Dobermann i vått och torrt

Vilken bra födelsedag Expo har fått idag! Madeleine hörde av sig via MSN och undrade om jag var ledig idag och passade på att fråga om vi ville hänga med på snöutflykt. Förkylda lilla jag blev lyrisk såklart över förfrågan och tackade ja snabbare än snabbast. Men då jag fortfarande var lite dålig så bestämde vi oss för att de skulle komma till oss och sen skulle vi ta oss tillsammans bort till Åkeshov och springa på ängen i all snö.

Jag packade en liten påse med lussebullar, glögg, russin-/mandelblandning, vatten till hundarna och clementiner. Expo fick ha sele och bära sin långlina själv medan jag stoppade på mig min varmaste jacka och testade nya skor för vårt äventyr.

Vovvarna blev glada över att ses på tåget! Vips så var vi framme och som vanligt gick vi in på lilla djurshopen där Madeleine handlade lite till Lina och köpte en jättefin present till Expon! En kong på snöre som han fick busa runt med på ängen. Kärlek vid första tugget haha. Expon tycker väldigt mycket om sin kong han fått i present av M&L
Båda skötte sig exemplariskt på ängen så vi mattar blev glada töser. Gud så vi busade alla fyra i snön, vi sprang runt som dårar! Folk måste trott de var något fel på oss .. Madeleine ville gömma sig så hon lämnade Lina hos mig. Men det hon inte väntade sig var att en liten Expo försökte valla ihop flocken (han är väldigt förtjust i Madeleine, faktiskt hela hennes flock) igen och sprang efter henne, mot mig, efter henne, mot mig. Jag behövde bara säga var är matte så stack lina som ett skott, duktig tös.

Det började bli mörkt, vi var frusna så vi började knata mot tunnelbanan igen. Jag vek av för att koppla upp Expon och fixa med hans långlina när jag ser en svart hund bara några meter ifrån. Ser att det är en labradorhane som kommer. Jag hör mig själv bara säga nej, nej, nej tyst för mig själv. Hunden vek (om jag får använda tack gode gud så gör jag gärna det) bort från oss och mot lina istället. Ägaren ropade efter hunden, försökte fånga in utan resultat. När han väl fått in hunden bad han inte ens om ursäkt. Jag hade god lust att ropa något men hejdade mig men att folk ska vara så ouppfostrade att man inte ens ber om ursäkt. Jag, 20 år vet att man ber om ursäkt när man gör något fel eller om någon man ansvarar över gör fel. Tragiskt och patetiskt blä!

Vi hoppade av vid min station för att gå hem till mig och äta lite pizza, fika lite till och värma oss lite. När vi klev ur hissen alla fyra med pizzorna så såg vi något utanför min dörr. En stor kasse med ett jätteben i tillsammans med ett grattiskort från vovvarna Elvis och Jenna samt Birgits dotterdotter Antonia som hade skaffat en jättefin present till Expon. Tack så jättemycket han är överlycklig och ligger i soffan som en kung och gnager på benet. En bättre födelsedag kunde han inte ha fått!

Madeleine har haft sin kamera med sig idag och om hon fått några bra bilder tror jag hon slänger upp några på sin blogg så in och kika där; Klicka!

Expon och benet han fått, ett jätteben!