My Opera is closing 3rd of March

Ett enda liv

Vägen tillbaka till mitt jag efter depression och med nya infalls vinklar

Velig malletant och hjärndöd matte...

Nilly och jag var på träning idag med en grupp andra hos Frida Sundberg. Det var intressant, givande, för varmt och många tankar....
Egentligen vet man mera än man tror om träning och upplägg, det är bara att man behöver höra det OM och OM igen.
Jag vet att jag
-Är het i humöret
-Dålig på att planera
-Borde dela upp mera
-Men samtidigt sluta peta ihjäl mig.

Hade jag haft nerverna hade jag klarat av att tävla med Hyzz och få vettiga betyg. Men det som blev bra idag var att Hyzz varva upp sig i bilen, det hela likna en tävlings situation, mitt tålamod är kort och hunden och jag hamnar i konflikt...alltså inte roligt.
Men det blev ett upprop och sedan så fick hon en belöning ist för att det slutar i katastrof som på tävling.
Men aa jag vet mycket om hur jag borde, och inte.
Jag tror att ordet fot kommer skrotas iaf. Och fick en massa tips på "förbudsövningar" hon får inte tugga på bollen osv... kontroll övningar helt enkelt. Hon kan, men jag slarvar. Het hund, behöver en del kontroll.
Egentligen är det inte konstigt att hunden biter mig, jag har själv byggt mitt problem. Men jag får väl ge mig själv en eloge för att jag vet mitt problem och att jag är villig och ändra på saker och ting.
Det är hos mig balansen brister och det återspeglar jag i min hund.

Fundera på det ni som läser min blogg, vad återspeglar ni själva i eran hund?

Jag får motivation av att träna och det är bra med tränings dagar, man får hjärnan ventilerad.
Nu tränade jag knappt utan använde mera Frida som psykolog kändes det som.
Men det är givande och prata med någon som "fattar" som vet vad en malle kan vara många gånger.
Det är lite speciellt och äga en många gånger.
Men jag uppskattar min tant extremt mycket och vi har faktiskt mest bra stunder. Det är bara på tävling och bitvis i fria följet vägarna skiljer sig.

Bor kvar på jobbet inatt och har tränat inkallning med Devon som fattar vinken kalas.
Nu har dom börjat slå fälten här kring så appellspåren börjar göra sig påminda.
Det är lite roligare att spåra framåt hösten tycker jag...fråga mig inte varför alls men jag gillar det bättre när jag slipper ha skoskav av värmen och allmänt kladdig efter att ha rusat runt och lagt spår.


Mina bra sidor....
-Att jag tänker
-Jag är lugn med min heta hund men (kan lacka ut lika fort....) något motsägelsefullt...wink
-Hög belönings frekvens.
Det märktes inte där idag, inte alls. Gud va annorlunda man blir. Varför?!
Alla har ju problem av något slag och varför "skäms" man?!





Var är snoppen filmerna...Hundar säljes....

Write a comment

New comments have been disabled for this post.