Ringträning... 
Thursday, April 15, 2010 7:29:03 PM
I tisdags for vi en sväng till Ingallil och Hedvig.
Bestämt att vi skulle träna lydnad ihop. Det roliga nu med våren är att det känns som man "tinar" fram. Lättare vara ute och träna när snön börjar försvinna. Ingalill har skrivit i sin blogg http://my.opera.com/ingisk/blog/ om våran lilla träff, därför skriver jag ej så mkt om den. Bara att det gick över förväntan. Indra gjorde ståendet väldigt nära Hedvig, gissar att det var 2 meter mellan dom (jag dålig på avståndsmätning...). Och hon fokuserade på mej. Glad blev jag!
Hedvig var oxå super-duktig!
Syns verkligen att dom jobbat, för hon var sååå fokuserad på sin matte. När man ses så sällan som vi gör märker man framstegen den andra gjort direkt. Ingalill tyckte Indra hade breddat på sej lite....det är nog allt körande i skidspåret som gjort det.
Här är Ingalill med sin fina Hedvig.
Lite skadad är man som dobermann-ägare...iaf jag.
Jag for tvärt in på stan efter jobbet idag, när jag gick till bilen såg jag en äldre kvinna med hund långt bort. När hon kom närmare såg jag ju att det var en "dobbe"-tik. Kunde bara inte låta bli att gå fram och fråga lite. Inte så ofta man träffar en "dobbe" här i stan. Hunden hette Birma (hoppas jag minns rätt), var 6 år och det var hennes sons hund. Så hon kunde nog inte riktigt svara på mina frågor. Verkade vara en trevlig "tjejja", väldig, väldigt lugn och sansad ( Indra rena galningen jämfört och hon blir 6 år snart). Hon hälsade på mej och sen var jag inte mer spännande.
Men hon var inte undvikande...bara som att: Jaha...var det bara du... Hade det varit Indra skulle hon sagt: Tjena, tjena såååå kul du är här!!! Jipiiie! Och farit som ett spatto! 
Hedvig och Indra.
Idag for vi till ring-träningen på bilprovningen. Tips av Ingalill som oxå var där. Tja...inte för att Indra behöver just den träningen, för hon är ingen utställningshund. Inte riktigt rastypisk kan man kalla det.
Men träningen att se andra hundar springa runt, förbi o.s.v är super-nyttig. Lite spännig ibland blev hon, men i det hela är jag nöjd. Vi har ej tränat runt så många hundar på länge. Har dock märkt att Indra blir lite fööör glad/het i linförigheten...vill gärna gå lite framför med lätt plogsida. Blir jobbigt när man ska göra vänster-svängar...ramlande matte!
Bara träna vidare på det. Sen vill hon ta apporten direkt jag sätter fram den, något hon börjat med på senare tid. Jag gjort nåt knas i inlärningen, men det löser vi.
Vi hann dock ej vara där så länge, det hade redan hållit på ett tag när jag kom dit. Sen ska vi försöka träna mer ihop nån gång i veckan jag och Ingalill, det ska bli roligt! 
Indra kollar på Ingalill och Hedvig...nog lite nyfiken på Hedvigs belöning...
Vi ska iaf försöka ta oss ut och jogga i helgen...eller jag måste komma igång igen. Varit och är förkyld i över 2 veckor, men bättre nu. Trött på att vara snorig, nysa m.m. Ej vågat träna med den i kroppen, vara försiktig med sånt...bättre ta prommisar.
Sen bör jag lära mej hur jag skriver text till bilderna, men det får bli ett senare huvudbry..
Bestämt att vi skulle träna lydnad ihop. Det roliga nu med våren är att det känns som man "tinar" fram. Lättare vara ute och träna när snön börjar försvinna. Ingalill har skrivit i sin blogg http://my.opera.com/ingisk/blog/ om våran lilla träff, därför skriver jag ej så mkt om den. Bara att det gick över förväntan. Indra gjorde ståendet väldigt nära Hedvig, gissar att det var 2 meter mellan dom (jag dålig på avståndsmätning...). Och hon fokuserade på mej. Glad blev jag!
Hedvig var oxå super-duktig!
Syns verkligen att dom jobbat, för hon var sååå fokuserad på sin matte. När man ses så sällan som vi gör märker man framstegen den andra gjort direkt. Ingalill tyckte Indra hade breddat på sej lite....det är nog allt körande i skidspåret som gjort det.
Här är Ingalill med sin fina Hedvig.Lite skadad är man som dobermann-ägare...iaf jag.
Jag for tvärt in på stan efter jobbet idag, när jag gick till bilen såg jag en äldre kvinna med hund långt bort. När hon kom närmare såg jag ju att det var en "dobbe"-tik. Kunde bara inte låta bli att gå fram och fråga lite. Inte så ofta man träffar en "dobbe" här i stan. Hunden hette Birma (hoppas jag minns rätt), var 6 år och det var hennes sons hund. Så hon kunde nog inte riktigt svara på mina frågor. Verkade vara en trevlig "tjejja", väldig, väldigt lugn och sansad ( Indra rena galningen jämfört och hon blir 6 år snart). Hon hälsade på mej och sen var jag inte mer spännande.
Men hon var inte undvikande...bara som att: Jaha...var det bara du... Hade det varit Indra skulle hon sagt: Tjena, tjena såååå kul du är här!!! Jipiiie! Och farit som ett spatto! 
Hedvig och Indra.
Idag for vi till ring-träningen på bilprovningen. Tips av Ingalill som oxå var där. Tja...inte för att Indra behöver just den träningen, för hon är ingen utställningshund. Inte riktigt rastypisk kan man kalla det.
Men träningen att se andra hundar springa runt, förbi o.s.v är super-nyttig. Lite spännig ibland blev hon, men i det hela är jag nöjd. Vi har ej tränat runt så många hundar på länge. Har dock märkt att Indra blir lite fööör glad/het i linförigheten...vill gärna gå lite framför med lätt plogsida. Blir jobbigt när man ska göra vänster-svängar...ramlande matte!
Bara träna vidare på det. Sen vill hon ta apporten direkt jag sätter fram den, något hon börjat med på senare tid. Jag gjort nåt knas i inlärningen, men det löser vi.
Vi hann dock ej vara där så länge, det hade redan hållit på ett tag när jag kom dit. Sen ska vi försöka träna mer ihop nån gång i veckan jag och Ingalill, det ska bli roligt! 
Vi ska iaf försöka ta oss ut och jogga i helgen...eller jag måste komma igång igen. Varit och är förkyld i över 2 veckor, men bättre nu. Trött på att vara snorig, nysa m.m. Ej vågat träna med den i kroppen, vara försiktig med sånt...bättre ta prommisar.
Sen bör jag lära mej hur jag skriver text till bilderna, men det får bli ett senare huvudbry..












