Dom kallar mig "Tassen"

Varje dag är den andra lik. Jag går upp 05.35 varje morgon, måndag till fredag, månad ut och månad in. Trist! Men det finns faktiskt saker som jag verkligen uppskattar vid denna tid på morgonen. Tyson kommer alltid in till mig på toa för att hälsa när jag sitter där. Det är vår morgonrutin. Toa dörren är ju aldrig stängd längre, det är ingen idé. Tyson skulle stå där och gnälla och skrapa på dörren med framtassarna tills han fick komma in. Så eftersom dörren är lite öppen så kör han helt sonika in nosen och skjuter upp den. Han gör alltid samma sak, väl där inne så sätter han sig med sidan mot mig på mattan, så att jag kan komma åt att klappa och klia honom bakom öronen. Efter en stund går han ut, morgonhälsningen är då över och jag kan göra mig klar. Strax innan jag skall gå, lägger han sig på rygg på något lämpligt ställe, gärna precis utanför toa dörren, så det är bara för mig att snällt sätta mig på huk och klia honom på bröstkorgen.

När jag kommer hem runt 16.30 tiden så är hälsningsproceduren inte lika intensiv. Det är precis som om han säger till mig "- Åh fan, är det bara du som kommer." Ibland kan han hoppa upp några gånger för att hälsa, men oftast kommer han bara fram och sniffar lite snabbt för att genast gå där ifrån. Det är vår snabba middagshälsning. Idag hade han för övrigt inte tid alls att hälsa på mig, då han låg på vår verandan och spanade, han var mer intresserad av det som hände på gården.

När vi skall gå och lägga oss så "godnattas" det inte alls med mig. Han piper in till vår äldsta grabb och lägger sig efter kvällsrundan. Han kan på sin höjd titta in i vårt sovrum och kolla så att vi ligger där.

Slutsatsen av detta är, jag är mer värd på morgonen än på kvällen. Kanske är det för att jag skall iväg till jobbet på morgonen, som jag är så populär. För hur skall man annars tolka hans reaktion när jag kommer hem igen!





[/FONT][/FONT]