Dobermann i vått och torrt

Monsieur Expon är rastlös och matte har ingen ork! Lugna dagar har det blivit så när jag kände att jag ville dö imorse när alarmet ringde efter femte gången och man hörde det där eviga gnället ”skaaa viii iiiiinte gååå uuuut nuuu mattttte?” Så fick jag ändå lite energi! Ingen direkt energi för långpromenad men till en lite längre än det normala första pinket.

Vi stannade på baksidan och kampade lite, tränade lite kontaktövningar och så kopplade jag lös honom så han kunde få sträcka ut lite efter bollen. Efter en 3-4 kast så springer det självklart upp en hare längs Expo men som jäkla tur på andra sidan staketet! Vart fasiken låg den!? Ropa in Expo, fortsätta leka och han hade inte alls sett den. Men då den fortfarande befann sig på baksidan bara några meter ifrån så avslutade jag efter kampandet och gick in. Jag försökte i alla fall!

Börjar senare idag så vi ska ut igen om ett tag och försöka få en ordentlig ”energitömmarstund”.

Jag har kommit på en sak jag gör bra med Expon! När vi är ute och han är lös och det händer något, han gör bus eller något annat händer så kopplar jag inte honom efter inkallning utan jag drar iväg kongen (alternativt annan leksak eller busar med honom själv) åt motsatt håll från det som fick han att göra bus. Det är väldigt sällsynt att han har upprepat sitt "misstag" och kan faktiskt inte minnas sist det hänt.

Detta har jag nog gjort i evigheter men inte lagt en tanke på förens nu att jag faktiskt gör. Kom lite som en chock faktiskt eftersom jag är så himla försiktig nuförtiden när han är utan koppel. Som den dagen han stack efter en hare när vi var med Katarina och Cia. När han kom på inkallning och avbröt jagandet av haren slängde jag iväg kongen långt åt andra hållet iställer för att koppla trots att jag visste att haren fortfarande sprang och att han såg det.

Lite stolt över mig själv faktiskt att jag vågar lita på honom i sådana situationer! Sen vet jag dock inte om jag skulle våga göra det om en hane var lös väldigt nära oss .. Då skulle jag nog koppla och leka istället bara för att vara säker och visa respekt.

Vet ni vad jag fick mitt goda slut på året (inte riktigt över än men ändå)!

Vi tog en kvällstur ner till äppelparken. Det började lite knackigt med att jag körde fotgående ner för gatan som han var på tok för taggad för och det resulterade i att när vi kommit halvvägs, vid tunnelbanan så blev han frustrerad och började skälla. Det var bara att plocka fram lugna matten inom mig och stanna, han fick sitta och så försöka gå igen mitt framför ganska många personer vid tåget (hjälp!). Så fick jag upprepa mig ganska många gånger och inte blev jag mindre stressad över att vid stod mitt i gatan och att en bil kunde komma.

Jag hade inte tänkt släppa Expon alls i äppelparken men kände att jag var sugen på att träna, tvinga mig själv att lita på min hund trots smällare och harrisk. Bad dock mamma ta ett varv i parken och skrämma iväg eventuella fluffisar innan jag kopplade lös. Jag är så glad att jag vågade! Smällarna var inga problem alls, han hittade inte på hyss och träningen gick faktiskt väldigt bra!

När vi kände oss färdiga där promenerade vi vidare och mamma tyckte vi kunde ge Expon lite extra springtid och spatserade ner till fotbollsplanen som tyvärr till mitt missnöje inte alls var upplyst! Vi tog ett varv runt planen för att spana efter harar eftersom det var så himla mörkt. Han var väldigt taggad och jag misstänker att det var fel av mig att plocka fram bollen när han redan innan vid tunnelbanan visat att han var så taggad. Så jag tog helt enkelt bort bollen och tränade med bara mig, inget godis, ingen boll och det gick så himla bra! Vi körde platsliggning på den blaskiga planen och han låg så stadigt och det med smällare på nära håll. Vi tränade inkallning och det gick bra han hoppade nästan inte in i mig alls! Jag tränade även på att stanna fast under inkallning (kör fortfarande ninjastilen) och det gick bra fick korrigera en gång men sen hajade han direkt vad jag ville.

Nu hemma har vi tränat på apporten (gick mycket bra) och så har jag kört ”inomhussök” och jag inser mer och mer hur jag verkligen ska fortsätta med nosövningar då han verkar tycka om det så mycket. Jag är så glad att allt gick så bra ikväll, att jag fick känna lite lugn och glädje innan nya året. Framförallt är jag så otroligt tacksam för att jag har en skott- och smällartrygg hund! Mina tankar ikväll går till alla er som har smällrädda hundar.

Vilken bra födelsedag Expo har fått idag! Madeleine hörde av sig via MSN och undrade om jag var ledig idag och passade på att fråga om vi ville hänga med på snöutflykt. Förkylda lilla jag blev lyrisk såklart över förfrågan och tackade ja snabbare än snabbast. Men då jag fortfarande var lite dålig så bestämde vi oss för att de skulle komma till oss och sen skulle vi ta oss tillsammans bort till Åkeshov och springa på ängen i all snö.

Jag packade en liten påse med lussebullar, glögg, russin-/mandelblandning, vatten till hundarna och clementiner. Expo fick ha sele och bära sin långlina själv medan jag stoppade på mig min varmaste jacka och testade nya skor för vårt äventyr.

Vovvarna blev glada över att ses på tåget! Vips så var vi framme och som vanligt gick vi in på lilla djurshopen där Madeleine handlade lite till Lina och köpte en jättefin present till Expon! En kong på snöre som han fick busa runt med på ängen. Kärlek vid första tugget haha. Expon tycker väldigt mycket om sin kong han fått i present av M&L
Båda skötte sig exemplariskt på ängen så vi mattar blev glada töser. Gud så vi busade alla fyra i snön, vi sprang runt som dårar! Folk måste trott de var något fel på oss .. Madeleine ville gömma sig så hon lämnade Lina hos mig. Men det hon inte väntade sig var att en liten Expo försökte valla ihop flocken (han är väldigt förtjust i Madeleine, faktiskt hela hennes flock) igen och sprang efter henne, mot mig, efter henne, mot mig. Jag behövde bara säga var är matte så stack lina som ett skott, duktig tös.

Det började bli mörkt, vi var frusna så vi började knata mot tunnelbanan igen. Jag vek av för att koppla upp Expon och fixa med hans långlina när jag ser en svart hund bara några meter ifrån. Ser att det är en labradorhane som kommer. Jag hör mig själv bara säga nej, nej, nej tyst för mig själv. Hunden vek (om jag får använda tack gode gud så gör jag gärna det) bort från oss och mot lina istället. Ägaren ropade efter hunden, försökte fånga in utan resultat. När han väl fått in hunden bad han inte ens om ursäkt. Jag hade god lust att ropa något men hejdade mig men att folk ska vara så ouppfostrade att man inte ens ber om ursäkt. Jag, 20 år vet att man ber om ursäkt när man gör något fel eller om någon man ansvarar över gör fel. Tragiskt och patetiskt blä!

Vi hoppade av vid min station för att gå hem till mig och äta lite pizza, fika lite till och värma oss lite. När vi klev ur hissen alla fyra med pizzorna så såg vi något utanför min dörr. En stor kasse med ett jätteben i tillsammans med ett grattiskort från vovvarna Elvis och Jenna samt Birgits dotterdotter Antonia som hade skaffat en jättefin present till Expon. Tack så jättemycket han är överlycklig och ligger i soffan som en kung och gnager på benet. En bättre födelsedag kunde han inte ha fått!

Madeleine har haft sin kamera med sig idag och om hon fått några bra bilder tror jag hon slänger upp några på sin blogg så in och kika där; Klicka!

Expon och benet han fått, ett jätteben!

Vi har hunnit göra en massa kul här sen mamma åkte! Vi har hunnit vara på två långa turer i Åkeshov, varit på kullträff, Expon följt med på jobbet och så har vi tagit en massa promenader med och utan kompisar. Jag har delat upp i två inlägg så det finns ett inlägg under detta om kullträffen som var i lördags!
Nästan hemma igen! På Tranebergsbron blåste det ..Måndagen för en vecka sen så tog vi en tur till Åkeshov, jag hade plockat med mig långlina och sele för att kunna ha honom lite springandes. Vi var en evighet i hagen kändes det som för fy vad lerigt och kallt! Vi gick till ängen och där spände jag på allt men till min förskräckelse var det hundar överallt .. så mycket hundar att jag övervägde att ta på koppel igen. Men vi traskade på och han var så duktig min prins. Han tittade lite på de andra hundarna men höll sig mest till mig så vi kastade boll. Vi stannade ett bra tag för jag kände att det var så bra träning och en boost för mitt nervösa jag att få se hur han är när han är någorlunda fri. Mot slutet fick han faktiskt vara helt lös en stund och det gick toppen, jag var glad! Efter någon timme såg det ut som att det skulle bli sämre väder så vi började promenera mot tåget, jag gick upp och väntade på perrongen men tittade på vägen som går längs tunnelbanan och bestämde mig för att gå till nästan station. Så höll jag på någon station tills jag bestämde mig för att promenera ända hem. Tog inte alltför lång tid, dryga timmen! Jag blir alltid så full i skratt när jag möter äldre människor. Jag frågade en dam och vägbeskrivning, Expon rusade till för att hälsa och damen böjer sig ner för att säga hej! Normalt sett hade folk hoppat till och blivit rädda men när det kommer till damer så är de alltid så positivt inställda, fantastiskt i mina ögon.

Ser ni vad jag ser? En ny vacker prinskorv fann jag i rastgården Igår hängde Expon med till jobbet och han är väldigt lugn med att vara med nu. Han får vara lös i butiken och springa runt lite medan jag fixar och donar men när jag ropar att han ska komma så lägger han sig ner på sin matta och ligger där utan protester. Han sover en hel del nu och finner sig i att vara på lagret så det är väldigt skönt.
Idag har vi varit i Åkeshov igen fast med Katarina och Cia (uttalas med K) och gud så härligt hundarna hade det springandes på ängen tillsammans, vilket lycka! Vovvarna var jätteduktiga och Expon fick vara lös hela tiden på ängen. Vi fick en hel del foton idag så jag har slängt upp ett album.

Här hittar ni dem; Klicka!

Några bilder har jag fotot och några har jag fått låna från Katarina. Vi lämnade ängen en stund för att hämta Katarinas kamera, köpa fika och ta en promenad men vi slutade upp på ängen tillslut igen för det var så härligt att få låta vovvarna rusa av sig och leka med bollen i solen och frosten. Men kallt var det om fossingarna! Jag behöver hitta ett par bra skor som tål geggamoja, väta och framförallt håller mina frusna tår varma. Cirkulation är usel då jag röker, blä!

Två stela pinnar bak som inte riktigt hänger med Katarina ska flytta upp till upp hit igen vid jul och de kommer bo bara en liten promenad ifrån oss! Ska bli jättekul att ha någon så nära som man kan umgås med både för Expon och för mig.

Jag fick återigen bekräftat idag precis som sist, på kullträffen faktiskt hela veckan att Expons inkallning sitter kvar där den ska och att jag ska lita mer på min hund. Han kom på varenda inkallning. När vi lämnat hundrastgården så fick vovvarna lämna den lösa, han drog på något, jag visslade och han var vid min sida. Han sprang runt en krök, jag visslade och när vi möttes så såg jag att en doggywalker med hund från hundstallet gick en bit ifrån. Han tog rusning mot något, jag visslade och han vände direkt och kom tillbaka. Paranoid matte som sätter käppar i hjulen för sin hund? Nää vadå? Haha ..

Turen blev för oss på drygt 4 timmar så vi sov som två grisar här hemma! Jag har träningvärk i hela kroppen efter denna helg och dag så det ska bli underbart att krypa till kojs nu. Ledig imorgon också! Äntligen två dagar på raken igen, mycket skönt!