Välkommen till oss!

I veckan ringde Susanne och frågade om jag fortfarande klippte hund. Jo, sa jag det gör jag. Fast inte så ofta jag klipper pudel numera, utan mest ned-rakningar av långpälsade fyrbentingar. Har själv under min uppväxta haft dvärgpudel, 2 st. Ludde (mammas) och Bobby (min hund, efter Bobby Ewing i Dallas.... ). Så jag är nog mer självlärd under, tror det blir 18 års, pudel-ägande. Fast "min" pudel stannade kvar hos mamma när jag flyttade hemifrån...han blev mest min när det var dax för pälsvård.. Det blev "dobbe" för mej efter det. Sen råkade jag berätta för en arbetskompis för flera år sen att jag haft pudel och klippt. Så då fick jag börja klippa hennes systers hund, Kira (stor-pudel). Något ringrostig var jag...men jag fick i alla fall fortsätta klippa henne. Så knasigt blev det nog inte. Klipper dock ej för utställning, det är för avancerat.

Så idag kom Susanne med sin Kixons Errol Epson (Kungspudel heter det ju egentligen inte storpudel ) till mej för första gången. Oj vilken tjusig, trevlig, lugn kille! Matte hade rakat tassar och nos, plus badat och blåst honom torr. Det är ett helt företag att blåsa en pudel torr, oj oj säjer jag bara! Själv vill jag ha inte ha en pälshund igen, inte för att det är nåt fel på dom...men sååå mycket jobb med pälsvård! Skönt med kort päls! Kul göra det så här som idag, men för jobbig äga en själv. Det tog 2,5 timme idag, tyckte själv jag var riktigt snabb. Vi höll till ute på gården. "Epson" stod så snällt hela tiden, placerad på brunnslocket (för att undvika gräset). Öron och svans ville matte ha orörda, så dom lämnade jag. Otroligt snäll och hanterbar. Knappt träffat honom förut, ändå gick det hur bra som helst när jag vände och bände på honom.