Fröken Virras värld

Först: En massa nytt hemma hos mig - nya gardiner, ny TV-bänk, ny dörrmatta, nya rullgardiner, ny mössa, nya vantar, nya kläder, nya skor & stövlar, ny bildtelefon (väntar) .... Vad kan detta betyda?? Japp, fröken Virra har fått sin första "riktiga" löning, och sätter sprätt på slantarna letar efter en skinande ny kattlåda åt sir Tramselot. En sån där man har i hörnet. Hittills har vi bara hittat pygméstora kattlådor av den storleken där sir Tramselot, när han väl klämt sig in, inte ens skulle kunna vända sig om - halva kroppen inne och resten ute (dvs baken). Sir Tramselot är nämligen en något "muskulös" herre som behöver lite extra svängrum...

Hade kära föräldrarna här på besök i några dagar - riktigt underbart! De kom hit för en Teater-och-god mat-och-vin&ost-kväll till klockan tre på natten i goda vänners lag. Dotter vart utkastad, men sörjde icke - hon gick på bio med Änglasöt och sov över hos henne & hennes långörade kompani gånger två. Ratatouille blev det. Filmen alltså, inte middagen. Sååå rolig! Gå och se den! Änglasöt, tack för den torsdagen! Puss!

Som tack för att föräldrarnas goda vänner fick sova över i mitt lilla slott så fick jag vackra gula orkidéer och en påse läckra chokladkulor i allsköns färger och smaker (och alkoholhalt). Bidde tyvärr ingen bild på chokladbitarna - de gick åt snabbare än jag hann ta fram kameran.

Måste berätta om en typisk fröken-virraepisod som inträffade igår morse. Stressade som vanligt till jobbet (utställning på Conventum denna dag). Stannar till vid ett rödljus, ännu mera stressad (inget kan vara mer stressande än dessa fördömda rödljus). När det äntligen slår om till grönt så är jag uppe och trampar på cykeln illa kvickt, och slinter helt plötsligt med foten på pedalen mitt på övergångsstället. Står där mitt på övergångsstället med båda fötterna på marken istället för på varsin cykelpedal på ömse sidor om den röda cykeln, något förvånad. Har dock inte tid att stanna upp och reflektera över detta oförklarliga tvärstopp, och cyklar vidare - lite mer stressad än innan. Förbi far en äldre dam som ett jehu med ögonen stint fästade på mig, ylandes: struuuumpa!
Jag är ett levande frågetecken. Strumpa? Är jag en strumpa? Är det ett nytt okvädningsord?
Vänder cykeln för att undersöka skälet till varför jag blir kallad en strumpa. Och vad finner jag inte, mitt på övergångsstället, om inte min rosaprickiga strumpa, som jag hade på mig dagen innan? Vafan?

Resten får ni luska ut själva, för nu måste jag kila. Varsågod.

(och ja, jag har rosaprickiga strumpor. ibland.)

Konferensdonna tre dagar i sträck.
Ikväll blir det lite afterworkande.. Det är jag värd

Puss och kram
//fröken virra, som saknar sir Tramselot..