Ett enda liv

Vakna till liv lite smått efter en total krasch och hysterisk gråt. Det var nog vad jag behövde tappa kontrollen och ge efter för gråten på riktigt.
Istället för att bara gå omkring och kontrollera min andning och tvinga mig själv till att lugna ner mig.
Denna kontroll. Kontrollbehovet är en ganska otacksam egenskap.

Jag har glömt skriva om i veckan ju...
Var på Apoteket och skulle hämta ut concertan och mina propavan och sedan krångla deras dator så jag blev kvar i 40 min tillslut ... Då hon sin skulle ge mig allt börja läsa min medicinering... Och hon sa rakt ut att detta får jag inte säga eller ifrågasätta. MEN äter du dessa ihop då mena hon concertan och settralin. ( antidepressivt). Nä blev mitt svar då jag gav upp efter tre dagar eftersom det börja krypa överallt i kroppen.
Då sa hon att eftersom dessa två är kramp framkallande båDa i sig är det direkt olämpligt att äta det ihop. Och hon såg undrande ut eftersom det är samma läkare som ger mig det. Men jag sa till henne att av concertan kommer sömnrubbningarna och min stelhet och mot det har jag fått smärtstillande.

Så jag har inte ätit något av det förutom smärtstillande senaste dagarna... Hon tyckte jag skulle byta läkare eftersom vi blir osams på våra korta tio min någon gång ibland och läkarn blir sur för att man undrar vad det är man ska äta.

Tror mycket kommer av det dom gett mig i månt och mycket.
Även om jag mår dåligt av mig självt så gör det inte saken bättre iaf.

Hundarna är nöjda igen efter två långisar. Lydnads träningen ligger ner packad men uppletande är bra grejer.

Skickat från min iPhone