Ett enda liv

Det finns någon här ute i min närhet som tycker det är väldigt roande och skriva anonyma SMS till mig om dagarna.
Personen ifråga berättar att den köpt ett kontantkort enbart för att kunna kontakta mig för att höra hur det är med mig...
Hur ofta talar man ut om sitt liv till någon som vägrar tillkännage sig?
Helt motsatt effekt.
Känner mig trängd och uppskattar inte detta alls.

Vill man något och dessutom vet en massa intima saker om mig så är det bara att lyfta luren och ringa och fråga istället för att betee sig som ett freak.