Livet med Ronya bus

Nej vi har ingen kontakt...tyvärr. Nu är hon ju kastrerad så inga valpar kan hon ju inte få men det hade ju varit kul med ett MH som inte hade avbrutits. Ronyas mamma klarade det galant och hon gjorde utfall mot människor medans Ronya inte bryr sej......Men det är alltid tråkigt när ens hund biter någon man vill ju inte det...

Ja jag håller med dej om morfar Action. Fast jag har träffat både mormor och morfar, de visade inget ont isej då. Vi köpte mamma Nikki som omplacering, min första erfarenhet som hundägare, det visade sej att hon hade haft det rätt tufft där hon bodde tidigare så uppfödaren tog hem henne. Villkoret för oss var att han ville ha en kull valpar efter henne om hon klarade Mh och röntgen och det gjorde hon.

När hon kom till oss var hon väldigt osäker, men inte mot oss, fast det verkade som hon fått stryk hon ville inte att man skulle röra svansen.
Jag gick kurser,tränade, spårade och till slut började allt ordna sej, hon blev mer självsäker och slutade med utfall och dyl.
Då var det dags för valpkullen och hon fick 4 valpar varav en är Ronya, hon dog dagen efter hon fått sina små:rip:

Med Ronya har vi ju märkt att hon är blyg för en del människor, men hon gör inga utfall, vi har ju mindre barn i vår omgivning och de tycker hon om, samt alla i vår närhet, då blir hon överlycklig!!
Vi är ute bland folk och rör oss, hon åker buss och tåg nästan varje dag, så socialiserad är hon. Man kan bara inte leka med henne.....

Jag kan heller inget om avel, bara vet att Ronya inte skulle få några valpar med tanke på vad som hände mamma Nikki.

Hade tänkt lägga ut filmsnutten som blev, men tvekar för man kan ju få så olika reaktioner från människor.

Ronya visste redan på morgonen att något annorlunda skulle hända, hon är fenomenal att avläsa våra känslor, så hon var något uppstressad redan innan.
Moment nr 1 med hälsning och att gå i väg gick lite väl snabbt kan jag tycka nu i efterhand.....för snabbt för en redan uppstressad hund.

Tyvärr har det hänt förut att hon bitit när folk har lekt med henne, vet ej varför men hon blir otroligt uppstressad, skäller och sen nyper hon, alltså hon har aldrig bitit med full kraft utan nafsat med framtänderna. Det gör ju också skada eftersom hörntänderna har gjort att det ibland gått hål. Hon har aldrig gått till attack igen.

Rådet jag fick på av de på Mh var att jag skulle socialisera henne mer...tycker hon är det med tanke på att hon är med oss jämt, vi bor i ett bostadsområde med fullt av folk och hundar, hon är på dagis och träffar andra hussar och mattar, på landet, ja överallt.

Har också haft kontakt med privattränare (som har haft egna dobermann) för att lära mej lite om just rasen, känner ju ingen här som kan dobermann och ville hon skulle bedömma Ronya. Hon menade på att Ronya beter sej just som en Dobermann, en bruksavlad sådan.

Det som är lite synd i det hela är att jag hade tänkt gå in för träning i höst och vara mer på klubben, hade hoppats på vi kunde starta appellkursen.

Vi hämtade Ronya när hon var 9 veckor, hon har inte varit med om något skrämmande eller farit illa. Möjligtvis kan det ha påverkat något att hon miste sin mamma efter 1 dygn men hon fick ju en surrogatmamma på en gång som tog hand om valparna.
Ronya är som du beskriver Kristallen 110 % lojal mot sin familj och våra vänner. Nikki var likadan men hon hade ju en lite annorlunda bakrund och med tanke på det har vi ju fostrat Ronya med att vistas med oss överallt. Hon är alltid med och uppför sej bra....förutom med andra hundar som vi tränar med framgång på.

Jag får väl hoppas att det går bra när skk ska träffa henne.

Tack för lyckönskningen!

Vet ej så mycket mer än att det brukar vara 2 herrar från skk som tittar på hunden, de ska ta kontakt.
Håller med dej, jag och min familj vill inte vara utan Ronya för allt i världen. Hon är ju vår Ronya-gos!
Däremot vill jag inte att hon ska bita människor.