Truls -

...ja, det har vi frågat oss ett antal gånger Diva och jag. Fattar ni så mycket packning mattarna har med sig – men när Diva och jag frågade efter våra grisöron ja då tittade mattarna på oss som om vi typ var från Buttle eller nå´t. Trots den traumatiska upptäckten skall jag försöka att återge första dygnet på våran Sverigesemester typ.

04.30 väcktes jag av att matte hoppade upp – ut och pinka, skrek hon mitt i min vackraste dröm typ. Det var bara att masa sig upp ur sänghalmen och ut i kylan. Frukost och ut i bilen och iväg. Här kan du se en bild på båten som vi skulle åka med. Diva var typ skiträdd på båten för det dundrade och skakade så mycket. Jag sa till henne att det låter så på båtar typ och att det var OK. Här kan ni se några bilder inifrån båten typ.

En båt hade typ fastnat i isen så jag Trulsbollen hoppade ut på isen och hjälpte honom loss. Sätter in en bild här så ni kan se hjältebragden. Det är jag som står i förgrunden.

Jag på väg att hjälpa till

Åkte sedan mot Växjö där mattarna skulle käka lunch. Då var vi riktigt sugna på grisöron och det var då vi också kom underfund med att katastrofen var ett faktum. Grisöronen låg hemma på Gotland... I Växjö tog jag inte ett enda kort för jag var så sur över de glömda skatterna.

Färden fortsatte längre och längre in i djupaste Småland. Jag undrade verkligen var vi skulle hamna men till slut såg jag att vi svängt in på vägen till Kennelmatte och Kennelhusse.

Utedasset stod kvar och även Kennelhusses fina traktor typ...

Hundarna blev skitglada för att vi kom typ och de skällde i högan sky av förtjusning när de fick se mig TRULSBOLLEN!!!

Hundarna skäller av förtjusning

Diva och jag framför huset

Enzo blev tokrolig för att vi kom och han sprang omkring som en iller för att uttrycka sin glädje typ. Tara var också glad. Jag plåtade dem och här kommer några bilder på tokskallarna!!!

Matte, Tara och Kennelmatte

Sedan skulle Diva och Vimsa träffas och Diva var typ lite nervös men jag sa till henne att släppa kontrollen och bara vara. Lite nervös var jag allt men det sa jag inte till Diva. Tänkte att nu får hon väl stryk precis som jag fick av Lukas typ. Men Vimsa var en snäll äldre dam och Diva gillade henne skarpt. Här kommer några bilder från det kära återseendet.

Sedan sa vi hej då till alla på kenneln och åkte vidare mot Södra Ljunga. Jag kopplade direkt upp mig mot nätet och vad hände tror ni... INGEN MOTTAGNING!!! Kunde få in ETT litet inlägg på Facebook och sedan var det stopp. Smällar man får ta när man lämnar civilisationen på Gotland.