Vad gör man en dag som denna när man vet vad som händer imorgon?! Det är tungt. Så himla tungt.

Har försökt att göra de sista dagarna till något bra för Alice, men det är så mycket sorg som utspelar sig i mitt inre och jag försöker att lägga band på mig för Alice skull. Ibland lyckas jag och ibland lyckas jag inte alls, då kryper jag upp brevid henne och bara gråter, det gör så obeskrivligt ont.

Igår tog vi en tur till havet en sista gång och Alice fick springa fritt utefter strandkanten med Quarlos. Hon lever upp då och glömmer sin värk för ett tag. Efter vi varit vid havet åkte vi till stugan där hon trivts så bra, hon har älskat att bada och jaga små aborrar men nu låg det en tunn ishinna på sjön som gjorde det svårt. Men hon gav sig ut på den tunna isen till mattes stora fasa, men det gick bra, tunn is håller för änglar...

Hon har också fått träffa sin bästa vän Acke och oj vad de pussade på varandra, de kelade oavbrutet med att slicka varandras mungipor och bara vara nära varandra. När vi åkte därifrån så stod Alice i baksätet och kikade långt efter honom när vi åkte hemåt. Undrar ibland om de känner på sig vad som ska hända...

Idag har vi bara varit här hemma runt huset och busat och lekt. Visst får hon ont eftersom hon är fri att röra sig som hon vill och hon hoppar mest runt på 3 ben inne men ute glömmer hon bort att ha ont och gnistan tänds för en stund i blicken på henne och det är den jag vill minnas sedan.
Jag ger henne massor av smärtstillande för att lindra för henne och det spelar ju ingen roll nu hur mycket jag överdoserar.

Idag har vi också förberett hennes sovplats här hemma på gården. Hon ska få vila på en fin plats en bit från huset vid ett äppelträd som jag fått av min mormor. Vi kommer att ta hem henne direkt och begrava henne i hennes mjuka fina filtar. Det blir en tuff dag imorgon men vi har gjort allt vi kunnat för henne även om hon inte ens får uppleva sin 2 årsdag, det känns obeskrivligt sorgligt. Hon och jag hade ju ett helt hundliv framför oss...

Jag kommer att sakna henne oändligt när hon inte kommer att finnas vid sin favoritplats i korgen vid fönstret. Min lilla skyddsängel som alltid vaktar och håller koll...