Nikki´s blogg

För 1 år sedan träffade vi Nikki för första gången. Vi åkte till Ulricehamn för att titta på valparna som det stod om i annonsen. Kort hade vi redan sett på dem men nu skulle vi äntligen få träffa dem. En långhårig vit schäfervalp skulle vi ha. Det hade vi bestämt. Efter att ha kört fel ett par gånger hamnar vi mitt ute i skogen och höll på att köra förbi huset om det inte hade varit för att det rörde sig som ett hav av hundar i en trädgård. Vi parkerade och gick fram. Ett 30-tal hundar mötte oss vid grinden. Tyst, inte ett ljud säger de förrän matte kommer. Det var en mäktig känsla att gå in till alla dessa hundar. Alla var helt underbara djur, stora långhåriga schäfrar i alla färger. Ingen bråkade eller visade på något sätt att vi inte var välkomna. Vi blev visade till valphagen där vi klev in och satte oss ner bland valparna och väntade på vad som skulle hända. Alla valparna kom piggt fram till oss och gissa om det blev svårt. En av valparna klev upp i dotterns knä och somnade där så småningom och så var det kört för vår del. Mor som också var med bestämde sig för en svart underbar liten valp. Som ni säkert har förstått så blev det ingen vit valp utan grå som hennes färgbetäckning kallas för. Tyvärr kunde vi inte ta med oss valparna direkt utan vi fick åka hem och vänta ända till den sista augusti innan vi kunde åka tillbaka och hämta dem. Tänk vad tiden kan gå långsamt ibland.
I motsats till hur långsamt tiden gick när vi väntade på att få hämta hem henne så har det här första året rusat fram med allt vad det har inneburit. Från lek, bus, söndertuggade skor på nyårsafton till första löpet och nu är hon en stor dam som fortfarande älskar att busa med bästa kompisarna Tyson och Ester.