Programming talk.

(Beskrivning/förutsättning för uppsats finns på sista sida.)
(Ordagrann avskriven uppsats(skriven i klass 1b av undertecknad) med ev.stavfel etc.)

KYRKOHISTORIA

Den kristna kyrkan uppkom på grundval av Kristi förkunnelse. De kristna församlingar som Petrus , Jesu lärjunge och Paulus hade grundat förökades och spred över hela romariket. Under den första tiden blev de kristna missionärerna förföljda utav den romerska staten.

De kristna samlade sig då på hemliga platser och höll där gudstjänst. Många kristna blev dödade och en del fick utstå svåra lidanden. Kejsar Decius såg i de kristna ett svårt hinder för upprättandet av den gamla romerska andan.


Kejsar Diocletianus var också en motståndare till kristendomen. Under Neros tid blev Jerusalem förstört. År 313 under Konstantin den stores regering blev det religionsfrihet och år 380 blev kristendomen statsreligion.


Kristendomen blev mycket hårt angripna av andra religiösa åskådningar. Den s.k. gnosticismen var en av dessa. Det var en åskådning vilande på en orientalisk filosofi, som räknade med en oövervinnlig motsats mellan ande och materia.

Kyrkofäderna var de kristna lärare som bekämpade gnosticismen genom att framställa Kristendomen på ett vetenskapligt sätt. De grekiska och de latinska kyrkofäderna skilde sig på många punkter. Kristendomen var för grekerna en vishetslära. Kristur var den store läraren och kyrkan var skolan. Latinarna uppfattade Kristendomen som en lag. Kyrkan var staten, Gud var domaren, människan den anklagade och Kristur var advokaten.

Under lärostriderna uppstod nya problem för de kristna tänkarna, bl.a frågan om förhållande mellan Gud och Kristus. Arianismen ansåg att kristendom var kunskap om Gud och att Kristus var en halvgud, en lärare och en förebild för människorna.

Vid det första allmänna kyrkomötet I Nicea år 325 fastslogs det att Kristus är född och inte skapad samt av samma väsen som Gud. Den nicenska trosbekännelsen kommer från den nicenska läran.

Enligt Pelagius var Guds fordran på människorna fyllda om hon levde ett oförvidligt liv. Människan var vid födelsen obesmittad av synd liksom Adam hade varit och hon är I andlig mening frisk. Mellan

och augustinismen stod striden hård. Enligt augustinismen var hela människosläktet syndigt.(arvsynd) Människan varken kan eller vill göra det goda. Augustinus var upphovsman till denna uppfattning. Han var teolog.

Vid ett allmännt kyrkomöte I Efesus år 431 fördömdes pelagianismen. Resultatet blev att människan ägde vilja men saknade förmåga att göra det goda(semipelagianismen).

Kristna som drog sig undan världen för att kunna ägna sig åt bön och sillhet kallades eremiter och asketer. En av de första som drog sig undan världen på detta sätt var Antonius. Efter hans död år 356 spred sig erimitväsendet vidare. Eremitbyar uppstod som var försedda med inhägnad, på latin claustrum, därav namnet kloster. Så småningom tillkom klosterregler vilkas efterlevnad kontrollerades av en ledare(abbot). Kvinnokloster uppstod också. Deras innevånare benämdes nunnor.

Roms första framgång bland germanerna vanns då frankerna år 496 antog kristendomen i katolsk form.

Under påven Gregorius den stores regering inleddes en ny tid inom kyrkohistorien nämligen medeltiden. Gregorius första åtgärder blev att kristna de germanska angelsachsarna. År 597 utsändes en grupp benedictinmunkar till kungariket Kent. Sedan kristendomen fått fäste där spreds den över Tyskland. Den mest framstående bland angelsachiska missionärerna var Bonifatius. Han blev tysklands förste ärkebiskop.

Den frankiske munken Ansgar blev år 826 sänd till Slesvig och sedan till Sverige.

I germanska och slaviska områden där städerna var små och obetydliga blev biskopens ämbetsområde mycket vidsträckt och delades därför i socknar med bofasta präster.

Den kanoniska rätten var en samling av kyrkliga rättsfall. Genom hierarkin . helig styrelse avsåg man att beröva kejsaren varje inflytande på tillsättningen av påvarna.

Under 1000-talet pågick striden mellan påven och kejsaren. Kyrkan frihet blev liktydig med den världsliga maktens underkastelse. Påven skulle tillsättas av kardinalkollegiet. Den viktigaste av alla överenskommelser mellan påven och kejsaren ingicks i Worms 1122.

Kloster och katedralskolorna var länge medeltidens enda bildningshärdar. Vid slutet av 1100-talet utbildades universiteten. Medeltidens vetenskap benämnes i allmänhet skolastik. Den teologisk-filosofiska vetenskapen strävade efter att nå fram till en enhetlig världsförklaring. Den skolastiska vetenskapen nådde sin blomstringstid på 1100- och 1200- talet sedan västerlandet fått grundligare kännedom om Aristoteles skrifter förmedlade av lärda araber.

Den italienska dominikanen Tomas av Aquino gjorde ett arbete som kallades "Summa" där varje motsägelse mellan kyrkans lära och förnuftets förmenades vara löst.

Kyrkobyggnaderna utgjorde ramen för gudstjänstordningar varav den förnämsta var mässan. Transubsstantiationen var en föreställning enligt vilken brödet och vinet förvandlades till Kristi lekamens och blods substans medan utseendet , lukten och smaken förblir oförändrade.

Sakrament = helig handling

Under medeltiden fungerade benedictklostren som storgods. Dessa blev mycket rika. Med välståndet följde ett mindre intresse för de av Benedict uppställda idealen.

Under ledning av klostret Cluny i östra Frankrike sökte en rad kloster förbindelse med varandra. Diciplin och lydnad blev deras program. I klostret Cistercien önskade man motverka rikedomen och praktlystnaden. Cistercienskongregationens ledare blev Bernhard. Dessa bildade ett eget kloster i Clairvaux vars abbot Bernhard blev. Bernhard av Clairvaux var mystiker. Han hade förmågan att få förnimmelser om guds omedelbara närhet och kände sig då säker om sin frälsning.

Utan fast bostad och beroende av medmänniskor predikade Franciskus om Guds kärlek till allt skapat. Från Fransiscus utgick en tiggarorden som blev mycket populär. En fransman blev på 1300-talet påve. Den franske kungen Filip den sköne tvingade påven att bosätta sig i Avignon. År 1309 blev Avignon upphöjt till säte för påven.

I frankrike bildades på 1170-talet lekmannarörelser. De kallades valdenser, efter sin ledare Valdes. Även den rörelse som var påverkade av gnostiska ideer vars medlemmar kallades katarer vann stor utbredning i större städer.

I början av 1300-talet vill den engelska kungamakten få större självständighet åt den engelska kyrkan. John Wycliffe hett den man som fick uppdraget att skapa det kyrkopolitiska program med vars hjälp man skulle föra kampen mot påvekyrkan.

I Böhmen var större delen av befolkningen tjecker. När den tyska kolonisationen började, tog tjeckerna avstånd till tyskarna eftersom de var rättrogna katoliker. John Hus samlade tjeckerna till motstånd. Påven hyste stor fruktan för Hus. År 1415 blev Hus dömd i Konstanz i Tyskland som en hårdnackad kättare och brändes på bål.

Förflyttningen av påvestolen inledde en tid under vilken påvehovet bler beryktat för sitt sedeslösa liv. För att få slut på detta tillstånd flyttades påvestolen tillbaka till Rom. Når en ny påve skulle väljas kunde kardinalerna ej enas utan två påvar tillsattes. Ett reformkonsilium sammankallades till Pisa år 1409. Här valdes en ny påve. De andra kunde ej förmås att avgå och man hade alltså tre påvar. På kyrkomötet i Konstanz avsattes två påvar, den tredje avgick frivilligt och den nyvalde blev allmänt erkänd.

För att människan skulle bli salig förbrukade man sina gärningar på botgärningar och andra goda gärningar genom att dagligen bruka sitt radband som var en mätare på de dagliga bönerna.

Västergötland blev inkörsport för kristendomen i Sverige. Där döptes Olov Skötkonung 1008 i Husabykäll av Sigfrid. Hedendomen dröjde länge kvar i Mälarlandskapen. Sigtuna blev centrum för missionsarbetet och stred mot hednatemplet i Uppsala. År 1130 flyttades biskopssätet dit ochdå var även hedendomen besegrad. Skara, Linköping, Strängnäs, Uppsala, Västerås, Växjö och Åbo blev de första stiften i Sverige.

Den heliga Birgittas dröm var att grunda en självständig klosterorden sidoordnad med Benedikts eller Augustinus. Hon uppnådde dock bara att få sin orden godkänd som en gren av den senare. Birgitta framträdde som mystiker i sitt skriftliga arbete "Uppenbarelser". Det första Birgittinklostret förlades till Vadstena vars anläggning var färdig först efter Birgittas död.

Efter henne kom legenderna som hade en undermening av moral och lärdomar till läsaren (t.ex Den heliga Katarina). För att inte frestas av världen avstod hon från dockor och andra världsliga ting. Till slut skulle hon nå målet. Målet var himlen.

I "sankte per och jonglören" skildras livet efter detta för dessa som kommer till förtappelsen. Det spelar ingen roll om man är präst eller en jonglör även en präst kan komma fel om han inte är god.



--------------------------------------------------------------------------------

Skriv en uppsats som översikt över kristendomens utveckling fram till omkring 1500. Uppsatsen skall innehålla följande årtal och företeelser/händelser förklarade i rätt sammanhang.

Kyrkans uppkomst, förföljelser, gnosticism, kyrkofäder, arianism, nicenska trosbekännelsen, pelagianism, Augustinus, kloster, germanmission, stift, socknar, kyrkliga privilegier, kanonisk rätt , hierarki, påve kejsare i kamp, universitet vetenskap araber, skolastik, Aristoteles, mässa, transsubstantiation, sakrament, klosterreform, Bernhard av Clairvaux, mystik, tiggarordnar, Fransiscus, Avignon, valdenser katarer, Wycliffe, Hus, reformkonsilier, radband, fromhetsliv, kristendom i Sverige, Birgitta, Vadstena, legendens fromhetsvärld, föreställning om livet efter detta, 313, 380, 496, 1000, 1122, 1309, 1215, 1415.

Källor: Kyrkohistoria, Dikt och tanke 1, anteckningar. Avskrivning av källor endast undantagsvis och då inom citationstecken!

this was just for testing purpose, nothing else, notting else, noting els,
buddy

Sopa, bära, lasta, skåpbil, lasta av, bära uppför trappa, hålla stege, fika, repris, ärtsoppa, sony vajo.....

Borde fråga GW om vittnet före 1:a vittnet :=) beskrivning (signalement) på

Read more...

Stars and planets from your viewpoint.
heavens-above.com