Ett enda liv

Jag är verkligen kass på att blogga. Man tappar ju alla som läser, alla lever ju inte på hoppet och intresset för bloggen dör ut fortare än man anar.
Det är ju iofs ont om intriger i min blogg, så den kanske redan är i graven

Min tid går mest åt till att jobba, träna hund, jobba och träna hund. Och att åka hem till Jonas om helgerna. Det är mitt liv in rutat här mellan <------->

Dock så måste jag villigt erkänna att min träning av Devon, den kan man undra vart den tar vägen.... Det liksom märks inte?! Inte det minsta... Jag blir orolig. Är det såhära att ha hane?! Att känna sig offentligt värdelös?? Han kan inte änns sitta på kommando liksom?! Snart året och vaa?!
IBLAND har har ett par ljusa stunder, men oftast så består dom i att knäla in huvet över min axel och gosa nån stilla minut... eller om man slår på stort tvärvända på en inkallning....
Påminn mig nästa gång jag står inför ett valpköp! Tala då vänligt men bestämt om att hunden blir könsmogen,driftig och påhittig. Den lyder inte, den lyssnar inte, den helt enkelt upphör att existera i jordelivet i något år innan alla bitarna faller på plats. Och innan dess har jag tagit livet av mig mentalt ungefär varje dag och sedan har jag blivit en dåre på psyket....

Fejka dådå, hon är som en perfekt pralin?! Men hur blev hon så?! Jobb????

Har börjat klickerkursen med Fejka men har haft med bla Devon och Thorsten också.
Tävlingskurs med Fejka och Thorsten...

Sedan den 5 ska jag och Hanna till LKPG och va med på kurs för MONA KJERNHOLM.

Jag har hundra saker jag borde att göra.... SUCK