Ateismens dilemma och PC Jersild
Tuesday, 10. March 2009, 09:23:27
I lördags, 7 mars, skrev PC Jersild en tankeväckande ledare i DN. Eftersom jag varit borta på jobb i helgen fick jag läsa det först i dag. PC Jersild tillhör ju de författare som med sin briljans och tankeskärpa fått en att se vår värld på nytt. Här skriver han om varför han inte själv kallar sig ateist, utan vill se sig som sekulär=icke-troende. Han lyckas tom med ge en riktigt fin beskrivelse av vad hans avsaknad av tro är "Eftersom jag får så liten hjälp från religiöst håll försöker jag komma fram till religionens kärna på egen hand. Jag tror – föga originellt – att det gemensamma för dem som på allvar kallar sig religiösa är en djup, inre övertygelse om Guds närvaro. Själv har jag ingen sådan upplevelse. Vad det beror på vet jag inte". Som troende och tillika muslim så kan jag se att han fångar min egen upplevelse och övertygelse.
Så långt så väl.
Men så börjar han ett resonemang om troende och trons konsekvenser, som lider av en märklig lucka. Likt ett gigantiskt svart hål utan innehåll, förvandlas Jersilds resonemang till ett noll, ett intet. Han skriver: "Uppenbart är att man inte kan dra alla religiösa över en kam. Det finns dubbla skiljelinjer mellan troende och icke-troende. Den ena linjen går just där, mellan att tro och att inte tro. Den andra går mellan dem som försvarar mänskliga rättigheter och dem som kränker dem. Till de senare hör Vatikanen, vissa frikyrkor och fundamentalistiska muslimer. Medan en absolut majoritet av svenska kristna och svenska muslimer inte kan räknas dit. Som icke-troende har man rätt att ifrågasätta tron på alla övernaturliga förklaringar – samtidigt som man inte bör glömma att det stora hotet kommer från de fundamentalistiska religionerna."
Men i ett enda pennstreck suddade han ut ett helt århundrade! 1900-talets historia karaktäriseras av ett massmord utan jämförelse i mänsklighetens historia: i Gulag och Auswitch, i Jenin och Kampuchea mördades 100-tals miljoner människor, de fängslades bla för sin tro men också för sitt försvar för mänskliga rättigheter och sina protester mot de som kränker dem. Dödade och fängslade av, förvisso fundamentalister men, just ateister och sekulära.
Det har fallit Jersild ur minnet av någon märklig anledning. Utan att förringa de hot varje fundamentalism utgör mot människan, förintades där, i minnets svarta hål, resonemanget.
Andra skriver intressant om människovärde, religion och tro.














