Kommentarer till Lampis ledare idag
Saturday, 13. March 2010, 11:06:41
Lampi går idag åt några av mina motioner i dagens ledare, den första som han är kritiskt till är den om "sjukfrånvaroförsäkring" för småföretagare, han anser att den är kostnadsdrivande, det gör inte jag.
För det första så står det i motionen att man skall frångå dagens bidragspolitik som gynnar vissa företag på bekostnad av andra, jag kan räkna upp hur många exempel som helst. Motionen går alltså ut på att istället för att ge bidrag till alla dessa projekt/företag så skulle dom pengarna sättas i en fond som medfinansierar en "sjukfrånvaroförsäkring" för småföretag, alltså när en person i ett småföretag blir sjuk eller är hemma med sjukt barn så skall inte småföretagaren behöva stå för hela kostnaden (det är först efter nio dagar frånvaro som FPA går in).
Detta skulle vara ett sätt att hjälpa företagen hjälpa sig själva. Jag kan gå med på att motionen på kort sikt är kostnadsneutral, men inte kostnadsdrivande eftersom pengarna som redan är budgeterade skall fördelas annorlunda. Däremot skulle förslaget ha en otrolig betydelse för småföretagen och Åland eftersom fler skulle våga anställa!
Den andra är min motion om passageraravgift som jag lämnade in första gången 2004 (den begravdes då i ett utskott, så jag lämnade in den andra gången 2007 eftersom ingen i lagtinget/landskapsregeringen vågar gå vidare med den...)
Det här är en motion som jag har kritiserats mycket för under åren, särskilt av Lampi, det lustiga är att han aldrig har frågat mig hur jag resonerar utan varje gång ensidigt hävdar i sina ledare att jag vill "överföra mer medel från Ålands största privata näring till den offentliga sektorn".
Så här står det bla i min motionen :
" För att den landbaserade näringen, främst turistnäringen, skall kunna ta del av de fördelar som skatteundantaget ger så föreslås att LL om resandeavgift revideras så att en avgift kan tas ut för alla passagerare, även de som transiterar via åländska hamnar. För de passagerare som stiger i land och övernattar minst en natt skulle avgiften avlyftas. Medlen som inflyter skulle bilda en fond ur vilken medel kan tas för olika satsningar inom den landbaserade turismen. Investeringar och/eller understöd av verksamheter som rederier själva gör på landbacken skulle också vara avdragsgilla inom systemet för resandeavgift så att rederierna skulle uppmuntras att investera i destinationen Åland och i förlängningen bli intresserade att i större utsträckning sälja Åland som resmål, inte bara som hållplats."
Nämnas kan att i Helsingfors & Stockholm tar man ut passageraravgift på resenärerna, i Stockholm är avgiften 17,30kr/passagerare // 24,95kr/kryssningsresenär se här>> http://www.stockholmshamnar.com/intranet/content.nsf/vwAttachments/Prislista%202010.01.01.pdf/$FILE/Prislista%202010.01.01.pdf
I Helsingfors är avgiften 1,90€/passagerare se här>> http://www.portofhelsinki.fi/content/pdf_pa_svenska/julkaisut/prislista2010.pdf
Det jag konstant har hävdat är att det åländska skatteundantaget är Ålands och inte rederiernas. Det passerar varje år drygt 10 miljoner passagerare åländska hamnar, de passagerarna kan tackvare Ålands skatteundantag ges möjlighet att inhandla taxfree-varor till betydligt lägre priser än i land och rederierna kan tack vare det tjäna ordentligt/passagerare. Inget fel i det, det får de mer än gärna göra och jag vet hur viktig näringen är för Åland, men varför accepterar Rederierna politikernas passageraravgift i Helsingfors / Stockholm men absolut inte att den skall få finnas här?
Jag garanterar att en avgift på typ 0,50€/passagerare som jag föreslagit inte skulle göra att färjorna väljer att inte vika in till Åland. Som jag skrev i motionen så skulle pengarna användas till att öka Ålands attraktionskraft så att ännu fler vill åka med färjorna, det i sin tur skulle gynna de åländska rederierna om de var intresserade av att transportera folk hit, pengarna skulle inte in i den offentliga sektorn.
Nu efter att flera åländska fartyg flaggat svenskt är den här motionen ännu mer aktuell, men springer man rederierns ärende så förstår jag att man är emot denna motion, vill man Åland väl på sikt borde man vara för! Men enligt Lampi & majoriteten i lagtinget så skall skattebetalarna fortsätta finansiera KK-hus, badanläggningar, golfbanor etc. Jag anser att dessa projekt skulle ha finansierats via passageraravgiften istället, men det är jag det. Lampi är ju förövrigt även av den åsikten att skattebetalarna bör finansiera lokaltidningar som inte klarar av att ha mindre utgifter än inkomster också, det är inte jag!
Ps. Nämnas kan är att Tallink/Silja tar ut denna avgift men behåller den själv...iallfall enligt deras egen hemsida http://www.tallinksilja.com/sv/mainMenu/usefulInformation/passengerfee.htm
För dig som vill läsa mer vad jag sagt eftersom Lampi&Co aldrig rapporterat om det kan du läsa här nedan vad jag sa i april 2005
Fru talman!
Jag vet att det jag föreslår i min motion om att införa passageraravgifter är en ganska kontroversiell och stor förändring gentemot hur det är idag, men jag hoppas och önskar att lagtinget försöker se möjligheterna i att införa ett sådant system istället för nackdelarna. Vad jag här idag önskar förmedla och beskriva är hur jag ser på ett sådant system och hur jag tror det skulle gynna både sjöfartsindustrin och turismnäringen på Åland.
En sak man bör komma ihåg när vi pratar om den eventuella passageraravgiften är att det skatteundantag vi har finns till för att transporterna till och från Åland skall vara humana i pris samt för att säkerställa och bibehålla de arbetsplatser som finns ombord.
Som det är idag enligt landskapslagen om resandeavgift har landskapet rätt att ta ut en avgift av alla de passagerare som stiger av på Åland. Som vi vet görs inte det idag och jag hoppas att det inte heller kommer bli aktuellt enligt det sätt som beskrivs i landskapslagen i framtiden.
Vad jag vill är att en totalrevidering av den lagen skulle göras och vad jag föreslår är att man skulle ta ut en passageraravgift av de personer som anländer en till en åländska hamn,förutom de passagerare som övernattar och att pengarna som inkommer som inkommer skulle placeras i en fond och investeras på land för att generera ännu fler resenärer i framtiden.
Vi vet inte idag exakt hur många passagerare som passerar våra hamnar årligen för det vill inte rederierna uppge men vad vi vet är att de är många. Marknaden för passagerartrafik med färjor mellan Sverige, Finland och Baltikum ökade 2004 med 3,6 procent till 16,4 miljoner passagerare. I den siffran finns Helsingfors-Tallinn-trafiken med, men enligt uppgift så ökar trafiken som går via Åland och den som går mellan Helsingfors-Tallinn minskar. Uppskattningsvis och ganska lågt räknat passerar ca 10 miljoner människor de åländska hamnarna varje år och jag anser att både rederierna och vi politiker bär ett ansvar för att den siffran inte skall minska utan kontinuerligt öka.
Ett stort antal resenärer kommer alltid givetvis att åka på rena kryssningsresor där man inte stiger av båten utan bara njuter av vad båten har att erbjuda. Men jag är övertygad om att något måste göras eftersom skatteundantaget kommer att minska i betydelse och alkoholskatten successivt kommer att sänkas i Sverige och Finland. Då gäller det att ha något annat att erbjuda än billig försäljning ombord för att hålla resandeantalet på dagens nivå eller som sagt heller konstant ökande nivå. Ett sätt på sikt att få passagerarmängden att öka är att erbjuda Åland som destination, alltså att Åland har något att erbjuda passagerarna, att det som finns på Åland är en orsak varför man stiger på båten.
Det jag pratar om nu är något som inte går att genomföra över en natt och man skulle knappast heller se resultaten de första fem, sex, sju åren. Men med ett långsiktigt tänkande, en gedigen strategi och framförallt med ett kreativt agerande både från politiker och rederihåll tror jag att Åland inom tio år kunde bli Nordens turistattraktion nummer ett. Åland kunde vara stället i Norden dit människor för upplevelsernas skull, alltifrån nöjen och kultur i form av teater och konserter till att Åland kunde vara en mötesplats där idrottshändelser, mässor, motorevenemang, konferenser och andra publikintensiva arrangemang utspelas.
Åland skulle kunna bli en konkurrent till storstäderna runtom i Norden när det gäller att anordna evenemang, fast på ett annorlunda sätt, ett åländskt sätt. Och vi måste våga vara annorlunda och vi måste börja använda oss av de instrument som vi har. Landskapslagen om resandeavgift är ett instrument.
Åland är i centrum i Östersjön, särskilt nu efter de nya baltiska medlemsländernas inträde i EU. Vi har ett enormt nätverk av färjor som anlöper våra hamnar under dygnets alla timmar, vi har infrastrukturen för att få hit folk, om vi bara har något för människorna att komma hit till - vi måste helt enkelt ha något att erbjuda.
Jag menar inte att landskapet skall bygga en nöjespark, casino eller driva någon högklassig mässkonferensanläggning för pengarna som skulle komma in av passagerar- eller resandeavgiften. Men landskapet Åland kan införa en passageraravgift för alla som passerar våra hamnar och använder vårt skatteundantag och vi kan också tillföra de pengarna till en fond var syfte är att öka Ålands attraktionskraft. Sen är det upp till näringslivet att förverkliga och se till att mätta eller skapa efterfrågan av upplevelser och tjänster så att antalet passagerare inte minskar ombord och ökar iland.
Tanken som jag har är alltså att man skulle införa en passageraravgift. Den behöver inte vara stor, eftersom antalet passagerare är så pass många och vi politiker tillsammans med rederierna skall jobba för och ta ansvar över att den mängden inte skall minska. Pengarna som skulle inkomma på denna avgift skulle sättas i en fond för att investeras i attraktioner för att göra Åland lockande för de kommande årens turister. Dessa pengar skall absolut inte ingå i landskapets stora budget utan vara helt fristående från den; fonden skulle skötas exempelvis av rederierna och landskapet gemensamt. Ett krav som dock måste finnas på pengarna är att de skall placeras på Åland och investeras i anläggningar som skapar ökande turismströmmar hit.
Man kunde givetvis tänka sig att rederierna själva tog initiativet och investerade och/eller understöder verksamheter iland för att öka Ålands dragningskraft och att de skulle vara avdragsgilla inom systemet för resandeavgiften så att rederierna skulle uppmuntras att investera i destination Åland och i förlängningen bli mer intresserade att i större utsträckning sälja som resmål. Jag har svårt att förstå varför egentligen något rederi som trafikerar åländska hamnar skulle se negativt på ett sådant här förslag. Det handlar om att investera för framtiden, inte bara för turismnäringen iland utan lika mycket för de kommande passagerarna ombord. Och för varje passagerare som betalar en avgift betalar konkurrenternas passagerare lika mycket, vilket totalt på sikt resulterar i att fondens kapital ökar och investeringarna iland ökar, vilket i sin tur medför ett ökat intresse för Åland och på sikt fler passagerare. Det skulle sedan gynna mest de rederier som använder Åland som bas och inte bara som hållplats!
Bara för att poängtera vilka summor det handlar om skulle jag vilja göra ett kort men enkelt räkneexempel. Lågt räknat har vi alltså ca 10 miljoner passagerare som passerar våra hamnar årligen; om man inför en väldigt låg avgifte på låt oss säga 0,50 cent per passagerare skulle det direkt betyda 5 miljoner euro per år till investeringsavgiften, som vi tidigare har pratat om här i lagtinget att borde finnas. De investeringar som denna fond skulle kunna användas till är uppskattningsvis projekt som avskrivs i medeltal på 20 år, vilket innebär att relativt snabbt och utan bekymmer kunde vi investera för uppemot 100 miljoner euro och ha finansieringen ordnad relativt snabbt.
Som jag ser detta är det ett samarbete mellan rederierna och landskapet Åland, ett samarbete som består i att
• Gårdagens politiker har sett till att skatteundantaget finns och genom att införa ett system med passageraravgifter garanterar dagens politikerna att undantaget fortsättningsvis kommer att finnas kvar.
• Rederierna som använder sig av undantaget uppbär en relativt obetydlig summa om 0,50cent per passagerare solidariskt för att sedan investera de pengarna i land för att på så sätt på sikt få ännu mer passagerare ombord. Är inte detta en vinn-vinn-situation?
Vem vet hur framtiden ser ut, men inte är det otänkbart att flera rederier funderar på att börja färdas via Åland. Nämnas kan bara exempelvis de tankar som framförts i media med bl.a. trafik från Gävle. Vem vet kanske någon börjar trafikera ifrån Lettland och Litauen till Sverige och gå via Åland i framtiden. När eller om det inträffar borde ett sådant här system redan vara igång. Detta system kommer gynna rederier som vill transportera människor till Åland och de rederier som bara är ute efter att använda vårt skatteundantag får betala lite för det. Inte mer än rätt anser jag!
Fru Talman,
Jag ser fram emot behandlingen av den här motionen i näringsutskottet där jag själv har förmånen att närvara och påverka för jag är väl medveten om att det finns flera frågor som måste lösas innan ett sådant här system kan sättas i bruk. Jag vet att det är praktiskt svårt att särskilja på de passagerare som reser till Åland och övernattar eftersom man kan åka hit med en färja och tillbaka med en annan och hur skall man räkna ålänningarna som reser fram och tillbaka? Hur ser man på passagerarna som åker med skärgårdstrafiken etc.? Hur löser man avdragssystemet för de rederier som investerar i ett land?? Det finns ett antal olika problem som bör lösas.
Men kanske näringsutskottet kommer till det enklaste men mest rättvisa och minst administrativt krävande systemet: att alla som reser betalar. Men, som jag sa tidigare, ser man på den här motionen med öppna ögon och försöker man hitta lösningar tror jag det här är en vinn-vinn-situation för alla, till och med så att det här kan vara en bit i puzzlet som kan komma att rädda Åland i framtiden.
Fru talman! Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen till lagtinget kommer med en framställning om ändring av landskapslagen om resandeavgift.
För det första så står det i motionen att man skall frångå dagens bidragspolitik som gynnar vissa företag på bekostnad av andra, jag kan räkna upp hur många exempel som helst. Motionen går alltså ut på att istället för att ge bidrag till alla dessa projekt/företag så skulle dom pengarna sättas i en fond som medfinansierar en "sjukfrånvaroförsäkring" för småföretag, alltså när en person i ett småföretag blir sjuk eller är hemma med sjukt barn så skall inte småföretagaren behöva stå för hela kostnaden (det är först efter nio dagar frånvaro som FPA går in).
Detta skulle vara ett sätt att hjälpa företagen hjälpa sig själva. Jag kan gå med på att motionen på kort sikt är kostnadsneutral, men inte kostnadsdrivande eftersom pengarna som redan är budgeterade skall fördelas annorlunda. Däremot skulle förslaget ha en otrolig betydelse för småföretagen och Åland eftersom fler skulle våga anställa!
Den andra är min motion om passageraravgift som jag lämnade in första gången 2004 (den begravdes då i ett utskott, så jag lämnade in den andra gången 2007 eftersom ingen i lagtinget/landskapsregeringen vågar gå vidare med den...)
Det här är en motion som jag har kritiserats mycket för under åren, särskilt av Lampi, det lustiga är att han aldrig har frågat mig hur jag resonerar utan varje gång ensidigt hävdar i sina ledare att jag vill "överföra mer medel från Ålands största privata näring till den offentliga sektorn".
Så här står det bla i min motionen :
" För att den landbaserade näringen, främst turistnäringen, skall kunna ta del av de fördelar som skatteundantaget ger så föreslås att LL om resandeavgift revideras så att en avgift kan tas ut för alla passagerare, även de som transiterar via åländska hamnar. För de passagerare som stiger i land och övernattar minst en natt skulle avgiften avlyftas. Medlen som inflyter skulle bilda en fond ur vilken medel kan tas för olika satsningar inom den landbaserade turismen. Investeringar och/eller understöd av verksamheter som rederier själva gör på landbacken skulle också vara avdragsgilla inom systemet för resandeavgift så att rederierna skulle uppmuntras att investera i destinationen Åland och i förlängningen bli intresserade att i större utsträckning sälja Åland som resmål, inte bara som hållplats."
Nämnas kan att i Helsingfors & Stockholm tar man ut passageraravgift på resenärerna, i Stockholm är avgiften 17,30kr/passagerare // 24,95kr/kryssningsresenär se här>> http://www.stockholmshamnar.com/intranet/content.nsf/vwAttachments/Prislista%202010.01.01.pdf/$FILE/Prislista%202010.01.01.pdf
I Helsingfors är avgiften 1,90€/passagerare se här>> http://www.portofhelsinki.fi/content/pdf_pa_svenska/julkaisut/prislista2010.pdf
Det jag konstant har hävdat är att det åländska skatteundantaget är Ålands och inte rederiernas. Det passerar varje år drygt 10 miljoner passagerare åländska hamnar, de passagerarna kan tackvare Ålands skatteundantag ges möjlighet att inhandla taxfree-varor till betydligt lägre priser än i land och rederierna kan tack vare det tjäna ordentligt/passagerare. Inget fel i det, det får de mer än gärna göra och jag vet hur viktig näringen är för Åland, men varför accepterar Rederierna politikernas passageraravgift i Helsingfors / Stockholm men absolut inte att den skall få finnas här?
Jag garanterar att en avgift på typ 0,50€/passagerare som jag föreslagit inte skulle göra att färjorna väljer att inte vika in till Åland. Som jag skrev i motionen så skulle pengarna användas till att öka Ålands attraktionskraft så att ännu fler vill åka med färjorna, det i sin tur skulle gynna de åländska rederierna om de var intresserade av att transportera folk hit, pengarna skulle inte in i den offentliga sektorn.
Nu efter att flera åländska fartyg flaggat svenskt är den här motionen ännu mer aktuell, men springer man rederierns ärende så förstår jag att man är emot denna motion, vill man Åland väl på sikt borde man vara för! Men enligt Lampi & majoriteten i lagtinget så skall skattebetalarna fortsätta finansiera KK-hus, badanläggningar, golfbanor etc. Jag anser att dessa projekt skulle ha finansierats via passageraravgiften istället, men det är jag det. Lampi är ju förövrigt även av den åsikten att skattebetalarna bör finansiera lokaltidningar som inte klarar av att ha mindre utgifter än inkomster också, det är inte jag!
Ps. Nämnas kan är att Tallink/Silja tar ut denna avgift men behåller den själv...iallfall enligt deras egen hemsida http://www.tallinksilja.com/sv/mainMenu/usefulInformation/passengerfee.htm
För dig som vill läsa mer vad jag sagt eftersom Lampi&Co aldrig rapporterat om det kan du läsa här nedan vad jag sa i april 2005
Fru talman!
Jag vet att det jag föreslår i min motion om att införa passageraravgifter är en ganska kontroversiell och stor förändring gentemot hur det är idag, men jag hoppas och önskar att lagtinget försöker se möjligheterna i att införa ett sådant system istället för nackdelarna. Vad jag här idag önskar förmedla och beskriva är hur jag ser på ett sådant system och hur jag tror det skulle gynna både sjöfartsindustrin och turismnäringen på Åland.
En sak man bör komma ihåg när vi pratar om den eventuella passageraravgiften är att det skatteundantag vi har finns till för att transporterna till och från Åland skall vara humana i pris samt för att säkerställa och bibehålla de arbetsplatser som finns ombord.
Som det är idag enligt landskapslagen om resandeavgift har landskapet rätt att ta ut en avgift av alla de passagerare som stiger av på Åland. Som vi vet görs inte det idag och jag hoppas att det inte heller kommer bli aktuellt enligt det sätt som beskrivs i landskapslagen i framtiden.
Vad jag vill är att en totalrevidering av den lagen skulle göras och vad jag föreslår är att man skulle ta ut en passageraravgift av de personer som anländer en till en åländska hamn,förutom de passagerare som övernattar och att pengarna som inkommer som inkommer skulle placeras i en fond och investeras på land för att generera ännu fler resenärer i framtiden.
Vi vet inte idag exakt hur många passagerare som passerar våra hamnar årligen för det vill inte rederierna uppge men vad vi vet är att de är många. Marknaden för passagerartrafik med färjor mellan Sverige, Finland och Baltikum ökade 2004 med 3,6 procent till 16,4 miljoner passagerare. I den siffran finns Helsingfors-Tallinn-trafiken med, men enligt uppgift så ökar trafiken som går via Åland och den som går mellan Helsingfors-Tallinn minskar. Uppskattningsvis och ganska lågt räknat passerar ca 10 miljoner människor de åländska hamnarna varje år och jag anser att både rederierna och vi politiker bär ett ansvar för att den siffran inte skall minska utan kontinuerligt öka.
Ett stort antal resenärer kommer alltid givetvis att åka på rena kryssningsresor där man inte stiger av båten utan bara njuter av vad båten har att erbjuda. Men jag är övertygad om att något måste göras eftersom skatteundantaget kommer att minska i betydelse och alkoholskatten successivt kommer att sänkas i Sverige och Finland. Då gäller det att ha något annat att erbjuda än billig försäljning ombord för att hålla resandeantalet på dagens nivå eller som sagt heller konstant ökande nivå. Ett sätt på sikt att få passagerarmängden att öka är att erbjuda Åland som destination, alltså att Åland har något att erbjuda passagerarna, att det som finns på Åland är en orsak varför man stiger på båten.
Det jag pratar om nu är något som inte går att genomföra över en natt och man skulle knappast heller se resultaten de första fem, sex, sju åren. Men med ett långsiktigt tänkande, en gedigen strategi och framförallt med ett kreativt agerande både från politiker och rederihåll tror jag att Åland inom tio år kunde bli Nordens turistattraktion nummer ett. Åland kunde vara stället i Norden dit människor för upplevelsernas skull, alltifrån nöjen och kultur i form av teater och konserter till att Åland kunde vara en mötesplats där idrottshändelser, mässor, motorevenemang, konferenser och andra publikintensiva arrangemang utspelas.
Åland skulle kunna bli en konkurrent till storstäderna runtom i Norden när det gäller att anordna evenemang, fast på ett annorlunda sätt, ett åländskt sätt. Och vi måste våga vara annorlunda och vi måste börja använda oss av de instrument som vi har. Landskapslagen om resandeavgift är ett instrument.
Åland är i centrum i Östersjön, särskilt nu efter de nya baltiska medlemsländernas inträde i EU. Vi har ett enormt nätverk av färjor som anlöper våra hamnar under dygnets alla timmar, vi har infrastrukturen för att få hit folk, om vi bara har något för människorna att komma hit till - vi måste helt enkelt ha något att erbjuda.
Jag menar inte att landskapet skall bygga en nöjespark, casino eller driva någon högklassig mässkonferensanläggning för pengarna som skulle komma in av passagerar- eller resandeavgiften. Men landskapet Åland kan införa en passageraravgift för alla som passerar våra hamnar och använder vårt skatteundantag och vi kan också tillföra de pengarna till en fond var syfte är att öka Ålands attraktionskraft. Sen är det upp till näringslivet att förverkliga och se till att mätta eller skapa efterfrågan av upplevelser och tjänster så att antalet passagerare inte minskar ombord och ökar iland.
Tanken som jag har är alltså att man skulle införa en passageraravgift. Den behöver inte vara stor, eftersom antalet passagerare är så pass många och vi politiker tillsammans med rederierna skall jobba för och ta ansvar över att den mängden inte skall minska. Pengarna som skulle inkomma på denna avgift skulle sättas i en fond för att investeras i attraktioner för att göra Åland lockande för de kommande årens turister. Dessa pengar skall absolut inte ingå i landskapets stora budget utan vara helt fristående från den; fonden skulle skötas exempelvis av rederierna och landskapet gemensamt. Ett krav som dock måste finnas på pengarna är att de skall placeras på Åland och investeras i anläggningar som skapar ökande turismströmmar hit.
Man kunde givetvis tänka sig att rederierna själva tog initiativet och investerade och/eller understöder verksamheter iland för att öka Ålands dragningskraft och att de skulle vara avdragsgilla inom systemet för resandeavgiften så att rederierna skulle uppmuntras att investera i destination Åland och i förlängningen bli mer intresserade att i större utsträckning sälja som resmål. Jag har svårt att förstå varför egentligen något rederi som trafikerar åländska hamnar skulle se negativt på ett sådant här förslag. Det handlar om att investera för framtiden, inte bara för turismnäringen iland utan lika mycket för de kommande passagerarna ombord. Och för varje passagerare som betalar en avgift betalar konkurrenternas passagerare lika mycket, vilket totalt på sikt resulterar i att fondens kapital ökar och investeringarna iland ökar, vilket i sin tur medför ett ökat intresse för Åland och på sikt fler passagerare. Det skulle sedan gynna mest de rederier som använder Åland som bas och inte bara som hållplats!
Bara för att poängtera vilka summor det handlar om skulle jag vilja göra ett kort men enkelt räkneexempel. Lågt räknat har vi alltså ca 10 miljoner passagerare som passerar våra hamnar årligen; om man inför en väldigt låg avgifte på låt oss säga 0,50 cent per passagerare skulle det direkt betyda 5 miljoner euro per år till investeringsavgiften, som vi tidigare har pratat om här i lagtinget att borde finnas. De investeringar som denna fond skulle kunna användas till är uppskattningsvis projekt som avskrivs i medeltal på 20 år, vilket innebär att relativt snabbt och utan bekymmer kunde vi investera för uppemot 100 miljoner euro och ha finansieringen ordnad relativt snabbt.
Som jag ser detta är det ett samarbete mellan rederierna och landskapet Åland, ett samarbete som består i att
• Gårdagens politiker har sett till att skatteundantaget finns och genom att införa ett system med passageraravgifter garanterar dagens politikerna att undantaget fortsättningsvis kommer att finnas kvar.
• Rederierna som använder sig av undantaget uppbär en relativt obetydlig summa om 0,50cent per passagerare solidariskt för att sedan investera de pengarna i land för att på så sätt på sikt få ännu mer passagerare ombord. Är inte detta en vinn-vinn-situation?
Vem vet hur framtiden ser ut, men inte är det otänkbart att flera rederier funderar på att börja färdas via Åland. Nämnas kan bara exempelvis de tankar som framförts i media med bl.a. trafik från Gävle. Vem vet kanske någon börjar trafikera ifrån Lettland och Litauen till Sverige och gå via Åland i framtiden. När eller om det inträffar borde ett sådant här system redan vara igång. Detta system kommer gynna rederier som vill transportera människor till Åland och de rederier som bara är ute efter att använda vårt skatteundantag får betala lite för det. Inte mer än rätt anser jag!
Fru Talman,
Jag ser fram emot behandlingen av den här motionen i näringsutskottet där jag själv har förmånen att närvara och påverka för jag är väl medveten om att det finns flera frågor som måste lösas innan ett sådant här system kan sättas i bruk. Jag vet att det är praktiskt svårt att särskilja på de passagerare som reser till Åland och övernattar eftersom man kan åka hit med en färja och tillbaka med en annan och hur skall man räkna ålänningarna som reser fram och tillbaka? Hur ser man på passagerarna som åker med skärgårdstrafiken etc.? Hur löser man avdragssystemet för de rederier som investerar i ett land?? Det finns ett antal olika problem som bör lösas.
Men kanske näringsutskottet kommer till det enklaste men mest rättvisa och minst administrativt krävande systemet: att alla som reser betalar. Men, som jag sa tidigare, ser man på den här motionen med öppna ögon och försöker man hitta lösningar tror jag det här är en vinn-vinn-situation för alla, till och med så att det här kan vara en bit i puzzlet som kan komma att rädda Åland i framtiden.
Fru talman! Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen till lagtinget kommer med en framställning om ändring av landskapslagen om resandeavgift.
WIDGETIZE