Har filmat Scooby idag när han apporterar Tomas snusdosa. Att inte äga en filmkamera i detta läge var mindre positivt. Men mobilen fick duga till försöket att fånga pralinen på film.

Så fram med popcornen och njut av våran lilla filmsnutt

Då har det gått 4a dagar sedan AIK vann SM guld, och här hemma har firandet börjat lugna ner sig.
Även om glädjen så klart ännu sitter i
Jag sitter och kollar igenom ungefär tusen klipp om dagen på youtube och ler glatt över vårat fina SM guld

På lördag kl 16 är det Svenska cupen final på Råsunda och AIK möter återigen Göteborg.
Dags för ännu en pokal? Antagligen

Igår berättade Tomas att han lärt Scooby ett nytt trick.
Jag frågade direkt om det hade något med snus att göra, eftersom Tomas tidigare sagt att han skulle lära Scooby hämta hans snusdosa.
Och ja, mycket riktigt så var det precis de det hela gick ut på.
Tomas säger "Hämta snuset", och Scooby springer iväg och hämtar det för att byta mot en bit korv
Ska försöka filma det hela imorgon så ska ni få se

Idag har det snöat här. Riktigt ordentligt. Termometern visade på -0.5 och snöflingorna virvlade ner ifrån skyn när jag hoppade på cykeln för att besöka en kompis på förmiddagen. Burr vad kallt det var. Riktigt bitande kyla, och mina leder uppskattar verkligen inte detta väder
Ett tag trodde jag nästan att det vita täcket skulle ligga kvar tack vare temperaturen, men icke sa nicke. Och mot kvällningen övergick det hela i spöregn!

Att bo efter grusväg under dessa väderförhållanden är mindre kul.
Skitigt, kladdigt, smutsigt, lerigt, grusigt, lortigt - ja det är bara några utav orden som passar in.
Det är tur att man inte är någon stilettklacks primadonna, utan hellre hoppar i gummistövlarna

Att ha hund under dessa skitperioder kan ju också vara rätt jobbigt.
Grus och lera överallt, som sååå gärna vill följa med in i värmen när man varit utomhus.
Som tur e är Scooby en uppfostrad pojke.. Redan sina första dagar här hemma fick lära sig att har man varit ute sätter man sig innanför dörren och väntar tills matte/husse tagit av sig sina tillhörigheter, för att sedan torka alla tassar och ben innan man klampar in.
Funkar kanoners! Så inga leriga golv här inte



Efter en lång promenad i kylan är det ganska skönt att ligga och värma sig framför kaminen tycker Scooby.
Huvudkudde är dock ett måste

Jajamensan det börjar närma sig december och ett besök på hund 2009. I år med hund
Chokladpralinen är anmäld och ska till stockholm och svansa runt i ringen söndagen den 13e december.

Ska bli roligt då han ju faktiskt börjar växa på sig nu och inte är ett litet smalt streck längre.
Dock blir det ingen utställningsdebut för mig som handler utan jag sätter Veronica på det jobbet även denna gång.

Om jag inte misstar mig alldeles så kommer även denna dag bli lite utav en "mini-opera-träff", då jag har läst mååånga kändis namn som kommer finnas på plats Super skoj!

En liten intern fråga, Ni som har en bit att åka, anländer ni till stockholm redan på lördagen??

När pappa i somras fyllde 50 så fick han bland att i present att tvingas umgås en hel kväll med sin fru, sina 2 barn och sin svärson på söder i Stockholm.
Om det var att tillbringa kvällen med familjen eller vara på söder som var värst för honom, låter jag förbli osagt..
Men jag med mitt svart/gula vet ju ialla fall vad jag hade svarat

Men nu skulle vi i alla fall till söder för att se Kvarteret Skatans föreställning på Rival.

Är det någon som missat Skatan gängets skojiga sketcher ifrån tv så har ni verkligen missat något.
Har man någon slags humor i kroppen så kommer man att älska detta! Bevis material finns på youtube.

Föreställningen var verkligen jätte bra och 2 timmar bara svischade förbi i väldans fart.
Det enda som gjorde mig påmind om tiden var min f**bannade nacke!!

Att jag inte ska klara av att sitta 2.5timme t/r till Stockholm för att sedan sitta still ytterligare 2timmar utan att jag ska behöva bli som en stel pinne med olidlig värk dagen efter!!

Nästan hela dagen igår låg jag på en värmedyna och vilade/sov med en extrem värk.
Å ingen hjälp får jag ifrån sjukhuset heller, mer än att jag går på massa besök hos sjukgymnasten och får akupunktur och tränar avslappning.
Vad är det dom inte fattar?? Det handlar väl inte om att jag vill gå nerdrogad om dagarna, men något mot min smärta måste det finnas att få!

Det enda det tjatas om nu är vilka jobb jag tror mig ska kunna klara av.
Eller har jag möjligtvis funderat på att börja plugga eller ta en praktik?
Allt för att få en person mindre ifrån dessa jävla papper, allt för att klara sitt eget skinn..
Hur personen i fråga mår verkar inte spela någon som helst roll..

Man måste va frisk för att orka vara sjuk. Dvs man kan inte va så sjuk/dålig att man inte klarar av att ringa och tjata om allt, för då sitter man där utan tex pengar och hjälp.
Det här samhället är så sjukt!
Är man drabbad av whiplash och diskbråck, som mig, får man verkligen se upp så man inte går och blir deprimerad till på köpet. Lätt hänt i dessa dagar där ingen bryr sig om hur det går för en.
Det enda viktiga är att man inte kostar samhället en massa pengar.

Men vad dom tydligen inte fattar är att om man tvingar ut en person som inte är fullt frisk/återställd i arbetslivet, är risken ganska stor att denna person snart står sjukskriven igen. Om inte för depression pga kravet på en, så utav att ens skada/sjukdom blivit mycket mycket värre.
När ska allt sluta funka så kortsiktigt?
Huvudsaken är visst att det ser bra ut på pappret för månadens budget!

Det bästa som kunde hända var väl att alla vi sjuka, skadade och långtidssjukskrivna människor dog. Kanske skulle vi - liksom djur som folk tröttnat på, få gå och få oss en spruta så att vi somnade in. Tänk så mycket pengar det skulle sparas in.

Fast det klart, med tanke på hur många sjukskrivna och skadade som finns i detta land kanske det inte skulle bli så kostsamt. Avlivningspreparaten lär ju kosta en del dom med, likaså lär det ju anställas någon som tar hand om våra döda kroppar sen. Varför inte ge oss råttgift, och ta sedan någon stackars underbetald-svensson-vaktmästare på att gräva en stor jäkla grop så funkar nog massgrav lika bra i sverige som i tyskland under andra världskriget - tror ni inte????

Om man kunde vrida tiden tillbaka skulle jag göra det på en gång.
Om man bara kunde få det ogjort, det som hände då den där torsdags morgonen den 19e oktober 2006.

På väg att lasta Ammon för att åka till Ultuna (Djursjukhuset i Uppsala) för återbesök utav hans hovböld.
Medans pappa stänger rampen bakom rumpan på honom står jag inne i transporten framför bommen med en hink havre i famnen. Ammon mumsar bäst han kan.
Så rätt vad det är höjer han sitt huvud precis under min haka, och mitt huvud slungas bakåt.
Jag är inte säker, men om jag inte minns fel slog jag även i bakhuvudet i transportväggen.

För en sekund kände jag mig precis som Kalle Anka måste göra efter att han fått en smäll, och jag såg stjärnorna snurra framför ögonen på mig.

Illamående och yr hoppade jag in i bilen och vi rullade iväg mot Uppsala. Under resan hem började jag känna mig stel.

Jag skulle jobba på kvällen (inom hemtjänsten) men när jag kom till jobbet och berättade vad som hänt skickade en utav sköterskorna mig raka vägen till akuten. Men som passagerare, jag fick absolut inte köra själv, ifall jag fått hjärnskakning.

Väl på plats på sjukhuset gjordes bedömningen att jag inte haft/fått hjärnskakning, utan att det var en whiplash skada. Jag vart sjukskriven över helgen för att se om jag vart bättre av vila.
Men det vart jag inte, och nu... 3år senare, står jag fortfarande på samma punkt och trampar.

Under dessa år har jag varit sjukskriven, arbetstränat totalt 5månader och sedan ett år varit inskriven på arbetsförmedlingen - som i sin tur tycker jag inte är i tillräckligt gott skick för att arbeta. Men då försäkringskassan inte godkänner mig som sjukskriven har jag inget annat val än att stå inskriven på Af, för att överhuvudtaget få några små ören att leva på

Idag känner jag mig bara arg och ledsen..
Arg för att man inte får någon hjälp ifrån någon instans, utan alla myndigheter är bara ute efter att få bort en ifrån sin pappershög. Så länge det minskar en i sjukskrivningshögen/arbetslöshögen så är det bra. Det ser ju så mycket bättre ut när siffrorna ska redovisas!!
Varför inte rehabilitera människor och låta dom må så bra som möjligt??

Och så ledsen..
Den dagliga känslan över att inte kunna leva ett normalt liv.
Att inte kunna sitta still några längre stunder utan att få en outhärdlig smärta, att inte kunna utöva mina intressen, som tex inte kunna rida som tidigare, att inte kunna få vakna en morgon utan att vara stel som en pinne, att inte få vara fysiskt stark och i form så som jag alltid idigare varit.
Och så sorgen över att inte kunna jobba. Inte kunna hitta ett arbete som jag klarar av.

Det är så mycket mer, men jag orkar inte skriva..

Jag önskar bara att det gick att vrida tiden tillbaka.....

STORT tack till Mamma, Pappa, Danne och Tomas som alltid finns för mig och ställer upp på alla sätt och vis. Utan er hade jag inte orkat! Älskar Er!!

Benetton Ammon Scooby - mina 3 underbara killar som fått mig att ha en anledning till att kliva ur sängen på mornarna