Dom kallar mig "Tassen"

Igår kväll efter att våra bekanta hade gått hem vid 22 tiden, så gick jag ut med Tyson i ösregnet. Vi gick vår vanliga runda och var hemma igen efter 25-30 minuter. Jag var blöt som bara den och fick ta av mig på vår altanen för att inte dra in massa vatten inomhus. Tyson brukar lägga sig ner på altanen och vänta där tills vi blir klara, men denna gång var han lite orolig och kunde inte komma till ro riktigt. Jag såg inget just då och var upptagen med att få av mig mina blöta regnkläder. När jag var klar kallade jag på Tyson. Det var blodiga spår efter honom från altanen och in i hallen. Jag fattade först inte vad som hänt eller ens vilken av dom bägge framtassarna som blödde, men fick snabbt fram en handuk för att stoppa blodflödet med. Min fru tog in honom i duschen och spolade av tassarna. Det visade sig att han skurit sig på vänster framtass, det såg värre ut än det var, men visst blir man rädd och undrar vad som hänt.

Idag, lördag, när vi kollade på tassen så såg det bra ut i såret. Han har inte ont av det och det känns bra.

Här i vår kommun och i vårt lilla samhälle verkar det inte fungera så bra med renhållningen av vägar och gågator. Det ligger hundspillning i diket efter lata hundägare som inte orkar eller ids ta upp efter sina djur, det ligger varierande skräp i diken och rabatter, som ölburkar, papper och plastpåsar. Men värst av allt är allt detta glas som ligger överallt där man rastar sin hund. Förmodligen var det glaset som Tyson skar sig på. Vi bor i ett skitigt samhälle, det är skamligt!

Tyson har äntligen börjat lyfta på benen lite, lite när han skall markera. Det ser rätt roligt ut, men man kan inte säga att det är direkt högt han lyfter på benet, men det finns där och det är på gång.