Dom kallar mig "Tassen"

Jag tog några bilder på Tyson när han precis hade kommit hem från veterinären. Han var riktigt slö och ville inte göra någonting mer än att sova. Efter några timma fick jag för mig att ta honom på en rastrunda. Regnet fullkomligt öste ner och jag fick ta på mig regnkläderna. När jag tagit på Tyson selen så gick han inte längre än till vår altan på utsidan. Han ville inte gå längre. Han såg riktigt eländig ut, öronen slokade, ja hela han slokade. Jag fick gå in och hämta matte och då gick det lite bättre och han följde med även om det inte gick fort. Han ville inte gå några längre sträckor, det märktes, då han slokande kom långt efter oss.


Idag bytte vi bandage om den opererade tassen. Det blödde lite fortfarande, så det har inte läkt ihop riktigt än, men det såg bra ut runt stygnen. Han går steltbent på det opererade benet. Det är nog för att det stramar runt såret.


Dålig kvalitet på bilden.

Natten mellan fredag, lördag fick han ha en strut runt halsen, så att han inte skulle bita upp förbandet. Tyson gick in i allt med struten, den stackarn visste till slut inte vart han skulle ta vägen. På kvällen när han skulle upp för vår trappa, så kom han inte längre än några steg upp. Struten tog emot då han inte lyfte på huvudet. Så i all sin förtvivlan blev han stående och kunde inte ta sig upp eller ner. Han såg riktigt ynklig ut när han kom med sin strut. Vi brydde oss inte om att sätta på den natten mellan lördag, söndag. Det var nog något som han var tacksam för. Det visade sig att han inte hade rört bandaget under natten, så han är verkligen tålmodig och duktig.





[/FONT][/FONT]