Ett enda liv

Hjärnan är helt död på mig känns det som. Sover dåligt eftersom jag håller på vänjer av med sömntabletter... Har kommit så pass att jag iaf somnar utan men vaknar mellan 3-7 gr per natt och det tär på orken.
Men det är iaf påväg mot att bli bättre. Det finns ju även en hel del folk i närheten som kostar energi och det hade man kunnat vara utan.
Sedan finns det dom guldkornen i vardagen man ska vara glad för att man har och dom behöver jag inte ens nämna här för ni vet vilka ni är.


Igår var jag och fotade en sju månaders bebis, det var allt annat än lätt men det var kul! Dom ville ha julbilder till en kalender som dom ska ge bort till familj och vänner.

Imorgon åker jag till Västerås som sagt var och det ska bli roligt. Träffa hundfolk byta ideer och göra slut på energi.
Devon har ju rätt gott om energi, han har slagit i sitt knä och har varit lite halt så han är hänvisad till koppel. Och att ha en 19 mån hane i koppel enbart är en prövning Han har rätt så gott om energi. Det har blivit en hel del spårande med honom och jag har börjat tycka det är roligt med spår. Det har inte varit min starka sida helt ärligt men nu börjar jag tycka att det ger mig mer och mer. Ser utmaningen i det och hundarna utvecklas. Sedan får man väl blodad tand när man tävlar.
Försöker inbilla mig att jag inte är någon tävlings människa... men då hade jag inte heller tyckt att det var roligt att vinna tävlingarna...
Och folk i min närhet säger tvärtom... Så Patrik har väl rätt
Har redan anmält till tävlingar nästa år så jag hoppas på att knät läker ut så vi kommer igång snarast igen.

Jag har vinterns träning ganska utstuderad för varje hund och det blir mest inomhus lydnad, spår och uppletande.
Måste även köpa ny munkorg till Fejka. Börjat med bevakningarna hemma i köket med munkorg på men den är för stor... Hon har lossnat rejält min lilla sessa

Återkommer efter helgen med bilder och tankar.