Skip navigation.

Hightech´s

ett herrans hundliv

Lite Up-date på vår barmarksträning

Tänkte att ni kanske vill veta hur vår barmarksträning går :D . Då kan jag informera om att min "lilla" Dobbis har gjort stora framsteg, han börjar tom. tycka att det är okej att få skacklarna över ryggen och bli fastspänd, med andra ord han litar på att matte har nog ganska bra koll på läget. När han väl är fastspänd och klar för start kan han knappt bärga sig.
Det känns jätteroligt och jag tror att det var väl värt pengarna för vagnen :up: . I dag packade vi vår ärvda cykelväska, som gick att sätta fast på ryggstödet på min stol och så tog vi våran första lite längre tur i dagens underbara väder. Vi stötte naturligtvis på lite hinder på vägen :no: som tex. en tjej som gick och läste sin post med lös hund (dvärgschnauzer) lyckligt ovetande om att vi kom närmare i rasande fart :yikes: , hennes hund hade för länge sen upptäckt oss och såg helt förskräckt ut, precis som om han unndrade vad i hela friden vad det där som kutande mot honom och matte. Kom på att en ringklocka kanske inte skulle vara så dumt...men TUT TUT fick duga...Kan tilläggas att matten var vansinnigt snabb att hiva upp sin hund i famnen och hoppa åt sidan...Vi blev tvungna att nästan stanna helt :furious: innan hon vaknade till liv och såg oss. Nixon lixom "glömde" bort att han satt fast och ville fram å hälsa...tur att man kan styra hela ekipaget :yes: . Våran färd gick mot Bro Hof Golfbana, med en alldeles hänförande utsikt över ett vackert höstlandskap i sprakande höstfärger och utsikt över mälaren. Vi tog ern paus nere vid vattnet, kissade lite(Nixon kissade) och drack vatten och njöt av utsikten. Det fick bli samma väg tillbaka...hemfärden gick utan problem förutom att vi mötte en cyklist som var väldigt intressant, kan nog påstå att det var mer dragning på cyklisten än den lilla hunden med matte...detta måste vi träna på, det är strikt förbjudet att "gå och hälsa" när man drar vagn :lol: . Nixon var ganska trött mot slutet och jag sprang vid sidan i backarna :insane: . Väl hemma blev det massage och strechting.
Sen sov min "Lilla Dobermann" gott :love:
Matte var jättestolt :happy: och glad att det funkade så bra.

Mer bilder från dagens Barmarksträning i Enköping

Var som sagt i Enköping hos Kennel Dobgun's för att visa upp våra färdigheter i drag :D . Där även Tina och Tobbes tik "Zita Di Altobello" fick pröva att dra, hon fattade galoppen och var jätteduktig. Här är bilderna från dagens bravader :lol: .

Införskaffning av en björkisvagn

Skrev ju tidigare att jag hade provat att cykla med Nixon...å det gick ju bra, men jag insåg att jag är alltför rädd för att ramla, så jag började att se mig om efter en hundsulky, kollade runt lite på blocket utan större resultat, hittade någon långt ner i landet, men den var för dyr tyckte jag, med tanke på att frakten skulle gå på en hel del, och att jag inte heller skulle kunna åka och titta på den live, kändes lite osäkert, man vill ju inte köpa grisen i säcken. Efter noga övervägande fick det bli en sprillans ny :D .
Så just nu i håller jag på att köra in Nixon...det går jättebra och är jättekul :up: , å han är skitduktig, vi har haft vagnen nu i drygt en vecka.
I början fick han lite panik, det är klart det är lite läskigt med både tyngden, skrammlet och att känna sig fastlås, hör gäller det att han känner tillit och vågar lita på matte som säger att det är okej...Måste säga att han är superduktig, det som är lite svårt fortfarande är vid startögonblicket och när vi ska svänga runt, men övning ger färdighet :up: .

Vi har sorg...

Vi har haft tunga dagar i familjen(flocken)Lisa har fått somna in 31 Augusti 2009, min lilla skrutta, trogna vän och kompanjon. Det var med tungt hjärta och förtvivlan som jag denna dag insåg att nu kan jag inte få mer tid med min trogna gamla vän, det var nu dags att fatta det oerhört tunga beslutet att Lisa skulle få somna in. Lisa och jag tog en promenad i skogen satte oss i mossan och åt medtagen matsäck (köttbullar i massor) Jag hade redan för länge sen planerat att hon skulle få somna in hemma i lugn och ro...och så fick det bli, veterinären kom hem sent på kvällen efter sin mottagning,jag hade dämpat belysningen och tänt ljus överallt, Lisa fick somna med hela familjen runt om sig (dom tvåbenta), det kändes naturligtvis jättetungt...men ändå så rätt...det blev ett mycket fint avslut på våran nästan tolvåriga vänskap. En sån här dag som denna är ju alla hund/djurägares fasa, men ändå något som vi alla förbinder oss till att göra när vi tar hem dom små liven...Men det ska gudarna veta att det gör det inte enklare, när den dagen kommer.


Tack för alla fina år gumman...Du lämnar ett stort tomrum, det blir svårt att fylla din plats...Vila i frid vännen... rip
Jag saknar dig sååå :heart: ...Matte

Tiden går och mycket händer

Oj vad tiden går fort, har haft fullt upp :insane: och kanske inte direkt prioriterat bloggen, men gör ett nytt försök. Lux operation gick bra, det enda var att jag nog tog bort tratten lite för fort ( det är ju såååå synd om honom), vilket resulterade i att han natuligtvis slickade sig( naturligtvis när inte matte såg...den lilla filuren) detta gjorde att han stimulerade vätska i den numer tomma pungen :no: som efter ett tag såg ut som om han inte var kastrerad, så tratten åkte på igen, och då blev det bättre och är nu helt bra...med andra ord så är pungen tom som ett litet russin, precis som det ska vara. Jag måste säga att jag märkte väldigt fort att det skett en ändring i grabbarnas beteende mot varandra, det har liksom tagit udden av deras konkurrens, precis det som jag har hade hoppats på, sen ska jag inte säga att det bara är det som har hänt, tror även att mitt eget sätt har ändrats, jag slappnar nog av mer, eftersom jag vet att jag numer bara har en "hanhund", tror att det kan nog hjälpa till en hel del, vi påverkar nog våra hundar mycket mer än vad vi tror.

Att lämna hunden hos veterinär


Ja detta att lämna sin "lilla älskling hos veterinären för operation, är inte kul :frown:. I skrivande stund, ligger Lux på operationsbordet, han ska kastreras, men usch, vad hemsk man känner sig, speciellt eftersom han blev så ängslig precis när jag skulle lämna honom. Tycker till och med att det är värre än att lämna sitt barn, med barnen kan man i varje fall försöka förklara vad som ska hända. Jag kan ju inte tala om för Lux att det är för att han och Nixon ska kunna fortsätta att springa och leka i skogen samt kunna umgås inne utan att det blir slagsmål, det har varit spänt mellan dom två unga herrarna sista tiden, framför allt när dom varit åtskilda, då har man först fått sära på dom annars har inte Lux släppt in Nixon å tvärt om. Jag hoppas i och med kastreringen att det ska kunna fungera, men är medveten om att det är ingen garanti, men Lux kommer i varje fall inte behöva ha det så jobbigt när tikarna löper, han ska ju i vare fall inte gå i avel då han både är felfärgad och har bettfel. Så nu sitter jag här och håller tummarna för min lilla "Lulle Bull" (kärt barn har många namn flirt )
Husse mår nog ännu sämre än vad jag gör, det måste vara en killgrej :lol: , det där att bli av med kulorna :no: är visst himla känsligt.

Kan också uppdatera er lite hur det går för Nixon, han går just nu med husse på BH-kurs ute på Sparrsätra BK, jag måste säga tt jag är mycket stolt över både Nixon och husse ni är jätteduktiga :yes: .
Jag kan även berätta att Nixon har introducerats för cykling, jag kav mig katten på att jag skulle minsann prova, det vore väl själva :furious: om jag inte skulle klara det...
Sagt och gjort tog fram cykeln, som behövdes pumpas så klart, sen bar det iväg, lät Nixon gå brevid cykeln ett tag för att inte "Lilla gubben skulle bli rädd", hmmm det var ju överskattat, han brydde sig inte ett skatt, grannen tittade storögt på mig och frågade lite fint om jag inte skulle låna en hjälm, nej det behövs inte jag ska bara prova lite svarade jag käckt, men insåg omedelbart mitt misstag :no: när jag satte mig upp på cykeln och det bar iväg, Nixon fattade genast galoppen, det var som han sa, YES äntligen morsan har du fattat vad jag behöver...Lets gooo, nu kutar vi, jag fick med möda (muskelstyrka) och röst sansa ner honom och efter en liten stund så fick vi in en lagom takt, vi fick träna några stopp på vägen då vi mötte folk med hundar och jag var osäker på om han skulle slänga sig framför cykeln eller nåt i den stilen, men på det stora hela och för att vara första gången gick det superbra :yes: . Nu är det bara att fortsätta, och en hjälm ska jag införskaffa helt klart, för det gick undan, fastän han bara travade.
Återkommer med rapport om hur det gått för Lux samt vidare cykelträningen med Nixon.
Ha det gott alla! bye

Start av Blog

Idag har jag startat blog om mig och mina hundar, mvh åsa
Hej på er allihopa... Jag heter som sagt Åsa Elfstrand och har en liten kennel som går under namnet High Tech´s, vi föder upp storpudel, eller snarare har fött upp...har nog mer eller mindre lagt min uppfödning på hyllan av olika anledningar, en av dom heter Dobguns President...:D Även kallad Nixon, min underbara, fina, vackra, älskade och hatade Dobermann...För nog kan man säga att det är en mycket speciell känsla man har inför sin unga vackra herre...nämligen Hatkärlek:furious: :heart: , det finns nog många som nickar instämmande och förstår vad jag pratar om.
Till vår hundfamilj hör även en Bouvier tik vid namn Bovvegårdens Remona som kallas Lisa, hon blir 12 år och är en mycket bestämd dam som ingen kliver på utan att dom blir rejält utskällda, för det är förenat med livsfara att försöka klampa på den gamla tanten:awww: ...fråga Nixon...även om det är vansinnigt kul att reta henne bara lite grann:whistle: ...
Sen har vi även farbror Saitho eller Top Team´s V-sex Coolmint, en aprikos storpudel herre som blir 10 år, han är en lagom tjock herre i sina bästa år, som man lätt kan säga tycker om livets goda sidor:D , jaga katter och äta mat, och spela lite senil i bland för han tycker att det är alla hundars rätt att komma när det passar honom och inte bara för att matte ropar:doh:...värt att nämnas är att Saitho är svensk och finsk utställnings champion och har barn och barnbarn över större delen av världen, såsom Finland, Ryssland, Danmark, USA, Kina, Australien. Så det är en fin herre,som i sin ungdom var han mycket stilig herre som har gjort sin matte mycket solt många gånger och lämnar efter sig många fina valpar med supertemperament.
Så har vi då min unga svarta storpudelhane som införskaffades för att bli min nästa "fina" avelshanne, han kom till oss när han var 8 veckor, men när tiden gick och Lux som han kallas växte upp, visade det sig att han hade bettfel och att han dessutom var felfärgad (blå), så han har aldrig satt sin tass i en utställningsring. Men han är världens goaste hund han har hur mycket motor som helst och vaktar sin matte och vårat hem med sitt liv han älskar att jobba på lydnadsplanen och är även syverän att spåra, även om han är lite speciell i bland, men det tänker jag inte skriva om just nu, det får jag skriva om nån annan dag. Det här var lite om oss, hoppas du vill följa med mig och mina hundar i vår vardag, jag lovar försöka lära mig allt om detta bloggande, detta är nämligen nytt för mig och det är Tina Strandberg, Kennel Dobguns, Nixons uppfödare som hjälp mig att komma igång, Tack Tina, det hande nog aldrig blivit av annars:yes: