Ett enda liv

Senaste dagarna har en stark känsla av aggression förekommit i mig, den kommer och går. Skitjobbigt och inte veta varför men samtidigt så är det ju ett tecken på att det händer något i mitt undermedvetna.

Funderar på att skaffa en ny blogg, en blogg som man kan skriva vad som helst i mera min blogg än denna där det finns valpköpare som läser och kanske mera vill ta del av träning och sådant som är mera hundrelaterat men oandra sidan vill man forska i en hund eller så kan man ju kontakta mig live om man nu inte fått intrycket om att jag är komplett galen som bloggar om vad som helst.

Det går sakta framåt, och bakåt.
I fredags hamna jag morsan och Sebban på fyllan efter en middag ute. Och Noelle tålde visst ingenting... Jag spydde som en gris väl här hemma efter två öl och tre drinkar. Och direkt stillsam var jag väl inte heller humörs mässigt.
Sedan dröjde det till igår innan jag åkte in till stan igen och socialtränade..

Vi var i barnkläds affärer och jag kan ju inte annat än grina illa över vilka fula kläder det finns åt små stackars barn som deras föräldrar kan klä dom i.
Och på den vägen kom vi in på hur många föräldrar det är som projicerar sina egna drömmar från sin barndom på sina barn... Dom fick ingen ponny så då ska deras dotter minsann ha den finaste ponnyn som dom kan hitta för ett visst antal tusen... och sedan går det inte så bra med den ponnyn så då köper man en tilll.... Men vägrar se sanningen... Ungen vill inte rida, den vill inte ha en ponny utan har helt andra drömmar.
Vet inte hur många gånger man sett det när man var liten och hängde på ridskolan... vi som drömde och dreggla vi fick ingen utan vi fick lura oss på ridskolans tjuriga sparkande hästar som i sin tur spydde på oss ungar som inte fick....

Medans dom unga bortskämda tjejerna som vi tyckte illa om... satt på skullen och grät... Det är absurt!

Jag kan ändå inte låta bli att förundras över hur hjärnan funkar när man mår dåligt och hur den liksom sorterar ut saker man absolut inte behöver komma ihåg eller lägga tid på (enligt den) jag kan tycka det är praktiskt om jag minns ifall jag åt fruskot eller om hundarna fått det och varit ute.

Dags och ta tag i djuren....ska till onda tandläkaren sedan och få påbörja en rotfyllning...