Jag har funderat mycket på det här med hur det är att ha dobermann nu jämfört med förr. Då hade dobermann jättedåligt rykte, de var aggressiva och folk skingrade sej när man kom. I dag så kommer folk fram och talar om hur vackra de tycker att dobermann är.
I dag på min promendad som ägde rum i skymmning så stod jag och pratade inne på en gård med en kompis. Det kommer någon gående på vägen med en blinkande reflexväst. Det var ju givetvis något som måste vara farligt och skällas på. Man har väl dobermann Jag sa till hundarna att sluta och det var inte mer med det. När vi går så kommer vi runt kröken och möter plötsligt samma blinkande reflexväst varav hundarna får sej ett fullkommligt frispel!!! Jag blir lite förvånad då Terro inte brukar reagera men det var en normal reaktion från Chop-Chop som är ganska osäker.
Jag har alltså två dobermann som hänger och vrålar i kopplena för allt vad de är värda och jag får dem inte särskilt mycket lugnare måste jag säga. Vad händer då. Jo denna reflexväst, som visar sej vara en ung flicka i 16-17 års åldern, stövlar rakt fram till mina hundar! "Är det bättre om de får hälsa" hör jag en röst säga mellan mina dobermanns avgrundsvrål och blottade tänder!

Här är han. Bentley. Han som överlevt alla de andra! Numer har han dock bara ett öra.
Han har alltid älskat när det droppar vatten på honom. Så han bodde alltid under kranen i antingen kök eller badrum. Favoritplatsen var under diskstället. Nu har vi diskmaskin.

Chop-Chop har änna stannat i växten ett bra tag nu så jag har varit lite orolig att hon inte skulle komma upp i standarden. Men nu verkar det som hon har satt fart att växa lite märkte jag när jag skulle mäta för ett nytt täcke. Nu är det bara en eller två cm kvar tills hon har nått minsta mkh för tik. Vikten ligger dock på samma som tur är. Hon är fortfarnade väldigt rund. 28 kg. Däremot är hon nästan lika lång som Terro!

Nu har jag inte skrivit på ett tag eftersom bloggen inte har fungerat. Men nu verkar det vara ok!

I torsdags var hundarna stentrötta efter onsdagens stadsliv! De bara låg och de ville inte alls gå ut. Att regnet vräkte ner hela dagen gjorde nog sitt till. På kvällen var det allmänlydnad igen för Chop-Chop. Vi fick öva oss på sitt kvar, inkallning och gå i koppel utan att dra. Det gick väldigt bra för Chop-Chop. Antagligen för hon var så trött och medgörlig efter gårdagen. Terro fick en välförtjänt vilodag.

I fredags var hundarna på simskola! Jag trodde att Tero skulle gilla det bättre än vad han gjorde. Vi bor vid en sjö och han kan ligga i hur länge som helst och bara vägra att komma upp. Första gångerna han simmade så trodde jag att han inte fattade var stranden var när jag ropade. Han kom bara längre och längre ut och simmade i cirklar och fattade ingenting när jag ropade, visslade och viftade med armarna på stranden. PANIK! Men efter några gånger fattade jag att han ville slippa höra mej. Jag stannar här! Kommer när jag är färdig.
Jag förstod att det inte skulle vara samma sak att simma i bassäng men Terro är sådan att han är med på allt! Men jag tror inte att han tyckte det var så där jätteskoj. Han simmade för glatta livet trots både flytväst och simmdyna. Jag önskar att jag hade tagit kort! Han kunde inte slappna av men jag tror att det är något som kommer kunna ta några ggr innan poletten trillar ner.

Chop-Chop däremot som jag försökt få att simma hela sommaren trodde jag skulle ligga å plaska i vattnet med panik och inte få något gjort. Hon såg ut som hon sa VARFÖR HAR DU INTE TAGIT HIT MEJ TIDIGARE FÖR! Hon verkligen njöt!
Och all hantering från främmande som var nödvändig gick hur bra som helst! Jag blev helt chockad!

Jag tänker fortsätta simma med båda hundarna. Men jag ska avsluta kurserna först. Jag frågade Lina, simläraren, hur de känndes i muskulatur och så, för man är ju alltid orolig. Men de var båda två väldigt liksidiga, rörliga och hade inga spänningar alls. Nu kommer de att sova hela helgen sa Lina! Yeh right! Jag däremot var totalt slut mentalt! Jag fattar inte varför.

I dag när jag åkte hem från jobbet hämtade jag Terro och Chop-Chops bästis Evita som har fått vara hos oss i dag. Risken är nog att vi får behålla henne. Jag tror nämligen inte att matte vill ha tillbaka en schäfer som har haft roligt i lera hela dagen. Jag tror jag dumpar henne där och gör en rivstart så får vi se om hon är välkommen tillbaka på torsdag.

I kväll har vi varit och tränat specialsök igen. Det gick väl någorlunda bra i alla fall. Jag köpte sju burkar med mej hem så jag kan träna hemma. Jag gör själva banan i trä. Men det får vänta till nästa vecka tidigast för jag har både jobb och två barnkalas att tänka på till helgen.

Nu kommer åtminstonne jag sova gott i natt. I går var det kursstart för Terro på Alfas specialsökskurs. Det var hur kul som helst! Första omgången gick bra men när vi skulle prova igen så vet jag inte riktigt vad det var som hände. Vi la liksom av båda två. Vi får se vad som händer nästa vecka. Vi skulle söka efter olika tesorter men det kändes på något sätt så onyttigt. Så jag lät honom söka efter min doft och sortera bort viltdoft så som älg, rådjur och hare. Jag trodde han skulle bli knäpp när han kände viltdofterna men det blev han inte.

Direkt efter kursen bar det i väg hem för att lämna hundarna och sedan direkt till jobbet. Kommer hem på morgonen, sover tre timmar innan det är dags att hämta barnen. När djuren var matade så funderade jag på vad jag ska göra med hundarna i dag. All snö har ju smält och sedan har det frusit på så det är blankis överallt där man ska gå. Det blev till att ge sej in i skogen att spåra. Barnen fick springa två gånger var för varje hund. Både barn och hundar var jätteduktiga! Nu blir det ju inte så långa spår eftersom barnen är så små. Men det gör ingenting för hundarna är ju nybörjare. Barnen är för små för att fatta hur man snitslar så det är väldigt svårt för mej att hålla koll exakt vart de går. Och hundarna är såpass "råa" på detta ännu så jag behöver ha lite koll. Jag fick i alla fall barnen att gå någorlunda rakt. Jag har försökt att få Terro lite mer spårnoga men det blir svårt när man inte har gått spåret själv. chop-Chop brukar vara ganska spårnoga men det var hon inte i dag. Vi får nog öva under mer kontrollerade former nästa gång. Men annars gick det bra och vi hade kul i alla fall!!

Sedan tränade vi lite lydnad och ringträning och bara lekte en stund på en gräsmatta medans barnen lekte bredvid. Då kom en hundkompis och vi passade på att träna möte utan att de fick hälsa. Det har blivit lite småhett vid sådana tillfällen sedan Terro blev hanhundsilsk för något halvår sedan. Givetvis har Chop-Chop tagit efter och hänger i kopplet. Jag har inte brytt mej så mycket om det eftersom jag haft fullt upp med Terro men nu när det är lättare med Terro så har jag upptäckt hur illa Chop-Chop beter sej. Men det är i alla fall inte svårt att bryta henne. Men det är klart att det är alltid svårare när man har två med sej.

Nu har hundarna däckat i hallen och jag ska väl mösa mej upp ur min sköna fåtölj för att hitta på något att laga till middag. Det får nog bli makaroner och korv i dag.