TEZZ & FRIDA

Usch vilket tråkigt väder vi har,det blåser så att till och med hundarna vägrar att vara ute nu.
Och till helgen påstår dom att det ska bli mycket hårdare vindar...ja då vet jag inte om vi går ut alls.

På Lördag kväll var vi inbjudna till fest och 1-års jubileum hos ägarna till en av våra djuraffärer här i stan (Tasseborg).Det var dom som är trogna kunder som var bjudna.
Vi fick underbart god mat med dryck till,och sedan kaffe med tror jag 4-5 olika tårtor att välja på.

Dom hade även ordnat med underhållning,och jag måste faktiskt säga att det är första gången som en djuraffär har ställt upp för sina kunder som dom gjorde,och då har jag haft hund i hela mitt vuxna liv och är född och uppvuxen med hundar hemma hos mina föräldrar...vi är djupt imponerade.

Tack snälla Maritha och Helena för en trevlig kväll.

Igår åkte vi med hundarna till Lena (Caramount)så dom fick ut i skogen och springa av sig.
Hon bor ju på ett sånt fantastiskt fint ställe,härliga stigar att gå på och stora ängar för hundarna att springa på.



Emma och Frida är två systrar som leker så bra tillsammans,det blir aldrig nåt gnabb utan när dom är trötta så stannar dom bara upp och vilar en stund..och sen är det full fart igen.
Igår så tog dom sig en svängom ute på ängen,dom är ju för gulliga.



Här är mamma "Bettan" i lektagen med sina döttrar,hon måste ju fostra dom små vildarna också.



Inatt har det stormat här så det har knappt gått att sova,och det stormar fortfarande.
Men solen skiner så vi har gått en långrunda med hundarna ändå,riktigt skönt om man klär sig rejält.
Lilla Frida fick ha sitt vindtäcke på sig och då tycker hon det är helt OK att vara ute.

Nu har hösten verkligen visat sig från den allra bästa tänkbara sidan i flera dagar...helt otroligt.
Man bara njuter av alla otroliga färger som naturen bjuder på nu.

Idag så åkte vi till skogen där vi för det mesta brukar släppa hundarna,ett lugnt ställe som man oftast får vara helt själv på.

Men idag sa jag att vi går åt ett annat håll för jag vill inte att Frida tar ett gyttjebad...har ingen lust att bada henne igen.

Men vad händer efter en stund..jo whippan drar iväg tillbaks åt andra hållet och vi ropade och visslade,men inte kom hon tillbaks.
Vi vänder för att kolla vart hon tog vägen,och vad får vi se...jo hon har hittat igen surhålet som hon badade i sist vi var där.
Hon springer fram och tillbaks och plaskar riktigt ordentligt så som man ser barnen göra när det regnat och blivit stora pölar.

Ja,då var det bara att ta tag i whippan och åka hem till ännu ett bad.Får väl sy typ galondress åt henne om man ska släppa damen i den skogen igen.

Man kan ha mycket roligt med PhotoShop.Som t.ex. detta,här har Tezz fått stå modell.

Idag har vi haft whippetjakt.Jag har alltid sagt att Frida påminner så mycket om min första afghantik "Flicka".Och att Flicka kommit tillbaks fast i en annan skepnad.

Idag så har Frida verkligen levt upp till mina funderingar.

Frida skulle få springa lös som vanligt och det brukar ju aldrig vara några problem.
Fickorna fulla av godis så gick vi iväg och när vi kommer fram till skogen så släpper vi lös henne,men först så kollar man ju läget runt omkring.
Kastar lite pinnar åt henne...och vips så dyker det upp tre yngre personer med en schäfer och två mindre hundar av annan ras från ingenstans.

Husse upptäcker dom innan Frida ser dom...men vi har ju förstås inte en chans då Frida har en supernäsa som hon använder flitigt.

Drar iväg i hundra knyck åt ett annat håll,kommer tillbaks med samma fart och börjar springa runt hundarna i stora cirklar.
När hon upptäcker att dom inte kommer efter henne så springer hon alldeles inpå dom så pass att dom bara känner vinddraget efter henne...trodde bara det var en afghan som kunde vara så retsam.

Vi lockar med godis,jag tar Tezz och springer åt ett annat håll...men pyttsan det struntar hon helt i.
Jag var så arg så det rök säkert ur både öron och näsa,men skulle ju inte visa henne det.

En afghan är ju lättare att få tag i då dom har päls,men en whippet är ju hal som en ål.

Hon sprang så hon var helt slut,men då sa jag att du lilla fröken skulle sparat lite på krafterna för nu ska vi gå en långprommis också...och den blev extra lång då jag kände att nu ska du få för dina synder.

Men vi hade ändå tur att det var människor som dels hade pli på sina hundar och som platsade dom och stannade kvar tills vi fick tag på henne.

Nu så får vi väl åka ut till storskogen långt från bebyggelse om hon ska springa lös...den lilla retstickan.

För övrigt så har vi haft en underbart vacker höstdag med strålande sol.