Ett enda liv

Året som svängde helt åt andra hållet från min planering.....

Jag har tänkt massor på hur jag ska få med eller orka skriva om allt som gjorde 2009 ...året som just nu känns som året då allt antingen gick bra eller sket på sig...


Året som jag började med att vara nöjd arbetslös efter ett år i hunddagis branschen. Många fina kontakter och många aha upplevelser.
Och många knutar på tråden.

Jag planerade att flytta till Göteborg/Lerum och hamnade i Norrland... Dvs Uppsala.
Det har varit jobbigt, upplyftande, utvecklande och fundersamt att hamna här.
Men samtidigt väldigt lärorikt för mig att jag klarar mig själv bättre än jag trodde. Att jag inte är beroende av andra människor... Nu är det väl iofs inte något som kanske kännetecknar mig eftersom det brukar vara en viss brist på intresse för andra människor hos mig enligt omgivningen.

Företags tankarna kom igång på allvar och nu detta året kommer mitt företag att reggas. Nu är jag där och vet hur jag vill ha det. Det är för min skull och finns inget vinst intresse alls. Utan ännu en rolig grej att lära sig och utvecklas på.
Har under min tid i Uppsala träffat och levt nära egna företagare och aa jag drömmer inte om något sådant. Är glad att kunna gå hem vid 16 00.

Året då hund nr 4 ramla in. Carlo van de Wolfsklauw alias Devon.

Jag och en gammal vän kom närmare varandra än jag drömt om att vi skulle göra, efter ett katastrof år av bråk tjaffs och såranden.

En förlust av den som kännt mig bäst, stått mig nära, sårat mig mest och varit den bästa under bra lång tid.

Och en vinst och helt otippad kontakt som blev en bra relation och början till något nytt i mitt liv.
Som får mig att tänka och stå kvar.

Sålde min volvo 855a efter 6500 mil... Vi grät ihop när oljan tog slut och motorn rök... bilen som jag parkerade i buskarna, körde fast i åkern, torkade upp skiten efter Hyzz när hon lakerat bagagen och vi fick lämna kvar alla fällar i skogen... Bilen som fläkten aldrig gick i när det va fuktigt ute. Den som rövvärmen aldrig funka förutom på passagerar sidan... Den jag körde rally i med Ida på en sökträning så avgassystemet blev kvar i hålet på vägen... Bilen som jag körde i biltvätten så radioantennen åkte av och gjorde ett hål i taket.... Bilen jag satt och funderade i... och som jag aldrig fan kunde gömma någonstans...
Min Volvo som jag körde torr tre gånger på olja och sålde till en pingstkyrks idiot med back slick som tyckte den inte va värd en krona.

Och här började min hathistoria med FittASTA som brann på essinge leden... vajern gick av och vi fick inte upp huven... Jag önskade alla albynegrer skulle ta henne ...elda upp henne... bilen som sätet va av i...
bilen som va så jävla ful så den ändra färg...
Bilen som lämna mig ensam i Söderköping..........

Jag hatar fittasta.


Året som Nilly blev min vapendragare (volvo åkare).

Och aa jag tror mitt år va långt bestod av mycket skit det känns det när jag tänker på det.
Halva året va iaf katastrof. Mina relationer och mitt hundår.