Det började igår med att Himeko haltade lite på ena frambenet..i morse hoppade hon på tre ben.
Jag har klämt och känt men allt jag kan se är att hon ser lite skavd ut mellan trampdynorna och det är lite rött.. Men på henne, och när hon går, ser det ut som om det gör sååå ont!
Nu vet jag inte om det är spel för gallerierna för att matte ska tycka synd om henne, eller om hon verkligen har så ont när hon går.
Just nu har hon en strumpa på tassen för att inte vara där och slicka när vi inte kan ha full koll.
Och får vara utan och lufta när vi är hemma.
I vanliga fall är jag en höns-mamma och åker in samma sekund något händer, men då det oftast resulterar i att dom verkar tycka att jag tar upp tid i onödan och skulle ha "-Väntat och sett" nån dag, så tänkte jag vänta alla fall tills i morgon och se om det blivit lite bättre eller inte.
Men jag är verkligen sämst när det kommer till att hålla ut och vänta!
Hundarna känner nog av det också för dom blir nog alltid lite extra "mjäkiga" när det är nått!
"Det är så synd om mig matte"-syndromet...

Visst ser ni hur synd om henne det är?..