Nu har Iris röjt runt i skogen och gjort sitt MH! Istället för att jag sitter och berättar hur det gick och inte så har jag laddad upp filmer på youtube och lagt upp här på bloggen.

Kontakt och Lek

Förföljande, Gripande, Aktivitet

Avståndslek och Överrasknng

Ljudkänslighet


Spöken

I slutet på spökfilmen ser man hur orienterare ett av sex kommer springandes genom skogen. Hade varit intressant om de hade kommit på rad några minuter tidigare... Eftersom jag bråkat med Youtube så länge så startade jag om datorn i dag och gjorde om och laddade upp och då föll ju textremsorna bort.
Lek och Skott

Iris som drar som en gnu i kopplet och kommer undan med det hela MH:t visar här första och enda gången att hon faktiskt vet vad man ska göra när man dragit i kopplet; Tillbaka till mattes vänstra sida! Den biten kan jag se på hur många gånger som helst, hehe!

Visst är Iris tidigt ute och rätt spökig just nu men de bitarna som jag är nöjd med är jag jättenöjd med och det som gick sämre, dvs den sociala biten känner jag mig trygg med att det blir bättre med tiden och nu vet jag att jag kan lägga lite extra krut på det också. För Iris är en översocial och glad hund så jag är inte så orolig för det alls faktiskt. Iris har varit skum mot främlingar nu ett tag och jag hade kunnat vara taktisk och vänta till i vår med att ta ut henne och hunnit få bort den osäkerheten men det ville jag inte.

Iris tar otroligt kort tid på sig att nosa av och sen lägga bakom sig. Det syns knappt på några ställen att hon är framme och nosar men när hon gjort det är hon klar. Själv var jag otroligt nervös och spänd fram till dumpen, sen efter det var det bara kul. Jag är övertygad om att Iris kände av det men jag vill inte gå in och börja påstå att resultatet skulle vara missvisande eller så. Detta var dagsformen och jag ville ta ut henne "rå".

Några släktingar till myopera-hundarna gjorde sitt MH samma dag, kolla här.

Nu har jag bestämt mig. Iris fyller ett år i oktober och jag vill ta ut henne på MH rätt så tidigt. Har haft kontakt med Iris snälla uppfödare Eva och även om ett gemensamt vore roligast med alla tre systrarna så skulle ett sånt bli av först en bit in på nästa år nere i Göteborgstrakterna. Dessutom vet jag inte säkert att Iris alla två systrar kommer att komma. Att dels vänta så länge och åka ner till Göteborg för att se ett syskon samma dag... Kalla mig lat men jag tycker inte att det är värt det.

Så vi stannar i Stockholm och jag kommer att ta ut Iris på MH här. Jag får köpa en ny kamera så jag kan filma det hela till Eva!

Känns konstigt att tiden gått så fort och att hon ens fyller ett år nu inom kort! För att inte tala om att den lilla hoppeloppan ska ut på MH rätt snart då! Shit, är hon verkligen skottfast, tänk om hon inte vill kampa, tänk om hon sticker till skogs och aldrig mer kommer tillbaka?! Det ska bli sååå roligt att ta reda på svaren på det och det pirrar i magen när jag tänker på det. Kul!

...och det gick inte så bra. Att Lina inte gillar att kampa med så många andra än mig och möjligtvis husse Magnus visste jag ju. Så det var ingen överraskning att hon inte ville leka med testledaren. Men annars trodde jag faktiskt att det skulle gå bra.

Det jag oroade mig för innan testet var att jag skulle göra fel eller att Lina inte skulle kampa. Så när hon blev jätterädd för overallen som flög upp så blev jag ärligt talat riktigt förvånad. Jag fick frågan om Lina blivit skrämd av något tidigare men det kunde jag ju inte svara på. Magnus och jag funderade en bra stund över om vi någonsin stött på något som skrämt Lina under de sju månaderna hon bott hos oss, men vi kunde inte komma på något! Och då har vi ju ändå miljötränat på en hel del mystiska platser. Men hur ofta har något dykt upp så där ljudlöst mitt framför henne? Aldrig.

Lina tvärvände och sprang iväg åt motsatt håll när overallen dök upp. Jag fick gå och hämta henne på en äng i närheten. Vi gick tillbaka och jag fick instruktioner att med koppel på Lina närma mig den nu nedsänkta overallen. Lina vägrade. Hon vägrade gå nära, hon vägrade gå förbi. Magnus fick komma fram och locka på henne också. Medhjälparna och testledaren kom fram och satt och pratade med den och lockade på Lina. Hon vägrade. Till slut la vi köttbullar på overallen, för att Lina inte skulle gå därifrån olycklig med det hjälpte inte det heller. Lina ville inte ha någon köttbulle som nuddat den där blå tygbiten.

Så testet avbröts. För att inte utsätta Lina för mer hyss den dagen. Jag var så ledsen efteråt, ända in i hjärtat! Jag bara grät och grät i bilen på väg hem. För skrammel och buller har då aldrig stört henne och skotten är löjliga i jämförelse med de hon råkat ut för. Spökena har jag svårt att gissa mig till hur hon skulle ha reagerat på. Men eftersom testet avbröts så kan jag ju bara sitta här och gissa och det är jättetrist!

Så jag är ledsen för att jag inte fick veta hur resten av MH skulle ha gått. Ledsen för Linas skull att hon blev så rädd. Sen känns det ju som att alla andra nu kommer att tycka att Lina är en dålig hund och det gör mig också jätteledsen.

Jag och Magnus har i alla fall konstaterat att det inte spelar någon roll hur hennes MH gick, hon är världens bästa hund ändå!

Lagt upp lite bilder på det som vi hann med denna soliga och fina höstdag som gick åt pipsvängen!