Guraknugen

Stativ
Smidigt och perfekt här hemma i vår etta på 44,5 m². Å andra sidan kan man inte placera alla slagplattor och cymbaler exakt där man vill ha dem, då det hela, i mitt tycke, kanske blir i smalaste laget. En vanesak dock, som så mycket annat. Pedalerna är för övrigt en del av stativet och det är enkelt att få till det så att inte kablar hänger överallt. Ser snyggt och prydligt ut, givetvis på bekostnad av möjligheten att utöka sitt trumset. Då köper man nog hellre ett annat.
Pedaler
Bastrumpedalen är tyst och stör nog knappast grannarna i lägenheten under, om man inte stampar i ordenligt. Hi-hat-pedalen verkar rent mekaniskt vara likadan. Även den går att använda som bastrumpedal, genom att man väljer ett program i ljudmodulen som är konfigurerat så, så att de båda pedalerna tillsammans fungerar som en dubbelpedal och hi-haten kommer då att vara öppen. Dock finns bara ett enda program som är konfigurerat på detta vis.
Hi-hatpedalen har tre lägen: Stängd, halvöppen och öppen. Man undrar ju varför just tre. Fyra hade varit mer logiskt eftersom det då hade motsvarat två bitar i den digitala världen (2²). Dock hade jag gärna sett att det var minst 8 lägen (2³). Då kan jag tänka mig att det hade känts betydligt mer som en riktig hi-hat. Nu blir det ganska värdelöst och oförlåtande. Om man exempelvis råkar lätta på foten en aning för mycket blir det genast halvöppen hi-hat istället för helt stängd och det lilla misstaget hörs ju rejält. Hade man haft åtminstone åtta steg hade denna lilla fadäs kanske bara hörts som en liten nyans som snarare tillfört lite mer liv än låtit som ett rent misstag. Visst, varför begränsa sig vid åtta? 256 steg hade väl inte behövt betyda så många hundralappar extra i pris? Men vad vet jag.
Cymbaler
Cymbaler och hi-hat har alla samma slagplattor: CY-5, om de är bekanta. Jag tror att dessa finns på andra Roland-set också. Dock är funktionen begränsad i och med den primitiva ljudmodulen, som jag återkommer till senare. Man kan exempelvis inte dämpa cymbaler och det spelar hellre ringen roll hur man träffar cymbalen. Klockljudet går att få fram, men inte tack vare cymbalerplattorna, utan det är ljudmodulen som står för detta, genom att klockljudet väljs när man slår tillräckligt hårt. Rena stenåldern.
Rent känslomässigt är nog cymbalerna den svaga länken, men det är nog svårt att efterlikna känslan i riktiga cymbaler och samtidigt få dem tillräckligt tysta för bruk i lägenhet. Man får inte samma studs, vilket ju är helt naturligt eftersom ytan är gummiaktig.
Pukor
Pukorna är av den mjuka gummitypen. Det låter inte så mycket när man slår på dem, till grannarnas stora glädje; då låter cymbalerna betydligt mer. Inga som helst finesser, det är bara att banka och slå. Ju hårdare man slår, desto mer låter det och så var det inte mer med det… Vissa program i ljudmodulen ger flera olika ljud beroende på hur hårt man slår. Det verkar vara max tre olika ljud som förekommer på samma slagplatta samtidigt.
Virvel
Här kommer den stora besvikelsen, trots att virvelslagplattan nog är den bästa av de som ingår i settet. Jag fick för mig, när jag första gången såg HD-1 på bild, att de hade använt den riktigt hyfsade slagplattan som finns i de dyrare trumsetten, men givetvis visade det sig att det gamla talesättet att man får vad man betalar för stämde in även i detta sammanhang. Känslan är visserligen helt okej (och kom ihåg att jag som säger detta inte är någon riktig trummis, så ta sådant här med en stor nypa salt i denna recension), men den bjuder inte alls på några som helst möjligheter som får en att associera till en riktig virveltrumma. Liksom pukorna är det bara att banka och slå som gäller. Inga kantslag, det låter likadant var på trumman man än slår, förutom att anslagskänsligheten är lite olika över slagytan, av naturliga skäl. Ungefär vid loggan sitter nämligen triggmicken, och det finns bara en. Det innebär att om man slår på loggan så är anslagskänsligheten betydligt större än nära kanten mitt emot. För min egen del undviker jag därför att slå nära loggan, för om man träffar den av misstag, låter det som ett omotiverat hårt slag. Det gör ju så klart var och en som den vill, i och för sig, men jag upplever i alla fall att det är svårt att kontrollera anslaget när man slår nära loggan.
Ljudmodul
Här är nog den svagaste länken i hela kedjan. Ljudet är dock helt okej, men man kan inte göra några som helst ändringar i någonting över huvud taget. Det finns tio olika inställningar varav en är okej, resten är skit och totalt oanvändbara (men så är det ju alltid). Ingenting går som sagt att ställa in över huvud taget och man kan inte ens mixa trummorna. Dock ska påpekas att i det trumprogram jag använder så är behovet att ändra något ganska litet. Det enda jag kan anmärka på är att pukorna har lite väl lång efterklanstid, men inte så att det är oanvändbart. Jag ska ju trots allt bara använda trummorna i demo- och övningssyfte och då är det ju inte SÅ noga. Nivån för ”acceptabelt” är i alla fall nådd och passerad med råge, återigen då i MITT tycke.
En annan svaghet är MIDI-implementeringen. Den är verkligen minimal. För det första saknas MIDI IN, vilket omöjliggör att spela in trummorna i en sequencer och sedan spela upp resultatet via HD-1. Det hade varit användbart annars, för mig. För det andra verkar det som att inte all information som man får av trummisens hanterande av trummorna kommer ut ur MIDI-utgången. Jag kopplade utgången till en gammal Alesis SR-16 och hur jag än ställde in och donade i Alesisen kunde jag inte få ut mer än två lägen på hi-haten. Tror det är stängd och öppen; det var några dagar sedan jag testade detta.
När jag kört via Alesis SR-16 en liten stund kan jag i alla fall konstatera att ljudet är väldigt mycket bättre (i mitt tycke, jag kan ju inte redogöra för någon annans åsikter här, det får andra göra genom att kommentera) i HD-1 än i Alesis SR-16, kanske inte så konstigt då SR-16 har åtskilliga år på nacken vid det här laget. Dock har jag ju vissa inställningsmöjligheter i SR-16, inga alls i HD-1.
När det gäller övriga utgångar är det också otroligt skralt, mest på grund av utrymmesbrist. 3,5 mm teleplugg är det som gäller för hörlurar, linjeingång och linjeutgång, tyvärr. Hade hellre sett andra kontaktdon, men återigen, man får vad man betalar för. Slagplattorna kopplas till modulen via en gemensam kontakt som skruvas fast i modulen, så att byta ut eller lägga till slagplattor är bara att glömma om man inte även vill byta ut själva ljudmodulen, men var ska man då montera den? Bättre då att köpa ett annat trumset istället. Roland har ju många bra alternativ som jag skulle tro är värda de extra pengar man då får lägga till. Sedan finns ju andra märken också.
Slutsatser
Då mina förväntningar var något för höga blev nog HD-1 trots allt en besvikelse. Hade nog i alla fall trott att man skulle kunna göra kantslag på virveln och att man åtminstone skulle kunna dämpa cymbalerna, samt att det där med att ha en hi-hat pedal med bara tre olika lägen hörde till stenåldern. Jag vet inte hur det är på den sistnämnda punkten med Rolands övriga set, men jag kan väl inte vara den enda som tycker att tre ynka steg känns på tok för lite?
Trots allt sitter jag ändå här lite då och då och spelar trummor till några av de egna bakgrunder jag gjort tidigare som jag inte hunnit lägga trummor på än, och jag har faktiskt väldigt kul. Jag gillar också det smidiga stativet som gör att det hela inte tar så stor plats. Uppskattas i vår lilla lägenhet. Jag försöker också få min fru att lära sig spela trummor, men det går väl så där, men det kan man nog inte skylla på HD-1.