Välkommen till oss!

En liten paus på första 20-30 minuters-prommisen.

Nu har det gått ca 4 veckor sen Birkas korsbands-operationen. Man kan ju lugnt säga att man har vad man gör, inga fritidsproblem. Tog semester vissa dagar från början efter operationen…ibland bra att vara 40 plus. Har fler semesterdagar då. Ibland känns det som vi går, går, går eftersom Indra och Birka rastas separat. Plus att det ska göras vissa övningar 2 ggr dag och massage. Birka är i v 5 nu och ska ta 20-30 minuters koppelrastningar 3-4 ggr dag. Liiite understimulerad…idag prommade vi i stan så hon fick se annat än träd och grusväg. Ska få lägga litet spår på slät mark sa sjukgymnasten. Sen ska vi börja träna lite lydnads-moment inne som funkar med att hon ska vara kopplad och ej får springa/rusa.

Birka går oftast i denna position...bra, men jobbigt kolla ner åt vänster för matten..för att se så Birka ej fuskar med att gå på benet.


Går sakta men säkert framåt, alla små framsteg gör en superglad! Bara att hon trampar ner i knä-skyddet, använder benet mer, kliar sig med det, står på det då hon äter och vi gör lyft-övningarna. Hon hade ju inte bara korsbandet som var av, utan även en benpigg och sår i knäet som blev efter en rejäl smäll i hindret i juli då vi tränade lydnad. Vilket hon inte visade efteråt, ingen hälta, ingenting. Troligtvis muskel-tappet som gjorde att korsbandet inte höll, hon ej belastat benet fullt ut på ett tag tills nu då detta hände. Så det kommer kanske ta lite längre tid med träning och att bygga upp muskulaturen. Sist hon vägdes låg hon på 32 kg (idag vet jag ej vad hon väger), ska ligga på ca 34 kg om hon är i fin form…2-3 kg muskler som försvunnit är mkt. Nu varit koppelrastad i ca 2 månader och tunnat av sig rejält.

I tisdags var vi till Öjebyn och där fick Birka gå i vattentrasken. Var lite spännande se Birkas reaktion då vattnet strömmade in i akvariet (som jag kallar det) Hon såg lite konfunderad ut, hi hi! Men höll sig väldigt lugn hela tiden, även under traskandet. Duktig tjej! Lite mjukost som belöning är väl förtjänt. Nu har vi bokat tid igen i Öjebyn om ca 1 vecka. Försöker få tid då jag är ledig, eftersom jag har ca 8 mil att köra dit.

Så här såg det ut i vattentrasken


Indra då? Hon har fått stå tillbaka lite, inte fått vara riktigt lika aktiv som hon brukar. Jag har ett tag varken haft ork/lust om jag ska vara ärlig, inte riktigt varit den aktiva Anna jag brukar. Men börjat hitta tillbaka igen så smått. Indra har fått vara i spårskogen vissa söndagar, roooligt!! Tur att nån gett mig en liten putt i rätt riktning, glad för det och att ha någon att träna med. Indra har t.o.m tagit apporten utan att det är mjukost på. Fast hon ser för kulig ut då hon går spår…liksom skuttar fram! Har koll på vilt och spåret samtidigt…simultanförmåga ha ha!! Även fått prova gå med GPS…vågade knappt titta på hur jag gått sedan. Tänkte att det kommer se ut som nåt virro som varit i farten, men jag hade gått ett ganska fint spår…har dock en tendens att gå väldigt tvära vinklar…

Indra har tryckt ner sig med sonen i soffan...finns det hjärterum finns det stjärterum


Så det är så livet knallar på nu, i jämn lunk framåt med förhoppning att allt ska bli bra till slut.