Divah & Aldo

Vi kom hem kl 9.30 på söndags morgonen till Västerås blev lite kortare vandringen pga. 2 saker ett Divah behövde mer vatten än vi räknade med och att vi glömt en hel del saker och det var lite jobbigare att bära än jag ville minnas kanske dags att börja vandra oftare så man får upp flåset. tanken var vi skulle gå Västerås – Skultunna – Surahammar – Hallstammar – Västerås. Blev Västerås – Skultunna –Surahammar – buss till Västerås.

Här är det man märker man saknar endast när man inte har det!

1. kuddar att sova med!
2. bestick att äta med!
3. tandborstar!

Första dagen (torsdagen)

Kom i väg vid fyra på eftermiddagen vi fick skjuts så vi slapp gå från Rocklunda utan började vid själva leden. efter några timmar vandrade så började Anne verkligen känna av packningen (hon bar runt 35kg och väger 50kg min lilla kämpe) bad om att vi skulle ta en liten rast och det gjorde vi och bytte byxor från kort byxor till långbyxor. Vissa partier var verkligen verkligen skit dåliga rena kallhyggen med sumpmarker och jag hade inte på mig kängorna fösta dagen och blev lerig och blöt och rev upp mina fötter svor och hade sig. Anne var SÅ slut. När vi vid kl 9 var frame vid fösta övernattningsstället ställde upp tältet och vi upptäckte att myggmedlet vi hade köpt inte funkade, inte det myggmedel vår lilla vovve hade fått verkade ha stor effekt heller hon var helt prickig av myggbett och mellan vi satte upp tältet så försökte hon gräva en sovgrop åt sig själv, vilket hon lyckades med och den la hon sig i. Men när vi hade ätit och hon fått sin mat la vi oss i tältet tog det inte mycket övertalning att få henne att lämna hennes grop för tältet som både var myggfritt och självklart så fick hon sova i sovsäcken bredvid Anne.
Divah sov oroligt trodde hon skulle skälla men hon låg mest och lyssnade på ljuden tillsammans med Anne. Själv skulle jag tydligen ha snarkat efter 10 min och låtit så mycket att Divah och Anne hade problem att somna.

Dag två (fredagen)

Vaknade vid 4.30 och gick ut fösta dagen utan cigaretter hur skulle det gå? vi bröt upp och packade ner allt i väskorna Annes väska blev lite lättare för hon bar på vattnet. Upptäckte att vi inte hade några bestick alls med oss dem lämnade vi på köksbänken! så blev pinomrörd köttsoppa . Vid 9 på morgonen så började det åska och regna ganska kraftigt Divah blev skit skraj för åskan vid några tillfällen och vid ett tillfälle så nosade hon på ett trädd när det mullrade till då trodde hon det var trädet som låtit och började fjäska för det! Jävla nörd hund man har. Vi gick och i regnet var ganska skönt med regn eftersom det inte var kallt i luften. vid 13 tiden började det klarna upp och vi käkade lunch bestående av varma koppen och en macka. Efter det var det bara 1 mil kvar men det kändes i kroppen man bar på en några kilon extra. Jag själv bar runt 50kg så om jämför med Anne så bar jag mindre i förhållande till min kroppsvikt. Jag var helt slut, men Anne gnällde aldrig även om jag såg vid några tillfällen att det var väldigt väldigt tungt för henne att bära. Väl framme vid sjön vi skulle övernatta vid så slog vi upp tältet och käkade lite Divah hade fattat vad tältet innebär och så fort det var uppställt så ville hon gömma sig från myggen inne i tältet. Vi somnade vid 8 något alla denna gång HELT slut i kroppen.

Lördagen (dag tre)

Vaknar av att det droppar vatten på mig… det regnar igen... denna gång väldigt mycket och vi hade inte satt upp regnskyddet över tältet så weee blöt KALL och frusen gick vi upp och stekte lite korv och så började vi gå. Det regnade och var inte lika varmt i luften det var bara blött kallt och jobbigt Annes väska vägde mindre nu så det var inte lika jobbigt för henne för henne blev varje rast lite bättre för då ändvände vi ju vattnet hon bar på så blev lite lättare för henne själv. Så var jag avis på henne men sa inget om det min ryggvärkte och myggen överallt + regn vilket bidrog att vi slog läger och väntade ut regnet, vid ett vidskydd vi hittade och vi väntade la oss och sov vet inte skulle gissa på 4h eller så tog ett snack om vi skulle bryta när vi kom till Surahammar eller fortsätta vattnet var nästan slut Divah behövde mer än vi räknat med, tänka sig när hunden anstränger sig behöver den mer vatten an vanligt . det hade slutat regna så vi gick vidare tänkte försöka komma en mil från Surahammar innan vi slog läger för natten vilket vi gjorde. För trötta slog vi upp tältet igen och la oss ner tältet var blött sovsäckarna var helt fuktiga och en varma koppen i magen gjorde inte tillvaron bättre Divah var dock på toppen humör och la sig mellan mig och Anne och myste in på en gång låg och gosade med oss vilket fick oss på bättre humör. Men bestämde oss för att bryta och ta bussen eller tåget från Surahammar hem på söndagen.

Söndag (sista dagen)

Vi vaknade till SOL wee kändes bättre än morgonen innan, var hungrig vi gjorde lite mat och sen så började vi gå kollade på klockan den var bara 4.45 sjukt hur tidigt man vaknar när man sover på kottar och rötter . gick sista kilometerna och tog bussen 8.30 från Surahammar till Västerås. Skickade ett sms till morsan och frågade om det blev mat i dag! Glömde helt bort att dem kanske sov, själv hade man var vaken massa redan. Väl hemma så la sig Anne och sov med Divah som för övrigt morrade åt alla som titta på henne på bussen, fröken var nog extremt trött. Hela söndagen har hon gått och pippigt lagt sig ner och tyckt vi ska vila. Tror nog en viss hund inte är van att gå upp tidigt och gå hela dagen och sova några få timmar för att få fortsätta gå nästa dag.

Hur som helst har säker glömt massa MEN jag är SÅ trött med ska göra mina tjejer sällskap i sägen nu!! kram från Daniel, Anne och EN mycket trött Divah.