra hundar utomhus. (Inte ens Lina får hon leka med ute alltså) Jag har alltid en leksak i fickan beredd att ha som belöning vid inkallningarna och jag ser till att belöna henne ordentligt så att vi undviker situationerna då hon hellre gör annat helt och hållet. Jag försöker få henne att ha koll på mig hela tiden.

Inomhus kör jag mycket "lägg dig här och ligg där tills jag säger något annat" oavsett om hon är upptrissad eller ej. Ordet "lugn" börjar sätta sig som ett kommando då jag använder ordet så ofta. Hon lägger sig frivilligt nu när jag säger det, även om svansen piskar i golvet/möblerna och hon håller på att krypa ur skinnet samtidigt.

Så det har inte blivit så mycket hundträning som i spår och lydnad men vi tränar banne mig HELA tiden på att bara vara i vardagen. Det tar på krafterna att vara en sån gestapomatte och vara så beredd hela tiden men jag hoppas att det lönar sig senare. För just nu vill jag bara kräkas på regler och konsekvens och släppa henne med orden "Gör vad du vill och ha så kul under tiden!"

Om det nu undgått någon så har jag ju gjort en ny banner till bloggen också, en råååsa! Idéen fick jag för kanske en månad sedan och jag visste precis hur den skulle se ut och att jag ville ha den rätt tjejjig men sen har jag bara gått runt och tänkt och inte kommit så mycket längre. I helgen hjälpte husse till att ta bilder och sen har jag pillat i photoshop.

Det är alltså jag och Iris (Lina ville inte vara med) och det blev inte så många kort att välja på. Iris är dålig på att posera, eller rättare sagt; stå still! Som tur var kunde jag använda de som togs. Själv var jag väldigt dålig på att hålla vild hund i högklackat men alla överlevde fotograferingen utan skador eller men.