Dom kallar mig "Tassen"

Vår "lilla" kille har blivit stor. Tiden går fort som bara den. 3 månader har nu förflutit sen vi hämtade hem Tyson. Tog ett par bilder på honom idag, där han visar upp sina bästa sidor på korten tycker jag.

Det gamla året är snart till ända. Under det gångna året har vi här hemma blivit hundägare på nytt. Min fru hade sett en annons på vovve.com att det fanns en ensam valpkille på 4 månader som sökte en trygg och hundvan familj. Efter en stunds betänketid så bestämde min fru och jag, att vi i alla fall skulle åka och kolla in den lilla krabaten, om han nu fanns kvar. Min fru ringde och pratade lite med uppfödaren, var vi bodde, att vi hade haft hund innan och att vi gärna ville komma och kolla på honom. Men valpen var ju tyvärr redan tingad av någon från Stockholm. Men uppfödaren tyckte inte att Stockholms köparen kändes seriös och lovade att återkomma till oss efter en stund. Han ringde efter några timmar och sa att vi kunde komma och titta på valpen. Det passade oss bra då vi nästan hade vägarna förbi. Jag lämnade min dotter på en ort i Skaraborg och vi åkte hem via Alingsås. Så det var bara en liten avstickare till uppfödaren. Efter lite problem med att hitta rätt så kom vi fram, vi blev mötta vid en korsning alldeles i närheten. Jag minns att Tyson sprang omkring fritt på gräset och uppfarten när vi kom fram. Det var en ståtlig kille, han var nog lite undrande och reserverad i det läget. Men det var inget som inte lite godis kunde ändra på. Då kom han fram till oss och nosade. Det var vår första kontakt med Tyson. Efter en stunds prat utanför, gick vi in och fikade hos uppfödarna. Dom var jättetrevliga att prata med. Både jag och min fru kände att det var en hund för oss när vi satt där. Så affären gjordes upp, papper skrevs och handpenning lämnades. En vecka senare hämtade vi honom. Vi var nog lite spända och nervösa för hur det skulle gå på vägen hem. Vi visste ju heller inte hur han skulle reagera då vi skulle ta in honom i bilen. Hur skulle han vara när han kom till sitt nya hem?

Han protesterade lite när han skulle in i bilen, så vi fick lyfta in honom. Men sen la han sitt huvud min frus knä och där låg han hela vägen hem, bortsett från sista biten, då han blev åksjuk och spydde så vi fick stanna en stund. Men det var inget värre än så. Det mesta har gått oerhört bra när det gäller Tyson. Han fann sig till rätta hos oss med en gång, han hade ett stort behov av att få närhet och känna tillhörighet med en flock, eftersom han varit ganska ensam efter att alla hans syskon och mamma Trixie hade blivit lämnad till en fodervärd, (vad vi vet så är Tysons uppfödare fortfarande ägare till Trixie).

Vi känner verkligen att vi har fått tag i rätt hund, för han är snäll, intelligent, cool och har ett starkt psyke. Men inte bara det, han visade sig vara väldigt lättlärd och lärde sig många nya kommandon i rask takt. - Stanna, - kom hit, - sitt kvar, - inte rör, - vacker tass mm. Han kunde sitt innan vi fick honom. En annan sak som vi har stor glädje av idag, är att uppfödarna lät honom gå lös. Det är något som vi fortsatte med och jag tror att Tyson är glad för att vi gjorde det. Nu är han en stor kille på 7 månader och håller på att bli könsmogen. Det märks verkligen!
En stor bonus är ju att vi får en massa motion och har roligt samtidigt. Vi har också fått en lojal och trogen familjemedlem, som vi värdesätter otroligt mycket och som vallar in oss hela tiden.