Välkommen till oss!

Idag var det Indras fjärde dag med nedtrappning av medicinen. Ska ärligt erkänna att lite orolig har jag varit och lite känns det som peppar, peppar... För jag har ingen aning egentligen hur mkt medicinen tar bort av smärtan...gissar en hel del med tanke hur fort hon blev piggelin. Har som mest gått och väntat på få se en reaktion från henne..speciellt på morgonen när vi ska stiga upp. Nästan väntat att hon ska ligga kvar i bia-bädden när jag masar mej ur sängen, då vet jag att hon ej mår bra om hon stannar. Men än så länge är hon lika pigg, go, glad och stiger upp så fort jag viftar med lill-tån! Tack för det!!

Prommisarna har ökats till 10 minuter 2 ggr/dag...inte mkt men för oss är det massor! Har även gått bra att göra små uppletanden av godis som jag kastat ut när vi är ute. Jag har kors i taket varit jätte-duktig på att komma ihåg ta med klickern oxå , lika bra vara nitisk med den om jag nu ändå tänkt använda den som belöning. Funkar riktigt bra! Vi tränar inga avancerade övningar, blir mkt kontaktövn., stanna-kommando (kan hon förvisso...men bra lära in klickern med kommandot) och lite andra små bas-grejor som alltid är bra träna på. Vi ska öka på prommisarna lite tidsmässigt nu till veckan, få se hur det fungerar.

För en stund sen skickade jag mejl till Djurkliniken och veterinären Cicci. Bara för att berätta hur det går för Indra och för att ställa några frågor. Bl.a hur länge vi ska vänta med att röntga nacken. Få se när svaret kommer, aldrig mejlat dit förut.

Själv har jag varit latis, ej haft nån gaist till min egna träning. Tappade den lite på vägen när detta hände. Måste försöka ta mej i kragen!

Är in och kikar på andras bloggar då och då. Dock är jag lite dålig på att skriva inlägg många gånger. Jag blir sååå glad när jag läser att nån lyckats, att det gått bra i tävling eller bara med nått mål som nåtts stort som litet! Och väldigt ledsen när jag läser nått sorgligt.. Känns som att det är en hel del runt och kring som fått tråkiga besked om sin fyrbenta vän.

Nu ska jag strax leta upp sängen...och som vanligt kommer "lill-bumman" optimistiskt ställa sig vid fotänden och se ut som: Jag då..??? varför får inte jag sova där längre??! Blir att bygga en ramp...