En kattslavs dagbok

Andra kattslaven writes: Wow -- den där affischlänken var fantastisk. Man kunde ju tänka sig att det är brist på fantasi, men jag tror det är mer än så. Nu har jag ju inte sett alla de där filmerna, obviously, men jag fick en känsla att målsättningen inte är att sälja filmen genom budksapet "kom och se vår nya spännande/roliga/romantiska/dramatiska film" utan att snarare komma med ett subtilt budskap om att man kommer att tycka om den nya filmen eftersom den hör till den genre av filmer som man normalt tycker om -- och man behöver inte läsa om den för att veta att det hör till en viss genre för du ser det på planschen. Dvs. plaschen summerar genren och ämnet presenteras med andra ord visuellt i planschen och det enda som återstår för åskådaren är att ta del av intrigen. Jag tycker att din parallell till folksagornas värld är väldigt träffande. Inte bara att det finns vissa fasta typer, utan också det att det inte egentligen finns något nytt att komma med, M.a.o. blir det centrala inte vad man vill berätta, utan hur man berättar det. Det vet man inte när man är ung -- filmerna är alla nya och fantastiska -- men när man blir äldre så märker man ju nog att det i regel är regissören som har makten att skapa något nytt (eller inte) snarare än manusförfattaren. :) Usch. Just när jag måste fokusera på helt andra saker, saknar jag litteraturvetenskapen plötsligt mer än någonsin. Nå, får jag en kris av något slag kring 40 så kan jag ju fundera på att göra den där magistern i litteratur också. Ämnet har jag klart och av någon anledningen så verkar jag inte förlora intresset för just det. Det kan förstås ändras när man sätter igång att peta i det, men som obehandlat så ser jag det som en fråga just bortom min förmåga att producera ett spontant och givet svar. Det kräver analys, och det väl det man skall göra i den där gradun.

Andra kattslaven writes: Sorri för den kompakta texten, men när Opera inte tillåter oregistrerade användare att använda radbrytningar :p