iDa´s blog

Jag har varit borta från internet i en vecka, och verkar har missat en jävla massa. Tänker inte beblanda mig i diskussionen som råder, jag vet vart jag står och tänker inte gå ut med det här. De som har regelbunden kontakt med mig vet.

Senaste veckorna har varit kaotiska. När jag har ork kommer jag berätta varför.

Btw, min nya frisyr:

Har haft en händelserik dag. Första delen av den var inte så rolig, men välbehövd. Sen på eftermiddagen kom Neo och Elin(?) och umgicks lite när de var på visit i sthlm. Blev massor med hundsnack och sånt. Damn, jag har saknat henne en hel del senaste tiden kan jag säga. Var en lättnad för själen att sitta och prata hund med henne, samt annat om livet. Hon fick hjälpa till att ta stygnen från dränen på tjejerna. Med Tekla gick det galant, lilla grisen var dock inte så förtjust i att en främmande människa höll på med en sax i ansiktet, men hon fick bort dem tillslut ändå. Är man en terrier så är man..

Tekla och jag har en mysdag, har mest pussats och tagit det lugnt. Hon har fått skutta lite i linan också för att få sträcka benen. Blir ingen lek med andra hundar på ett tag nu, förns hon läkt ihop helt. Sen tror jag hennes stressnivå går upp väldigt av att få leka obehindrat med massa hundar. Och eftersom hon nästan alltid leker med "larviga" hundar (som inte säger ifrån när hon är hårdhänt) så tror jag detta kan öka hennes självkänsla lite väl mycket. Hon är tuff, och blir kanske tuffare av att få vinna över andra hundar hela tiden. Lite tankegångar jag fått hjälp att klura fram. Ska se hur det går med att minska på de saker i vardagen som stressar upp henne. Självklart kommer hon få leka med andra hundar, men under mer kontrollerade former. Menar inte att jag brukar släppa ihop henne med vem som helst, men när unga hundar som är rätt tåliga så kan leken bli lite våldsam, framförallt om hon leker med yngre hundar.

Träffade föresten en dam ute idag som vill vara med oss ut och spåra! Skitkul med en till i gänget och en ny hund+spårläggare. Så ska försöka komma ut och spåra någon dag. Låter på mitt jobb som att det inte blir något denna vecka. Så ska ringa imorrn och kolla om de har ngt annat som jag kan rycka in på. Eller så ger jag mig ut i spårskogen

Igår hände det igen, tikarna rykte ihop. Börjar tro att det är något fel på Tekla. Hon går enormt bra ihop med alla hundar, bråkar aldrig och leker med alla. Älskar andra hundar helt enkelt. Men bara rumskompisens Chill morrar åt henne så får hon spel och blir fly förbannad. Det är en äldre tik som Tekla borde ha respekt för när hon säger till. Är bara rädd för att Tekla ska få spel om någon annan hund säger till henne när hon tex leker för våldsamt. Tänk om hon skulle flyga på den lika illa? Hemska tanke. Förstår inte vad som händer i Teklas skalle, ligger och funderar på det väldigt mycket. Det är bara en hund hon blir så här förbannad på, och det är väl tur det. Men jag är så rädd för att hon ska lacka ur om någon annan hund ber henne lämna den ifred. För det är det som hänt, Chill vill vara ifred och pikar henne. Då blir min pac-mac-kängru arg. Skithund. Den här veterinärräkningen var inte speciellt upplyftande för min ekonomi. *suckar*

Kan säga att jag är väldigt glad att det inte var värre än det blev. "Bara" 3 drän i ansiktet på Chillie, och ett i kinden på Tekla. Men det ser rätt illa ut. Nu får de inte vara tillsammans alls kan jag säga. En jäkla tur att de missade varandras ögon, är sår oroväckande nära. Var hos veterinären idag och är helt utmattad.. När vi kom hem vid tre så var det bara att äta lite och sova bort 3 timmar. Var helt körd, och är fortfarande. Var hemma för vård av sjukt barn idag så att säga.

Nu sitter det sjuka barnet i sin bur och piper. När hon inte är i buren springer hon runt med tratten och har ner saker, pipandes. Hon är inte speciellt trött eller seg. Men hon piper, piper och piper. Hon är rastad, matad, gosad. Men hon piper ändå. Det är synd om henne men just nu driver hon mig till vansinne...

Jag har så fruktansvärt dåligt samvete för att jag inte kom iväg idag, för att jag känner mig för utmattad och förkyld. Sett fram emot det så mycket och så orkade jag inte. Sov halva dagen, hade ångest över att jag inte kom iväg. Och får veta nu att den jag skulle hälsat på är väldigt ledsen för att jag inte kom. Det var inte meningen att jag är sjuk, jag ville verkligen. Så nu mår jag skit av flera skäl. Ensamheten tränger sig på rätt bra och jag fiskar desperat efter lite sällskap ikväll. Även om detta bara erbjuds på msn eller telefon. *suckar* Well, vad är inte en kväll framför datorn?

Orkade ta mig ut och träna lite lydnad med Tekla idag. Har försummat henne hela veckan och har dåligt samvete för det. Har faktiskt försummat alla den här veckan; Tekla, vännerna och mig själv. Träningen gick helt okej. Körde plats, linförighet, läggande under gång, framförgående samt apportering. I det senaste har jag hittat metallapporten igen så nu kan vi träna utan en jävla massa tugg! Hon gick med den och gjorde inkallningar med den i mun. Bara tempot, fattar inte varför hon inte sträcker ut och springer som hon brukar. Får motivera henne mer. Vid sista inkallningen utan apport såg Tekla en fågel. Vips, dobermannen fick en jävla fart åt fel jävla håll. Behöver kanske inte säga att det tog ett tag innan vi fick tag på henne. Sen var jag arg och ledsen, och så har det fortsatt. Långnäsan har iaf uppfört sig hyffsat sen jag fick ett pepp-talk av Luss.

Varit nere på kiosken och köpte lite grappo och chips. Så nyttig är jag idag. Grappo är i princip den enda läsken jag dricker. Helst med lite gin och vermouth i, det är gottit. Vi får se vad det blir av kvällen..

Så här ser Tekla ut numera.

Sitter och läser senaste numret av dobermannklubbens tidning. Kollar på bilderna från skånespecialen och när jag tittar på en del bilder så blir jag nästan chockerad. Att två tikar som är så annorlunda byggda båda får ck av domaren tycker jag är konstigt. Ingen kritik mot domaren, utan mer en fundering om hur i helsike två bra exemplar av rasen kan se så olika ut. Den ena tiken är smäcker och välmusklad. Den andra tiken ser i mina ögon grotesk ut. Väldigt grov i kroppen, nästintill fet (svårt att se på bara en svartvit bild) och ser ut att ha rätt mkt lös hud i nacken. Grova ben och grov kropp, helkuperad. Kanske det är för att jag gillar den lite mer smäckra typen av dobbisar som jag reagerar över skillnaderna i rasen. Det är mil mellan dessa individer (kollade upp dem på hunddata och de är i ungefär samma ålder) i kroppstypen.


Har varit uppe i Älvdalen för att hälsa på farmor och Roland i helgen. Var riktigt trevligt, men samtidigt stressigt och jobbigt. Farmor mådde bra och var väldigt pigg tycker jag. Roland, hennes man, mådde dock inte lika bra. Han är hyffsat pigg, men afasin har blivit mycket värre.. Jag kan möta personer som är sjuka när jag jobbar, men när det gäller släkt är det svårare. Då tar man inte på sig det där skyddet som gör att man kan vara neutral på något vis. Även om jag egentligen aldrig gillat honom och var smått rädd för honom när jag var yngre så är det ändå svårt att hantera situationen.

Sen var det stressigt, åka upp dit lördag fm, var väl framme runt fem. Umgås med dem, hämta pizza, äta, umgås, åka till vandrarhemmet och sova. Sen upp nästa dag, äta, tvinga föräldrarna med på att åka till Blyberget för att rasta Tekla, åka dit och umgås igen och sen hem. På vägen hem när jag körde så flippade jag på mamma som börja tjaffsa om hur vi skulle göra när vi kom hem. Urk. Var stressad. Vill inte vara stressad. När jag är i Dalarna med dess underbara natur så vill jag vara ute i skogen och sitta på en sten och dricka varm choklad i väntan på ett spår eller bara sitta och teckna. Inte stressa. Jag behöver banimej lugn och ro. Ruskigt skönt att komma hem till mitt eget sen kan jag säga. Slippa konfronteras med mamma som fortfarande var grinig på mig när jag kom hem. Tur att pappa är lugnare av sig.

Tekla var med på allt i helgen, åkte bil, promenerade i Falun, var med hos farmor och Roland, sov på vandrarhem samt fick springa i den älvdalska skogen. Det sista var nog det bästa på hela resan tyckte hon! Fanns mkt spring i benen efter flera timmars bilresa och annat stillaliggande när vi människor umgicks. Hon låg rätt snällt på golvet och gnagde på ett medhavt ben.

En del människor är underliga. De har konstiga idéer om hur man ensamhetstränar hundar, bedriver avel, uppfostrar valpar och utfodrar djur. Mötte en man i djuraffären i Falun som hade en liten schäfer-korsning på 2-3 månader. Denna valp var tydligen väldigt hård men matglad, så han ÖVERVÄGDE att börja använda godis som belöning istället för att bara korrigera den(!). Tidigare hundar hade han bara kört med den sistnämda metoden på tydligen. Spännande. Han var en tjock gubbe som såg ut att jaga och snacka dalmål. Jag sa väl ungefär att han skulle utnyttja att han hade en matglad hund. Kanske skulle rekomenderat honom att pröva klickerträning också