Min hund..

när man läser om ett flertal som förlorar sina vovvar på detta sättet vi har läst dom senaste dagarna.
Skulle man inte bara bli helt överlycklig om man vaknade och just insett att det hela bara var en riktigt ful mardröm..
Jag själv har just en lite kisse som Ella kommer mycket bra överens med ...så länge han inte gör för hastiga rörelser.Ja det va just det.När han börjar känna sig säker på att hinna till kattluckan så tar han ett par rejäla språng dit och det är just vid det första språnget som Ella slår upp ögonen och vid det andra så är hon också halv ute genom luckan så nu är det faktiskt den andra som rykt och det lär inte bli en tredje kan jag säga..men visst är det lustigt att det kan vara på detta sättet,kompisar ena stunden och...

Senaste veckorna har det faktiskt blivit mycket bättre efter att jag en dag innan den andra luckan gick åt fanders låste den så katten inte kom ut....dock utan hans vetskap tyvärr men gissa om både katten och Ella blev förvånade när det klassiska hoppet inträffade för,ska vi säga den hundrade gången.Stackars katten fick nog lite huvudvärk när han insåg att luckan va stängd och inte mindre förvånad när Ella kom och fullständigt mosade honom med sina modiga trettio kilo och där satt min min lilla vovsing med den andra luckan runt halsen..
Men som sagt tro det om ni vill men nu är dom bästa vänner igen och katten kommer nu mera in och ut genom dörren..och inga hastiga rörelser.
Med detta tror man kanske att Ella vant sig vid katter...inte kan jag bara säga.Skulle vi nu se en kisse på promenad vilket vi gjort så kan jag stoppa min inkallning långt upp i...Och just jakten var väl det som inte va det bästa på mentaltesten i somras.