Sagan om Bobbo och Delta

Nu är Deltas ull-fällar-period här igen. Hon fäller sin ull cirka två gånger om året, så jag borde ha vant mig nu...men jag är fortfarande lika förvånad över ullmängderna som försvinner från henne. Hur får det plats? Jag fullkomligt vadar genom ull här hemma och dammsugning anbefalles varannan dag för att överhuvudtaget kunna röra sig från ett rum till ett annat. Jag kammar av henne en hel del ull också, den sparar jag för att kanske göra garn av i framtiden. Vore mysigt med en liten Delta-halsduk eller nåt.

I övrigt njuter jag och vovvarna av första sommaren med altan. Delta är helst ute hela dagarna när jag är hemma, medan Bobbo knatar in och ut beroende på humör. Bobbo agerar för övrigt trädgårdsmästare när han är ute och hjälper mig att rensa ogräs (=äter upp det).

När semestern kommer ska jag och Delta upp till Jämtland och fjällvandra, ska bli hur kul som helst! Är så spänd på att se hur Delta tycker att det är, gissar att hon kommer att stortrivas! Under tiden ska Bobbo semestra med min pappa och hans fru. De längtar redan efter honom!

Med sommaren kommer också badutflykterna. Delta är ju året-runt-badare, men nu får hon också sällskap av matte. Bobbo håller sig dock på land (men Delta är snäll och svalkar honom genom att ruska av sig vatten på honom när hon kommer upp). Delta agerar som alltid badvakt när vi badar och ser til att valla in alla badande genom att simma fram och tillbaka till alla som hon anser tillhör flocken. Efter ett tag blir hon trött och börjar pipa, då tycker hon att vi ska gå upp så att hon slipper simma omkring så mycket. Jag har försökt berätta för henne att vi människor kan simma och att hon inte behöver vakta oss, men hon litar inte riktigt på det. Så hon fortsätter att valla som den schäfer hon är. Sötis-tokan!