Ett enda liv

Det händer ju hela tiden saker och sedan tänker man att jo blogga ska man göra om deeet och deeet...och däää men aa det blir ju inte så tätt uppdaterat. Egentligen tror jag ingen läser men det är ju roligt att kunna förmedla sig om något någongång så den får vara kvar.

Fejka har inte krampat något mera och hon är väldigt pigg men eftersom hon blev satt på vila och jag har jobbat väldigt mycket (bytt jobb) så är jag trött och jag har bestämt mig för att hon ska genomgå en röntgen av ryggen innan vi sätter igång igen. Annars dom få pass vi fått till så har det gått jättebra med dirigerings träning.

Devon har nu fått sin sista medicvin för en månad sedan och nu är det då¨dax att utvärdera Operationen. Så om en månad vet jag om han är frisk förklarad. Själva ingreppet gick jättebra och vi är nöjda alla parter så här långt men inflammationen i leden kan vara bestående och det vet vi inte så länge han går på medicinen. Men till slutet av juli så har den börjat gå ur kroppen.
Träningen har legat nere här också relativt iaf. En del spår och korta lydnads pass.

Hyzz leverprover är höga men man vet inte varför men det är iaf inget allvarligt så hon kommer att få bli op i benet nästa vecka så vi får bort den lilla knölen som sitter där.
Tror inte den innebär något farligt faktiskt men eftersom den sitter så illa till så är det bäst att ta bort den.

Jag har sagt upp min lägenhet. Så from 1 sep kommer jag och S (med barn) bo utanför Västervik.
Det blir bättre för hundarna för då kan dom stå i hundgård bla.
Stort och bra ytor ute!

Jag jobbar fruktansvärt mycket. Vaken natt, ledig dag, och nästa pass elva timmar dagtid...
Det är rätt drygt faktiskt men det är precis nytt så jag kommer vänja mig.