My OperaMin årskrönika!
Thursday, February 5, 2009 8:22:15 PM
Trulsbollen – det är jag det! Just nu sitter jag här med min dator
och har skrivkramp, typ... Tänkte att jag skulle bidra med något till Kennelmattes årskrönika, men det blir inte helt lätt precis eftersom jag har så alldeles vansinnigt mycket att berätta hela tiden. Publicerar den här också för att ingen skall missa den...
Jag är alltså Truls Huldt-Sigrén, alias TRULSBOLLEN, den datorkunnige Schapendoesunghunden på Gotland som äger en Fujitsu Siemens Amilo Pro och här kommer min årskrönika för 2008.
Mitt liv det började en dag i januari för drygt ett år sedan. Jag kom ut som nummer fyra, men det var bara för att min bror Milton trängde sig före i kön – annars hade jag varit etta. Jag lät tjejerna gå ut
före mig eftersom jag allaredan på den tiden var en mycket artig och ödmjuk Schapendoesvalp. I 56 hundveckor hade jag bott i Småland tillsammans med mamma och mina syskon när plötsligt mattarna kom och hämtade mig helt utan förvarning.
Sssccchhhiiitttt, tänkte jag, nu är livet finito... Vilken resa – trodde aldrig den skulle ta slut. Jag blev helt trött!
Mitt nya hem låg och ligger på Gotland, centrum i Östersjön, och jag gillar faktiskt att bo här. Visst suger det ibland, men för det mesta är det OK.
Min granne Lea älskade jag från allra första ögonkastet och
jag älskar henne fortfarande. Kanske är det så att hon inte är lika förtjust i mig, men jag fortsätter att bedyra henne min kärlek och en dag hoppas jag att det skall bli vi två.
Våren var relativt lugn, det enda var väl att
jag åt upp mattes kompis fina matta och några skor. Skor tycker jag fortfarande om men nu för tiden är det lite svårare att komma över dessa dyrgripar.
Herkules föddes och när han kom lät jag honom ta
kommandot för att han inte skulle känna sig dum för att han var nyast, typ. Jag gillar Herkules och han är nog min allra bästa killkompis. Vi gick lydnadskurs tillsammans och sedan har han fortsatt gå
en massa kurser för det behöver han liksom. Jag nöjde mig med en för jag tyckte att det inte fanns mer att lära för mig och för att det är lätt att tappa sin ödmjukhet när man alltid, alltid är BÄST!
Fram emot sommaren sjösatte jag min båt Kullfall. Herkules hann före med sin båt, men tror ni att han åkt i den...??? Nej det har inte den fege kraken gjort,
men jag TRULSBOLLEN, den modige Schapendoesunghunden vid Gnisvärd jag har både åkt båt och ramlat överbord. En gång dök jag också ner i vattnet och fångade en flundra. Ni kan se mig och flundran här på bilden.
I somras höll världen på att mista mig... Jag käkade nå´t gott som tydligen inte var så bra. Ingen vet utom jag vad det var och jag ville verkligen inte tala om det heller.
Sätter in en bild i stället. Vi var i Stockholm och på båten hem höll jag verkligen på att dö. Fick åka i ilfart till djurakuten i Roma där de fick rädda livet på mig.
Kan ni föreställa er hur det kändes när de stack in tempen så långt in i rumpan att tungan bara for rakt ut andra vägen. Sedan for mina levervärden i höjden och jag fick investera i skitdyr leverdiet över ett halvår.
Strax efteråt blev jag också halt och sprang på tre ben flera månader i sträck. Min veterinär Lotta tänkte skicka mig till Stockholm för att kolla mitt knä, men jag ville verkligen inte att Stockholm skulle göra det för jag kände ju inte honom. Tänkte att jag får bli religiös istället och så blev det – inte så där säsongsreligiös utan riktigt typ.
Trots en svår leversjukdom och samtidigt en fruktansvärd hälta så räddade jag hela Göteborg från att brinna upp i höstas när jag var där. Jag kände röklukt och väckte mattarna. Jag ringde 112 och jag larmade alla grannarna.
När jag tittade ut genom fönstret bolmade röken ut ur grannens fönster och efter några minuter var hela brandkåren på plats. Mattarna sa att vi måste ut men jag TRULSBOLLEN vägrade – jag ville ju så gärna bli räddad i en så´n där duk ni vet som man kan hoppa ifrån fönstret. Nu blev det inte riktigt så för brandmännen släckte elden i grannens stekpanna innan jag hann hoppa. Typiskt!
På vägen hem från Göteborg åkte vi förbi min kennel och sedan ändrades mitt liv radikalt.
Diva, min mamma följde med oss till Gotland!!! Herkules sa att jag var mambo nu, men jag tror att han bara var avundsjuk.
Mina mattar sa att nu skulle det nog bli lättare för mig att vara hemma ensam med Diva – att jag kanske skulle klara mer än 15 sekunder... Diva har också förstått att det faktiskt är så att man inte kan släppa mattarna ur sikte mycket längre än så, eftersom de har svårt att klara sig utan oss.
Glömde att skriva om Milton – min bror Milton kom till Torpet en dag i somras för att hälsa på. Först kände jag inte igen honom så jag var lite förbannad typ, men sedan efter ett tag fattade jag att det var han och vi
hade verkligen skitroligt den eftermiddagen. Milton har skrivit att han skall flytta till Gotland och det ser både Diva och jag fram emot.
Jag hinner inte skriva så mycket mer. Jag TRULS är en ganska upptagen Schapendoesunghund med många uppdrag. Till nästa år kanske jag skriver igen!
TACK OCH HEJ – LEVERPASTEJ!
och har skrivkramp, typ... Tänkte att jag skulle bidra med något till Kennelmattes årskrönika, men det blir inte helt lätt precis eftersom jag har så alldeles vansinnigt mycket att berätta hela tiden. Publicerar den här också för att ingen skall missa den... Jag är alltså Truls Huldt-Sigrén, alias TRULSBOLLEN, den datorkunnige Schapendoesunghunden på Gotland som äger en Fujitsu Siemens Amilo Pro och här kommer min årskrönika för 2008.
Mitt liv det började en dag i januari för drygt ett år sedan. Jag kom ut som nummer fyra, men det var bara för att min bror Milton trängde sig före i kön – annars hade jag varit etta. Jag lät tjejerna gå ut
före mig eftersom jag allaredan på den tiden var en mycket artig och ödmjuk Schapendoesvalp. I 56 hundveckor hade jag bott i Småland tillsammans med mamma och mina syskon när plötsligt mattarna kom och hämtade mig helt utan förvarning. Sssccchhhiiitttt, tänkte jag, nu är livet finito... Vilken resa – trodde aldrig den skulle ta slut. Jag blev helt trött!Mitt nya hem låg och ligger på Gotland, centrum i Östersjön, och jag gillar faktiskt att bo här. Visst suger det ibland, men för det mesta är det OK.
Min granne Lea älskade jag från allra första ögonkastet och
jag älskar henne fortfarande. Kanske är det så att hon inte är lika förtjust i mig, men jag fortsätter att bedyra henne min kärlek och en dag hoppas jag att det skall bli vi två. Våren var relativt lugn, det enda var väl att
jag åt upp mattes kompis fina matta och några skor. Skor tycker jag fortfarande om men nu för tiden är det lite svårare att komma över dessa dyrgripar. Herkules föddes och när han kom lät jag honom ta
kommandot för att han inte skulle känna sig dum för att han var nyast, typ. Jag gillar Herkules och han är nog min allra bästa killkompis. Vi gick lydnadskurs tillsammans och sedan har han fortsatt gå en massa kurser för det behöver han liksom. Jag nöjde mig med en för jag tyckte att det inte fanns mer att lära för mig och för att det är lätt att tappa sin ödmjukhet när man alltid, alltid är BÄST!Fram emot sommaren sjösatte jag min båt Kullfall. Herkules hann före med sin båt, men tror ni att han åkt i den...??? Nej det har inte den fege kraken gjort,
men jag TRULSBOLLEN, den modige Schapendoesunghunden vid Gnisvärd jag har både åkt båt och ramlat överbord. En gång dök jag också ner i vattnet och fångade en flundra. Ni kan se mig och flundran här på bilden.I somras höll världen på att mista mig... Jag käkade nå´t gott som tydligen inte var så bra. Ingen vet utom jag vad det var och jag ville verkligen inte tala om det heller.
Sätter in en bild i stället. Vi var i Stockholm och på båten hem höll jag verkligen på att dö. Fick åka i ilfart till djurakuten i Roma där de fick rädda livet på mig. Kan ni föreställa er hur det kändes när de stack in tempen så långt in i rumpan att tungan bara for rakt ut andra vägen. Sedan for mina levervärden i höjden och jag fick investera i skitdyr leverdiet över ett halvår. Strax efteråt blev jag också halt och sprang på tre ben flera månader i sträck. Min veterinär Lotta tänkte skicka mig till Stockholm för att kolla mitt knä, men jag ville verkligen inte att Stockholm skulle göra det för jag kände ju inte honom. Tänkte att jag får bli religiös istället och så blev det – inte så där säsongsreligiös utan riktigt typ. Trots en svår leversjukdom och samtidigt en fruktansvärd hälta så räddade jag hela Göteborg från att brinna upp i höstas när jag var där. Jag kände röklukt och väckte mattarna. Jag ringde 112 och jag larmade alla grannarna.
När jag tittade ut genom fönstret bolmade röken ut ur grannens fönster och efter några minuter var hela brandkåren på plats. Mattarna sa att vi måste ut men jag TRULSBOLLEN vägrade – jag ville ju så gärna bli räddad i en så´n där duk ni vet som man kan hoppa ifrån fönstret. Nu blev det inte riktigt så för brandmännen släckte elden i grannens stekpanna innan jag hann hoppa. Typiskt!På vägen hem från Göteborg åkte vi förbi min kennel och sedan ändrades mitt liv radikalt.
Diva, min mamma följde med oss till Gotland!!! Herkules sa att jag var mambo nu, men jag tror att han bara var avundsjuk. Mina mattar sa att nu skulle det nog bli lättare för mig att vara hemma ensam med Diva – att jag kanske skulle klara mer än 15 sekunder... Diva har också förstått att det faktiskt är så att man inte kan släppa mattarna ur sikte mycket längre än så, eftersom de har svårt att klara sig utan oss. Glömde att skriva om Milton – min bror Milton kom till Torpet en dag i somras för att hälsa på. Först kände jag inte igen honom så jag var lite förbannad typ, men sedan efter ett tag fattade jag att det var han och vi hade verkligen skitroligt den eftermiddagen. Milton har skrivit att han skall flytta till Gotland och det ser både Diva och jag fram emot. Jag hinner inte skriva så mycket mer. Jag TRULS är en ganska upptagen Schapendoesunghund med många uppdrag. Till nästa år kanske jag skriver igen!TACK OCH HEJ – LEVERPASTEJ!
Unregistered user # Sunday, February 8, 2009 12:49:57 PM
Unregistered user # Sunday, February 8, 2009 3:27:51 PM
Unregistered user # Sunday, February 8, 2009 7:44:44 PM